Hoppa till innehållet

Halmstads stad

(Omdirigerad från Halmstads rådhusrätt)
Den här artikeln handlar om den tidigare kommunen Halmstads stad. För dagens kommun, se Halmstads kommun. För tätorten, se Halmstad.
Halmstads stad
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapHalland
LänHallands län
Kommun, nuHalmstads kommun
CentralortHalmstad
Inrättad31 maj 1307
Upphörd31 december 1970
Uppgått iHalmstads kommun
Befolkning, areal
Areal28 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater56°40′32″N 12°51′31″Ö / 56.675419444444°N 12.858661111111°Ö / 56.675419444444; 12.858661111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHalmstads rådhusrätts domkrets
Koder och länkar
Kommunkod1380
Redigera Wikidata

Halmstads stad var en stad och kommun i Hallands län.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Det äldsta kända privilegiebrevet är från den 31 maj 1307.[1] Detta avsåg den bebyggelse som kom att kallas Övraby. 1322 upphöjde Kristofer II:s det lilla samhälle Brooktorp, på den plats nu Halmstad är belägen, till stad.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

  • 1879 - Enligt beslut den 21 december 1877 överfördes de öster om Nissanån belägna 23/192 mantal av Snöstorp nr 3 , kallad Varfslotten, Halmstads östra utmark, odaljordarna Syskonhamn, Skansen, Lugnet, Österskans, Brohustomten, Östra bryggeriets tomt, Gröna Lund, Österlycka, Stora Freden och Lilla Freden, ävensom ett norr om Laholmsvägen befintligt område av Snöstorp nr 2 och 3. I kyrkligt hänseende överfördes följande områden till Halmstad den 1 maj 1878.[2]
  • 1890 - Enligt beslut den 13 september 1889 uteslöts ur jordebokenmantal Halmstads slottsjord (utan Tyludden) och överfördes i alla hänseenden från Söndrums socken till Halmstads stad.
  • 1891 - Enligt beslut den 30 maj 1890 överfördes lägenheten Knävilstorp, som var del av Halmstads stads donationsjord, i alla hänseenden till staden. Tidigare hade området endast hört till staden i judiciellt hänseende.[3]
  • 1926 - Två områden ur Halmstads stadsjords utskiften överfördes till Söndrums landskommun och ett område (lägenheten Murarhuset) till Övraby landskommun.
  • 1928 - Enligt beslut den 24 mars 1927 inkorporerades områden från Trönninge landskommun (omfattande 0,65 kvadratkilometer, varav 0,45 kvadratkilometer land) och Snöstorps landskommun (områdena från Snöstorp, inklusive Nyhems municipalsamhälle, omfattande 11,49 kvadratkilometer, varav 10,32 kvadratkilometer land).[4]
  • 1934 - Enligt beslut den 31 mars 1933 inkorporerades i staden ett strandområde beläget utanför Halmstads östra utmark, omfattande en areal av 0,09 km² land, från Snöstorps landskommun.[5]
  • 1946 - Enligt beslut den 16 mars 1945 inkorporerades i staden ett område med 284 invånare och omfattande en areal av 2,94 km², varav allt land, från Vapnö landskommun.[6]
  • 1967 - Simlångsdalens landskommun inkorporerades i staden.

Den 1 januari 1971 gick staden upp i den då nybildade Halmstads kommun.[7]

Kyrklig tillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Staden hörde i kyrkligt hänseende till Halmstads församling. Den 1 januari 1962 utbröts ur stadens församling Martin Luthers församling och stadsförsamlingen namnändrades då till S:t Nikolai församling.[8] 1967 tillkom församlingarna Breared och Snöstorp.

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1456[9] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Blasonering: Sköld: i blått fält en bjälke av silver, belagd med tre med öppna kronor av guld krönta röda hjärtan. Krest: Tre sädeskärvor av guld vid sidan om varandra. Täcke: Invändigt av silver och utvändigt blått.

Halmstads kommunvapen kommer från ett sigill från början av 1600-talet och anses använts sedan 1603. Det kan användas komplett eller utan hjälm och hjälmtäcke.

Halmstads stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 27,91 km², varav 27,44 km² land.[6]

Tätorter i staden 1960

[redigera | redigera wikitext]

I Halmstads stad fanns del av tätorten Halmstada, som hade 38 620 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 98,9 procent.[10]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Halmstads stad 1810–1990
ÅrFolkmängd
1810
  
1 134
1820
  
1 611
1830
  
1 887
1840
  
2 257
1850
  
2 761
1860
  
3 945
1870
  
5 738
1880
  
8 505
1890
  
11 825
1900
  
15 362
1910
  
18 342
1920
  
18 409
1930
  
23 866
1940
  
27 935
1950
  
35 276
1960
  
39 051
1970
  
42 026
1980
  
31 455
1990
  
31 875
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Mandatfördelning i valen 1919-1966

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSÖVRCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1919161014
161014
4067,5
328
192015718
15718
4038,7
328
1922414715
414715
4056,6
346
19264162216
4162216
4056,8
35
19302231311
223311
4064,4
35
19342221312
222312
4064,2
35
1938424210
424210
4060,1
35
1942423310
423310
4065,3
337
194672157
72157
4074,0
346
195022297
22297
4079,6
346
1954220108
220108
4080,1
337
19582201611
220611
4076,7
328
1962222277
222277
4080,2
35
1966321588
321588
4582,1
40
  • Övriga 1934 var Fria gruppen
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Rådhusrätten

[redigera | redigera wikitext]
Halmstads rådhus.

Staden hade egen jurisdiktion med rådhusrätt, som lydde under Göta hovrätt fram till 1948 och sedan under Hovrätten för Västra Sverige. Rådhusrätten upphörde 1 januari 1971 i samband med Tingsrättsreformen i Sverige, då de sista kvarvarande rådhusrätterna samt häradsrätterna omvandlades till tingsrätter. Halmstads rådhusrätt blev då Halmstads tingsrätt.[11]

^a Tätorten Halmstad var delad mellan Halmstads stad (38 620 inv.) och Söndrums landskommun (2 197 inv.)

  1. ^ Runeberg.org Sveriges statskalender 1925 sida 1091
  2. ^ SCB Folkräkningen 1880 del 2 Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 82 i pdf:en anm. till Hallands län not 19
  3. ^ ”SCB: Folkräkningen 1900 andra avdelningen sidan 62 i pdf:en anm. till Hallands län not 8.”. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130806070659/http://www.scb.se/Pages/List____257387.aspx. Läst 29 augusti 2014. 
  4. ^ SCB Folkräkningen 1930 del 1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 136 i pdf:en anm. till Hallands län not 8
  5. ^ SCB Folkräkningen 1940 del 1 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 115 i pdf:en anm. till Hallands län not 4
  6. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 63. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Halmstads stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  10. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 29 i pdf:en
  11. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Halmstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)