Hans Niclas Schwan
| Hans Niclas Schwan | |
 | |
| Född | 12 juni 1764[1][2] Kalmar domkyrkoförsamling[3][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 1 maj 1829[1][2] (64 år) Sankt Nikolai församling[3][2], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[4] kartor |
| Medborgare i | Sverige[5] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Politiker, grosshandlare |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1809–1823) Borgarståndets talman Riksdagen 1809–1810 (1809–1810) Borgarståndets talman Riksdagen 1812 (1812–1812) Borgarståndets talman Riksdagen 1815 (1815–1815) Borgarståndets talman Riksdagen 1823 (1823–1823) | |
| Barn | Johan Gustaf Schwan (f. 1802) |
| Redigera Wikidata | |
Hans Niclas Schwan, född 12 juni 1764 i Kalmar domkyrkoförsamling, Kalmar län, död 1 maj 1829 i Sankt Nikolai församling, Stockholms stad,[6] var en svensk köpman och politiker. Schwan tillhörde den så kallade "Skeppsbroadeln",[a] och var medlem av börsen. Vidare var han politiskt aktiv från 1809, liksom borgarståndets talman.[7]
Tidiga år
[redigera | redigera wikitext]Schwan föddes som son till rådmannen i Kalmar, Johan Schwan (1727–1799)[8] och Helena Catharina Botin, syster till Anders af Botin.[9] Schwan blev student vid Uppsala universitet 1780 och strax därefter informator i grosshandlare Johan Schöns och konstnären Elisabeth Palms hem i Stockholm.[10]
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Han erhöll snart därefter plats på kontoret, blev kompanjon i affären[10] och övertog slutligen, gift med en syster till sin förre elev, ledningen av husets angelägenheter, vilket då tillhörde huvudstadens allra förnämsta. Vid sidan om sin affärsverksamhet arbetade han i det allmännas tjänst, bland annat som ledamot i konvojkommissariatet, drätselkammaren, direktionen för Svenska Ostindiska Companiet, Stockholms stads femtio äldste, Generaltullkommissariatet och styrelsen över Stockholms stads undervisningsverk och som ledamot av ett stort antal kommittéer.
Schwan valdes till ledamot av borgarståndet vid den riksdag, som sammanträdde efter statsvälvningen 1809. Samtidigt utsågs han av riksföreståndaren till ståndets talman och insattes av sina ståndsbröder i det hemliga utskott, som behandlade frågorna om tronföljden, frederna och det avsatta kungahusets öde.[11] Han var ävenledes vid riksdagarna 1812, 1815 och 1823 borgarståndets talman;[12] vid den sistnämnda lät ståndet prägla en minnespenning till hans ära. Åren 1810–1828 var han bankofullmäktig. I sin egenskap av att vara en energisk och högt ansedd man, tillkallades han den 6 februari 1828 att bli ledamot av Konungens statsråd[13] (det första ofrälse statsrådet), och av Vetenskapsakademien.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Schwan var gift med Sara Gustava Adelaide Schön,[10] dotter till grosshandlaren Johan Schön och konstnären Elisabeth Palm. Vidare var han svärfar till Elias Lagerheim.[14] I äktenskapet med Gustava Adelaide föddes flera barn, däribland Johan Gustaf Schwan och Helena Elisabeth Schwan som var gift med en rysk vicekonsul, Claës Peyron.[9]
Eftermäle och minnen
[redigera | redigera wikitext]Schwan finns representerad vid Stadsmuseet i Stockholm.[15][16]
Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Hans Niclas Schwan var själv inte adlig, utan benämningen åsyftar de förmögna handelsmän och grosshandlare som var verksamma i Stockholm från 1600-talet till början av 1800-talet.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Hans Niclas Schwan, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Hans Niclas Schwan, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Schwan, HANS NICLAS, Svenskagravar.se, läs online, läst: 24 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 27 april 2016, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Schwan, Hans Niclas (1764-06-12) DB (sida: FIa:5 277)?
- ^ Lundin, Claes (1882). Gamla Stockholm: anteckningar ur tryckta och otryckta källor. Seligmann. https://books.google.se/books?id=pkMCAAAAYAAJ&pg=PA415&dq=schwan+stockholm&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiKveuC-rn0AhWGRPEDHZNnAuQQ6AF6BAgJEAI#v=onepage&q=schwan%20stockholm&f=false. Läst 28 november 2021
- ^ Lindahl 1905, sid. 303.
- ^ [a b] ”Schwan - Biografiska anteckningar”. www.mattiasloman.se. Arkiverad från originalet den 28 november 2021. https://web.archive.org/web/20211128021453/http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Schwan. Läst 28 november 2021.
- ^ [a b c] Lindahl 1905, sid. 261.
- ^ Lindahl 1905, sid. 262.
- ^ Lindahl 1905, sid. 265.
- ^ Lindahl 1905, sid. 266.
- ^ ”Lagerheim nr 341 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lagerheim_nr_341. Läst 28 november 2021.
- ^ Bäckstedt, Eva (8 maj 2019). ”Stockholmsutställningen blåser liv i folk från förr”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/stockholmsutstallningen-blaser-liv-i-folk-fran-forr. Läst 28 november 2021.
- ^ ”Herr Schwan och 1700-talets handelsstad - Stadsmuseet”. stadsmuseet.stockholm.se. https://stadsmuseet.stockholm.se/besok/digitalavisningar/spellista/herr-schwan-och-1700-talets-handelsstad/. Läst 28 november 2021.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Lindahl, Carl Fredrik (1905). Svenska millionärer: minnen och anteckningar. 10. Stockholm. sid. 261-271. Libris 68708. https://runeberg.org/millionar/10/0261.html
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Eva Eggeby: Hans Niclas Schwan i Svenskt biografiskt lexikon (2000–2002)
- Schwan, 1. Hans Niklas i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
|