Höftled

Höftled (latin: articulatio coxa) är i människans anatomi en synovial kulled mellan lårbenshuvudet (caput femoris) och höftledsgropen (acetabulum). Leden utgör axialskelettets och bäckengördelns övergång i lårbenet (os femoris) och ben. Med höften avses själva höftleden och de mjuka vävnaderna som omger den. I dagligt tal syftar dock ordet höften ofta på höftbenskammen.

I leden medges flexion på 0–160°, extension på 0–30°, abduktion på 0–45°, adduktion på 0–30°, utåtrotation 0–60° och inåtrotation på 0–40°.

Höftleden utsätts för stora belastningar och är därför mycket stark, stabil och tät. Höftledsgropen är mycket djup och lårbenshuvudet sitter djupt in i bäckenet (pelvis). Dessutom förstärks ledhålan av en omgivande ledläpp som i praktiken fördjupar leden. Leden omges av kraftiga ligament och skelettmuskler vilket förstärker den ossöa stabiliteten. En fettkudde, pulvinar acetabuli, fungerar som stötdämpare i leden.

Höftledens mekanik påverkas av den långa lårbenshalsen (collum ossis femoris) som riktar ledkulan framåt, uppåt och medialt. Ledbrosket är som starkast precis där trycköverföringen sker vid gång.

Ligament

Höger höftled framifrån. (Spalteolz)^[1]
Höftleden bakifrån. (Quain)^[2]

Muskler

De muskler som påverkar rörelserna i höftleden kan delas in i fyra muskelgrupper efter sin orientering kring leden.

Bildning och ossifikation

Fram till omkring 25-årsåldern består fortfarande höftbenet (os coxae) av tre separata ben: Tarmbenet (os ilium), sittbenet (os ischii) och blygdbenet (os pubis). Benbildningen av leden är alltså inte klar förrän barndomen är avslutad.

Referenser

Motsvarande engelskspråkiga artikel den 24 september 2006
Gray's Anatomy - Coxal Articulation or Hip-joint (Articulatio Coxæ).
Rörelseapparatens anatomi, Finn Bojsen-Møller, Liber, ISBN 91-47-04884-0

Se även

Externa länkar

Höftledsartros på 1177 Vårdguiden