Gripenhielm
| Gripenhielm | |
 Friherrliga ätten Gripenhielms vapen, här på ett huvudbanér i Kungsholms kyrka i Stockholm från begravningen av Claes Gripenhielm (1674–1692). | |
| Ursprung | Sverige |
|---|---|
| Upphöjd | 11 januari 1673 (friherrlig) |
| Stamfar | Emund Gripenhielm, riksråd (1622–1675) |
| Sätesgård | Skediga i Bälinge socken, Uppland, med flera |
| Adlad | 1 mars 1660 (ej introducerad) |
 Sveriges riddarhus | |
| Introducerad | 22 september 1675 |
| Grad | friherrlig ätt nr 56 |
| Länk URL | Sida på riddarhuset.se |
| † Utslocknad i Sverige | |
| Utslocknad | 29 december 1759 |
| Svärdssidan | ryttmästaren Nils Gripenhielm (1687–1759) |
| Spinnsidan | 14 mars 1779 eller senare |
Gripenhielm var en svensk adelsätt. Den härstammade från Emund Figrelius, som 1660 utsågs till lärare åt fyraårige kungen Karl XI[1] och samma år adlades Gripenhielm. Han blev 1673 riksråd och upphöjdes samma år till friherre. Ätten dog ut 1759.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Emund Gripenhielm[2] var prästson och upptog moderns efternamn Figrelius. Efter en studieresa 1645–1650 i Baltikum och på kontinenten gjorde han snabb karriär, utnämndes 1650 till professor i Uppsala, 1657 till kunglig sekreterare och 1660 till lärare åt den minderårige kungen, Karl XI. Han blev 1673 riksråd och kansliråd.[3]
Emund Gripenhielm ägde flera gods i Uppland, däribland Skediga i Bälinge, samt Duckarp i Äsphult i Skåne och Zimmershof i Livland.[4] I Stockholm, på Kungsholmens östligaste udde, anlade han en malmgård i sluttningen ner mot Klara sjö med utsikt mot kungliga slottet, ett påkostat bostadshus omgivet av en barockträdgård.[5]
Han var gift två gånger: 1651 med Barbro Lenæa, adlad Clo (död 1669), dotter till ärkebiskopen Johannes Lenæus, och 1673 med Anna Rålamb (1649–1691), dotter till riksrådet Claes Rålamb. I äktenskapen föddes fem söner:[3]
- Nils Gripenhielm (1653–1706), landshövding, hade flera söner varav tre blev vuxna:
- Carl Gripenhielm (1682–1744), överstelöjtnant, död barnlös.
- Axel Johan Gripenhielm (1686–1755), landshövding, ogift.
- Nils Gripenhielm (1687–1759), ryttmästare, ogift. Med honom dog ätten Gripenhielm ut.
- Johan Gripenhielm (1654–1696), lagman i Västmanland, ogift.
- Carl Gripenhielm (1655–1694), lantmäteridirektör, ogift.
- Claes Gripenhielm (1674–1692), omkom i en ridolycka, ogift.
- Edmund Gripenhielm (1675–1724), bergmästare i Skåne, hade två söner:
- Edmund Gripenhielm (1703–1731), död ogift på en utrikes resa.
- Carl Gripenhielm (1705–1741), kapten i preussisk tjänst, ogift.
Ättens ursprung
[redigera | redigera wikitext]Ättens äldste kände stamfader är Emund Gripenhielms far Nicolaus Emundi (1585–1653), lärare i Skövde och Linköping, rektor i Vadstena samt slutligen kyrkoherde i Rappestad i Östergötland och prost. Hans hustru Margareta Nilsdotter Figrelia var dotter till Nicolaus Hemmingi (död 1634), kyrkoherde i Landeryd, Östergötland, och prost.[3]
Genom modern var Emund Gripenhielm släkt med adliga ätterna Leijonstierna och Gripendahl. Morbrodern Daniel Figrelius (död 1664), justitiepresident i Norrköping, blev adlad Leijonstierna, och kusinen Nils Figrelius (1636–1716), överinspektor vid salpetersjuderiet, Gripendahl.[6]
En syster till Emund Gripenhielm var Sara Figrelia (1638–1720), som var gift med Magnus Nicolai Celsius och blev stammoder för släkten Celsius.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Gudrun Ekstrand, red (1984). Tre Karlar: Karl X Gustav, Karl XI, Karl XII. Livrustkammaren. sid. 16. ISBN 978-91-38-08605-6. Läst 12 januari 2025
- ^ Förnamnet skrivs såväl i litteraturen som i samtida handlingar omväxlande Edmund och Emund. Här används stavningen Emund i enlighet med Svenskt biografiskt lexikon (Dahlgren 1967–69, s. 314.).
- ^ [a b c] Elgenstierna 1927, s. III:137 f.
- ^ Dahlgren 1967–69, s. 314.
- ^ Wikström 1975, s. 144–146.
- ^ Hildebrand 1964–66, s. 11.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Hildebrand, Bengt (1964–66). ”Figrelius, släkt”. Svenskt biografiskt lexikon. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14115. Läst 29 december 2024.
- Dahlgren, Stellan (1967–69). ”Emund Gripenhielm”. Svenskt biografiskt lexikon. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=13216. Läst 29 december 2024.
- Elgenstierna, Gustaf (1927). ”Gripenhielm”. Den introducerade svenska adelns ättartavlor. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/ElgenstiernaG/titlar/%C3%84ttartavlor3/sida/155/faksimil
- Wikström, Lars (1975). Kungsholmen intill 1700-talets början. Stockholm