Hönö

	Hönö; Hönö-Öckerö
	Tätort
	Hönö kyrka
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län
Kommun	Öckerö kommun
Distrikt	Öckerö distrikt
Koordinater	57°41′27″N 11°38′59″Ö / 57.69083°N 11.64972°Ö
Area	611 hektar (2020)
Folkmängd	9 124 (2020)
Befolkningstäthet	14,9 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Hönö; Öckerö
Postnummer	475 31; 475 32; 475 41; 475 42
Riktnummer	031
Tätortskod	T4428
Beb.områdeskod	1407TB105 (1960–)
Geonames	2705075
	Ortens läge i Västra Götalands län Ortens läge i Västra Götalands län
	Wikimedia Commons: Hönö
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

Hönö är en ö och en tätort i Öckerö kommun i Göteborgs norra skärgård. Ön, som har flest invånare i kommunen, ligger söder om Öckerö i Västra Götalands län. Tätorten växte 2018 samman med den på Öckerö och bildade då en gemensam tätort benämnd Hönö-Öckerö.

Namnet Hönö har sitt ursprung i det fornvästnordiska ordet hein, som betyder brynsten och avser öns runda, avslipade hällar.^[4]

Historia

Hönö har haft gott om odlingsbar mark och var i äldre tid en utpräglad jordbruksbygd. Fram till mitten av 1800-talet var bebyggelsen på ön koncentrerad till fyra byar: Hult, Heden, Röd och Gårda. Även fisket har dock varit betydelsefullt, 1945 fanns det 123 fiskebåtar stationerade på Hönö. Under andra världskriget gick åtta båtar förlorade, 27 fiskare omkom till sjöss och 53 fiskare kom att hamna som krigsfångar i Tyskland. Ön är även känd för Hönökakan som började tillverkas här 1904.^[5]

Hönö var och är beläget i Öckerö socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Öckerö landskommun. I denna inrättades för ön/orten 3 september 1915 Hönö municipalsamhälle (före 1933 benämnt Hönö-Klåva municipalsamhälle) som sedan upplöstes 31 december 1959.^[6]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Hönö/Hönö-Öckerö 1960–2020^[7]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1960	2 557
1965	2 756
1970	3 396
1975	3 563
1980	3 924
1990	4 559	290
1995	4 707	294
2000	4 815	295
2005	5 045	296
2010	5 110	306
2015	5 293	338
2020	9 124	611
Anm.: växte samman med Öckerö (tätort) och fick då namnet Hönö-Öckerö

Sevärdheter

Ordenskorset

Prins Henrik (Henrik Sjöfararen) upprättade under 1400-talets första hälft Portugals första astronomiska observatorium och en sjöarsenal. Där utbildade han skickliga sjömän och matematiker och expeditioner sändes ut över världen. Kors sattes upp som sjö- och landmärken vid expeditioner och upptäcktsresor, dels för att visa för andra sjöfarare att platsen var utforskad och dels för att kunna korrigera de kartor som man kontinuerligt ritade och uppdaterade. Coldinuordens tradition att placera ut gröna eller vita kors i skärgården är en obruten tradition från denna tid. Korsets navigationstekniska betydelse är idag liten, men placeringen har ännu ett symboliskt värde. 1928 sattes ett gjutjärnskors upp på Korseberget på Hönö av Coldinuorden som ett minnesmärke för sjöfarares väl. I mitten av korset finns en femuddig stjärna med ett öga.^[8]

Labyrinten Tryggeberg

Cirka 300 meter väster om badplatsen Jungfruviken och cirka 1 kilometer sydost om öns kyrka, ligger en labyrint på den nordvästra sluttningen av en berghäll på 10-15 meters höjd. Den är 7,5 meter i diameter med ingång i ostnordost. Ursprungligen har den haft 12 vallar, men endast sex stenvarv återstår. Platsen för labyrinten kallas Stora Möet, alltså Stora Mötet. Cirka 30 meter nordöst om labyrinten finns ett 7 meter stort röse med mittgrop. Även namnet Tröggebergs slott förekommer.^[9]

Engelsmännens hage

Engelsmännens hage är ett fornminne, som består av långsträckta stenhägnader, på öns sydöstra udde. Inom området finns rösen, stenhägnader och tomtningar. Hägnaderna har tillkommit i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Områdets ursprung är oklart, men det kan ha varit trädgårdstäppa åt engelsmän som höll till i frihamnen på Fotö under Napoleonblockaden år 1808.^[10]

Idrott

Hönö IS har verksamhet inom fotboll och friidrott. Föreningen grundades 1925 och dess mest kända spelare är den forne allsvenske skyttekungen Dan Corneliusson.

