Hårsäck
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |

Hårsäckar eller hårfolliklar finns över hela kroppen. Hårstråna växer från papillen som finns längst ned på hårsäcken. Papillen är fylld med bindväv och blodkärl.
I anslutning till hårsäcken finns talgkörtlarna som utsöndrar det talg (sebum), ett fett som fungerar som smörjmedel för håret och hårstråna. Personer med fett hår har helt enkelt ett överskott av sebum i håret. Om en hårsäck täpps till eller ett hårstrå växer inåt kan en hårsäcksinflammation bildas.
Sjukdomar i hårsäckarna runt ögonen och ögonfransarna innefattar milphosis och trikomegali.
Hårsäckarna på kroppen och huvudet reagerar på steroidhormoner, och kan ge manligt håravfall och hirsutism.
Struktur
[redigera | redigera wikitext]Hårfollikeln består av:
- Papillen är en stor struktur vid basen av hårfollikeln. Papillen består främst av bindväv och en kapillärslinga.
- Runt papillen finns hårmanteln.
- Rotmanteln består av en yttre och en inre rotmantel. Den yttre rotmanteln ser tom ut med kubiska celler vid färgning med hematoxylin och eosin. Den inre rotmanteln består av tre lager: Henles lager, Huxleys lager och den inre kutikulan.
- Bulgen är belägen i det yttre rotmanteln vid fästpunkten för muskeln som reser håret. Den innehåller flera typer av stamceller som förser hela hårfollikeln med nya celler och är involverade i läkning av epidermis efter skada.[1]
Klinisk betydelse
[redigera | redigera wikitext]Sjukdomar
[redigera | redigera wikitext]Det finns många hos människor där anomalier i hårens utseende, struktur eller tillväxt är tidiga tecken på en lokal sjukdom i hårfollikeln eller en systemisk sjukdom.[2][3] Några välkända sjukdomar i hårfollikeln inkluderar alopeci eller håravfall, hirsutism eller överdriven hårväxt samt lupus erythematosus.[4] Att förstå funktionerna hos normala hårfolliklar är därför grunden för diagnostik och behandling av många dermatologiska och systemiska sjukdomar som åtföljs av håranomalier.[5]
Håråterställning
[redigera | redigera wikitext]Hårfolliklar ligger till grund för de två huvudsakliga metoderna för hårtransplantation vid håråterställning: follikulär enhetstransplantation (FUT) och follikulär enhetsextraktion (FUE).[6] Vid var och en av dessa metoder extraheras naturliga grupper om en till fyra hårstrån, kallade follikulära enheter, från patienten som återställer sitt hår och implanteras sedan kirurgiskt i den skalliga delen av patientens huvud, kallad mottagarområdet.[7][8]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”A review: the location, molecular characterisation and multipotency of hair follicle epidermal stem cells”. pubmed.ncbi.nlm.nih.gov. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15608839/. Läst 15 februari 2025.
- ^ ”Diseases of the hair”. clinicalpub.com. https://clinicalpub.com/diseases-of-the-hair/. Läst 15 februari 2025.
- ^ ”Hair loss: Who gets and causes”. www.aad.org. https://www.aad.org/public/diseases/hair-loss/causes/18-causes. Läst 15 februari 2025.
- ^ ”Alopecia Areata”. www.nejm.org. https://www.nejm.org/doi/abs/10.1056/NEJMra1103442. Läst 15 februari 2025.
- ^ ”Hair Follicles”. emrahcinik.com. https://emrahcinik.com/hair-follicles/. Läst 15 februari 2025.
- ^ ”The Types Of Hair Transplant”. hairy.co.uk. https://hairy.co.uk/guides/types-of-hair-transplant/. Läst 15 februari 2025.
- ^ ”Hair Transplantation Methods”. www.kolorshealthcare.com. https://www.kolorshealthcare.com/blog/hair-transplantation-methods/. Läst 15 februari 2025.
- ^ ”What is the Difference Between Follicular Unit Hair Transplant Surgery (FUT) and Follicular Unit Extraction (FUE)?”. www.regrowhair.com. https://www.regrowhair.com/follicular-unit-transplant-verses-follicular-unit-extraction/. Läst 15 februari 2025.
|