Prinsessan Hedvig Sofia (1686)
- För andra artiklar med titeln Prinsessan Sofia, se Prinsessan Sofia (olika betydelser).
| |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Andra namn | Carlskrona (1694–) | ||
| Typklass/Konstruktion | örlogsskepp | ||
| Namne | Hedvig Sofia av Sverige | ||
| Historik | |||
| Byggnadsvarv | Kalmar amiralitetsvarv | ||
| Sjösatt | 19 maj 1686 | ||
| Öde | Sänkt som fundament utanför Karlskrona 1730 | ||
| Tekniska data | |||
| Längd | 45,4 meter | ||
| Bredd | 11,6 meter | ||
| Djupgående | 4,5 meter | ||
| Deplacement | 1 400 ton | ||
| Besättning | 370 sjömän 50 soldater[1] | ||
| Bestyckning | [1686] 70 kanoner: 24 x 24-pundare 26 x 12-pundare 16 x 6-pundare 4 x 3-pundare [1700] 68 kanoner: 24 x 24-pundare 24 x 12-pundare 16 x 6-pundare 4 x 3-pundare [1713] 68 kanoner: 24 x 24-pundare 26 x 12-pundare 14 x 6-pundare 4 x 3-pundare | ||
Prinsessan Hedvig Sofia, officiellt HM Skepp Prinsessan Hedvig Sofia,[a] var ett örlogsskepp i svenska Kungliga flottan. Fartyget byggdes på Kalmar amiralitetsvarv under ledning av skeppsbyggmästare Gunnar Roth och sjösattes den 19 maj 1686.[3][4][5] Bestyckningen omfattade 70 kanoner av olika storlekar, uppställda på två batteridäck.[4][6][7]
I samband med att amiralsskeppet Konung Karl byggdes 1694 döptes fartyget om till Carlskrona.[4][6] Hon deltog med detta namn i flera av flottans operationer under Stora nordiska kriget, däribland landstigningen vid Humleæk 1700, slaget vid Köge bukt 1710 och slaget vid Rügen 1715, samt ingick i den förenade svenska flottan 1720. Året efter blev hon blockskepp i Karlskronas inlopp.[4] Carlskrona ströks formellt ur flottans rullor 1726.[6][5] Fyra år senare sänktes hon som fundament utanför Karlskrona.[4][7]
Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Förkortningen "HMS" (Hans/Hennes Majestäts Skepp) började inte användas inom svenska flottan förrän efter 1950. Tidigare användes ”HM” (Hans Majestäts) följt av fartygstyp och namn. Benämningen "linjeskepp" kom inte i allmänt bruk i Sverige förrän omkring 1808. Fram till dess kallades dessa fartyg enbart för "skepp".[2]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Berg, Lars Otto (1970). ”Svenska Karlskronaflottans fartyg 1700–1721”. Forum Navale (Uppsala: Sjöhistoriska samfundet) (25). https://sjohistoriskasamfundet.files.wordpress.com/2017/08/fn25-lag.pdf.
- Bäckström, Per Olof (1884). Svenska flottans historia. Stockholm: P. A. Norstedts & söners förlag
- Glete, Jan (2010) (på engelska). Swedish Naval Administration 1521–1721: Resource Flows and Organisational Capabilities. Leiden/Boston: Brill. ISBN 978-90-04-17916-5
- Glete, Jan (1990). ”Den svenska linjeflottan 1721–1860: En översikt över dess struktur och storlek samt några synpunkter på behovet av ytterligare forskning”. Forum Navale (Stockholm: Sjöhistoriska samfundet) (45). https://sjohistoriskasamfundet.files.wordpress.com/2017/08/fn45-lag.pdf.
- Hägg, Erik (1941). Under tretungad flagga: Vår seglade örlogsflotta och dess män 1750-1900. Stockholm: Aktiebolaget Svensk Litteratur
- Lybeck, Otto, red (1943). Svenska flottans historia: Örlogsflottan i ord och bild från dess grundläggning under Gustav Vasa fram till våra dagar. Band 2, 1680–1814. Malmö: Allhems Förlag
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Lybeck, 1942, Bil. 1
- ^ Hägg, 1941, sid. 37
- ^ Berg 1970, s. 70.
- ^ [a b c d e] Unger 1923, s. 303.
- ^ [a b] Glete 1990, s. 51.
- ^ [a b c] Glete 2010, s. 725.
- ^ [a b] Bäckström 1884, s. 411.