Kyrkor

På Hönö finns det flera kyrkor. Under sommaren arrangerar Hönö missionskyrka Hönökonferensen som lockar många frikyrkliga.

Se även

Noter

^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 2 februari 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 148
^ Sveriges öar, 3:e upplagan 2013, Anders Källgård s. 87.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^ Simonsen, Anders (2001). Bland hederligt folk: organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg 1755-1820. Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg, 1100-6781 ; 27. Göteborg: Historiska institutionen, Univ. Libris 8381896. ISBN 91-88614-35-2
^ Kraft, John (1985). Labyrinter på svenska västkusten och norska sydkusten. Göteborg: Göteborgs arkeologiska museum. Libris 7749515. ISBN 91-85488-21-6 , s. 177
^ ”Gastar, guld och sjunkna skepp – Ett axplock ur Öckeröarnas historia” (PDF). Öckerö kommun, Bohusläns museum, Marinarkeologiska Sällskapet Göteborgskretsen. 2004. sid. 23. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305014813/http://www.ockero.se/download/18.3019e2b013b337fdadf18fc/1402409961026/Guld%26Gastar.pdf. Läst 6 juni 2018.

Vidare läsning

Ekman, Bia; Mannervik, Margareta (1982). Sandviks holme: [bild och ord om en gammal arbetsplats på Hönö]. [Öckerö?]. Libris 8843634
Hembygdsprojektet Öckeröarnas historia: materialet är insamlat av deltagare i studiecirklar. Delrapport 8:1, Röd - en by på Hönö. Öckerö: Kulturnämnden i samarbete med Studieförb. Vuxenskolan. 1986. Libris 496528
Hembygdsprojektet Öckeröarnas historia: materialet är insamlat av deltagare i studiecirklar. Delrapport 8:2, Hönö : de fyra byarnas ö. Öckerö: Kulturnämnden i samarbete med Studieförb. Vuxenskolan. 1992. Libris 496531
Hönö Hedens hättekvarn. Hönö: Hönö hembygdsförening. 2011. Libris 12125163. ISBN 978-91-979408-0-1
Hönö missionsförsamlings minnesskrift: utgiven med anledning av församlingens 100-årshögtid : 1891-1991. Hönö: Församlingen. 1991. Libris 1273698
Samuelsson, David (1976). Ute på havet söka sin bärgning: berättelser om en gången tids sjöfolk på Hönö. Göteborg: Pro caritate. Libris 7744936. ISBN 91-85046-16-7

Skönlitteratur

Engdal, Britt (1992). Tjottar och fiskarungar. Bromma: Opal. Libris 7631047. ISBN 91-7270-665-1 - Ungdomsbok om badgäster på Hönö på 1920-talet.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Hönö.
Hönö Hembygdsgård
Fiskemuseet i Hönö Klova

[0bb53e4ced63f65a9ed67b96e18c81c3c5efea7a-1] [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[47c41d59dba8a6c8d4b44b82d85f6550982792e0-2] Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 2 februari 2017.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-3] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[4] Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 148

[5] Sveriges öar, 3:e upplagan 2013, Anders Källgård s. 87.

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-7] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[8] Simonsen, Anders (2001). Bland hederligt folk: organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg 1755-1820. Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg, 1100-6781 ; 27. Göteborg: Historiska institutionen, Univ. Libris 8381896. ISBN 91-88614-35-2

[9] Kraft, John (1985). Labyrinter på svenska västkusten och norska sydkusten. Göteborg: Göteborgs arkeologiska museum. Libris 7749515. ISBN 91-85488-21-6 , s. 177

[10] ”Gastar, guld och sjunkna skepp – Ett axplock ur Öckeröarnas historia” (PDF). Öckerö kommun, Bohusläns museum, Marinarkeologiska Sällskapet Göteborgskretsen. 2004. sid. 23. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305014813/http://www.ockero.se/download/18.3019e2b013b337fdadf18fc/1402409961026/Guld%26Gastar.pdf. Läst 6 juni 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]