Gustafsberg

För andra betydelser, se Gustavsberg (olika betydelser).

Gustafsberg
småort
Tidigare Stora Varmbadhuset
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län
Kommun	Uddevalla kommun
Distrikt	Uddevalla distrikt
Koordinater	58°19′45″N 11°54′15″Ö
Area	43 hektar (2020)
Folkmängd	63 (2020)
Befolkningstäthet	1,47 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Beb.områdeskod	1485SB159 (2020–)
Ortens läge i Västra Götalands län Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Gustafsberg
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

Gustafsberg (ibland stavat Gustavsberg) är en tidigare badort, omkring 2,5 kilometer sydväst om Uddevalla. Bebyggelsen avgränsades av SCB som en del av tätorten Uddevalla år 2015. Vid avgränsningen 2020 avgränsades den som en separat småort.

Gustafsberg anlades som surbrunn på gården Baggetofta under 1700-talet, och blev senare en av Sveriges tidigaste badorter. Den ligger vid södra stranden av Byfjorden och har en liten hamn. STF har ett vandrarhem med gästhamnsplats vid vattnet. På fotbollsplanerna i sydöstra Gustafsberg spelas fotbollsturneringen Oddebollen. Sedan 1986 är det byggnadsminne.

Historik

Gustafsberg 1841

Gustafsbergs badort
Hälsobrunn
Flygbild över Gustafsberg från 1990.
Land	Sverige
Län	Västra Götalands län
Kommun	Uddevalla kommun
Ort	Uddevalla, Gustavsberg 1:19, 1:24
Kulturmärkning
Byggnadsminne	19 juni 1986
- Referens nr.	21300000013466, RAÄ.
Färdigställande	1774–1800-talet

Platsen för dagens Gustafsberg är känd i arkiven sedan 1400-talen, då under namnet Aarbol. Under den norska tiden finns dokument från 1500-talet som omtalar att Aarbol tillhör Bodille, ett av stadens "urhemman", numera kallat Bodele, där badplatsen och fotbollsplanerna ligger idag.

Gustafsberg som havsbadort har anor från 1700-talets slut men platsen har också sedan tidigare varit känd som surbrunn med två mineralhaltiga källor. 1692 köpte Olof Bagge Backetoften, som gården då hette. Han döpte om den till Baggetofta, men sålde den vidare till Börge Nilsson Bagge.

1702 inköpte Uddevallaredaren och rådmannen Johan Holst (1672-1716) Baggetofta. Stället blev tidigt mål för utflykter från Uddevalla. I protokollen från den stora smuggelprocessen 1724 talades det om hur stadens ungherrar brukade fara ut till Baggetofta för att roa sig.

Stadsläkaren i Göteborg, Jacob Boëthius, undersökte 1729 vattenkvaliteten i Baggetoftas hälsokälla. Han fann både vattnet och naturen kring källan lämpligt för hälsobringande brunnsdrickning, något som blivit högsta mode vid denna tid.

1766 köpte grosshandlaren, redaren och jordägaren Anders Knape Hansson området för 8800 daler silvermynt. Knape utvecklade egendomen. Han uppförde ett sillsalteri och ett skeppsbyggeri, och bedrev handel. Knape ägde bland annat sju fartyg, säteriet Gullmarsberg vid Skredsvik. År 1772 inrättade makarna Knape genom testamente en stiftelse för att skapa hem och skolgång för studiebegåvade och behövande gossar från Bohuslän. Samma år dog hustrun Katarina Hegardt. 1774 stadfäste Gustav III stiftelsen. Därmed uppstod Sveriges första internatskola. Då ändrades också namnet, med Gustav III:s samtycke, från Baggetofta till Gustafsbergs Barnhusinrättning.

På 1780-talet hade man som en del av behandlingen börjat komplettera brunnsdrickandet med salta bad och Gustafsberg kan därmed betraktas som Sveriges första badort. Kurorten blev populär 1804, när Gustav IV Adolf sänt sin sjuklige 4-årige kronprins till Gustafsberg för behandling. Bland andra Lars Johan Hierta, Fredrika Bremer, Esaias Tegnér och August Blanche besökte badet. Barnhusdirektionen lät år 1814 uppföra två varmbadhus, ett med sju rum och ett med sex. I det senare tilläts även de fattiga ta sig ett gratisbad. Båda badhusen finns kvar, idag konverterade till vandrarhem.

Kring förra sekelskiftet avtog Gustafsbergs popularitet som nationell kurort för långväga gäster som inkvarterades under sommaren för att förbättra sin hälsa och/eller roa sig. Ett tiotal privatvillor uppfördes, framförallt av Uddevallafamiljer.

Barnhusinrättningen

Skylt över tingången till skolhemmet Herrgården

I enlighet med makarna Knapes donationsbrev har stiftelsen bedrivit skolverksamhet. Anders Knape var den förste direktören för styrelsen. Antalet elever reglerades 1782 till 30 pojkar mellan 6 och 16 år. Knapes stiftelse har också sedan starten lämnat stipendier åt ett antal pojkar och flickor från Bohuslän. Dessa utlämnas fortfarande. Internatverksamheten bedrevs till en början i landeriets huvudbyggnad från 1770-talet (idag kallad "Herrgården"). En ny byggnad i trä stod klar 1854 men brann 1894. En ny tegelbyggnad, ritad av arkitekten Eugen Thorburn, invigdes 1897. Undervisningen upphörde i mitten av förra seklet men internatverksamhetens upphörde först 1976. Då började eleverna på Uddevallas gymnasieskolor. Detta skolhus inrymmer idag Gustafsbergsstiftelsens expeditioner, kontor som hyrs ut samt konferensrum.

Natur- och kulturskydd

På grund av donationsbreven drivs havsbadorten fortfarande, och är den enda sådana från 1700-talet^{[källa behövs]}. Stiftelsen förvaltas idag av en styrelse som är utsedd av Uddevalla kommunfullmäktige och står under tillsyn av Länsstyrelsen. Hela området Gustafsberg förklarades som naturvårdsområde 1980. Samtliga byggnader på Gustafsbergs centrala kurortsområde byggnadsminnesförklarades 1986. Både byggnader och mark förklarades som Riksintresse 1987, vilket förhindrar exploatering, rivning och förvanskning.
Kring havsbadorten ligger Gustafsbergsområdets naturvårdsområde. Det är skyddat sedan 1980 och är 278 hektar stort. Området ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000.

Bildgalleri

• 
  Badrestaurangen
• 
  Kafé Snäckan
• 
  Societetssalongen
• 
  Gustafsbergsskolan från skolgården
• 
  Kamrerarebyggnaden
• 
  Skolhemmet Herrgården
• 
  Sommarvillor längs Byfjorden
• 
  Sommarvilla
• 
  Grevegården
• 
  Villa Carolina, Sommarvilla

Referenser

Tryckta källor

• Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 241-243. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 
• Mårtensson, Hans (2000). Snickarglädje: dekorativ träarkitektur. Kalmar: Akantus. sid. 92-95. Libris 7800152. ISBN 9197352918 

Vidare läsning

• Byggnadsminnen 1978-1988: förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Stockholm: Riksantikvarieämbetet (RAÄ. 1989. sid. 63-264. Libris 8371852. ISBN 9171927522 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Gustafsberg.
• Officiell webbplats
• Badorten Gustafsberg på Bohusläns museum