Hoppa till innehållet

Distal radiusfraktur

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Handledsfraktur)
Distal radiusfraktur
SynonymerBruten handled, handledsbrott[1]
En Colles fraktur sedd med röntgenavbildning. Det är en typ av distal radiusfraktur.
Medicinsk specialitetOrtopedi, akutmedicin
SymptomSmärta, blåmärken, och svullnad i handleden[1]
Vanligt insättandePlötslig[1]
TyperColles fraktur, Smith fraktur, Barton fraktur, Hutchinson fraktur[2]
OrsakerTrauma[2]
RiskfaktorerOsteoporos[1]
DiagnostikBaserat på symptom, röntgenavbildning[1]
BehandlingGipsning, kirurgi[1]
LäkemedelSmärtstillande, högläge[1]
PrognosÅterhämtning över 1 till 2 år[1]
Prevalens~33% av alla benbrott[2]

En distal radiusfraktur, (även handledsfraktur eller handledsbrott) är ett benbrott som drabbar radius-benet i underarmen.[1] Symptom vid fraktur är smärta, hematom (blåmärken), och snabbt isättande svullnad.[1] Handleden kan även vara vanställd.[1] Ulna (även kallat armbågsbenet) kan också brytas i samband med en radiusfraktur.[1]

Ungefär 25 000 personer drabbas av handledsfrakturer varje år i Sverige. Kvinnor över 50 år är överrepresenterade i statistiken.[3]

Bland yngre uppstår dessa frakturer vanligen vid idrottande eller vid motorfordonsolyckor.[2] Hos äldre är den vanligaste orsaken fall på utsträckt hand.[2] Äldre (i synnerhet kvinnor) som drabbats av distal radiusfraktur har ofta en underliggande benskörhet.[3] Handledsfrakturen kan delas upp i undergrupper, bl.a.: Colles, Smith, Barton, och Hutchinson frakturer.[2] Diagnosen misstänks framförallt baserat på symptom och bekräftas med röntgen.[1] Vid diagnosticeringen undersöks hela armen och handen, i syfte att upptäcka fler skador som kan ha uppkommit i samband med frakturtillfället.[3]

Eventuell felställning (dislokation) reponeras (förs tillbaka till ursprungsläget) kirurgiskt eller genom dragmanipulering.[3] Om behandlingen är icke-kirurgisk sätts oftast ett gips som sitter i sex veckor.[1] Kirurgi är i allmänhet rekommenderat endast om ledytan är skadad och felställd, radius-benet är alltför förkortad, eller om ledytan på radius lutar mer än 10% bakåt.[4] Bland dem som gipsas rekommenderas upprepad röntgenavbildning inom tre veckor för att kontrollera gipset säkerställer god position.[4] Gipsning medför risk för svullnad, vilket kan leda till bestående stelhet och försämrad funktion i leden. Vidare behandlas frakturen med fysioterapi,[3] för att återfå funktion och undvika muskelatrofi.

Distala radiusfrakturer är mycket vanliga.[4] De utgör mellan 25 och 50% av alla benbrott. De drabbar oftast unga män och äldre kvinnor.[2] Mellan ett och två år kan krävas för fullständig läkning.[1] I en rapport från SBU år 2017 fann man att trenden i Sverige gick mot fler och fler operationer vid handledsbrott.[5] Detta trots att många av skadorna kan läka lika väl utan operationer, vilket innebär att patienter utsätts för onödiga risken då de opereras.[5] Många äldre med benskörhet kan uppleva att de får tvetydig information eller ansvara för att återhämta sig från sin skada på egen hand.[5]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]
  • En typisk felställning vid handledsfraktur
    En typisk felställning vid handledsfraktur
  • En så kallad "gaffelfelställning" eller "bajonettfelställning"
    En så kallad "gaffelfelställning" eller "bajonettfelställning"

Källor

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] ”Distal Radius Fractures (Broken Wrist)-OrthoInfo - AAOS”. orthoinfo.aaos.org. March 2013. http://orthoinfo.aaos.org/topic.cfm?topic=a00412. Läst 18 oktober 2017. 
  2. ^ [a b c d e f g] MacIntyre, NJ; Dewan, N (2016). ”Epidemiology of distal radius fractures and factors predicting risk and prognosis.”. Journal of hand therapy : official journal of the American Society of Hand Therapists 29 (2): sid. 136-45. doi:10.1016/j.jht.2016.03.003. PMID 27264899. 
  3. ^ [a b c d e] Bosemark, P. & Hommel, A. (2016) s. 461-462
  4. ^ [a b c] Alluri, RK; Hill, JR; Ghiassi, A (August 2016). ”Distal Radius Fractures: Approaches, Indications, and Techniques.”. The Journal of hand surgery 41 (8): sid. 845-54. doi:10.1016/j.jhsa.2016.05.015. PMID 27342171. 
  5. ^ [a b c] Services, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social. ”Behandling av armfraktur hos äldre”. www.sbu.se. http://www.sbu.se/262. Läst 29 oktober 2017. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Bosemark, P. & Hommel, A. (2016) Ortopedi. I Kumlien, C. & Rystedt, J. (red.) Omvårdnad & kirurgi (s. 453-476). Studentlitteratur: Lund. ISBN 978-91-44-08886-0
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Distal_radiusfraktur&oldid=50279581”