Geoffrey Ingram Taylor

Geoffrey Ingram Taylor
	Geoffrey Ingram Taylor
Född	7 mars 1886; St John's Wood eller London
Död	27 juni 1975 (89 år); Cambridge
Medborgare i	Storbritannien
Utbildad vid	Trinity College, Cambridge; Universitetet i Cambridge
Sysselsättning	Fysiker, matematiker, ingenjör, meteorolog
Arbetsgivare	Universitetet i Cambridge
Föräldrar	Edward Ingram Taylor; Margaret Boole Taylor
Utmärkelser
	Adams-priset (1915); Bakerföreläsningen (1923); Royal Medal (1933); Copleymedaljen (1944); Symons Gold Medal (1951); Wilhelm Exner-medaljen (1954); Guthrieföreläsning (1954); De Morgan-medaljen (1956); Premio Panetti Ferrari (1958); Timosjenkomedaljen (1958); Hedersdoktor vid Sorbonne (1961); Franklinmedaljen (1962); James Watt Medal (1965); Theodore von Kármán Prize (1972); Knight Bachelor; Fellow of the Royal Society
	Redigera Wikidata

Geoffrey Ingram Taylor, född 7 mars 1886 i London, död 27 juni 1975, var en brittisk fysiker och matematiker, dotterson till George Boole. Hans främsta insatser var inom flödesdynamiken och vågrörelseläran.

Biografi

Taylor tog examen i matematik vid Trinity College vid Cambridges universitet. Därefter började han forska i dynamisk meteorologi vid samma universitet. Under första världskriget arbetade han som meteorolog vid brittiska flygvapnet. Han blev intresserad av aeronautik och lärde sig att flyga.

Taylor var produktiv över en mycket lång tid, han arbetade som forskare från 1909 till 1972. Trots att han undervisade under fyra år hyste han motvilja till det och fick 1923 erbjudande från Royal Society att bli forskande professor och kunde därefter helt ägna sig åt forskningen.

Taylor invaldes 1955 som utländsk ledamot nummer 891 av Kungliga Vetenskapsakademien. Taylor tilldelades Royal Medal 1933, Copleymedaljen 1944, Symons Gold Medal 1951, De Morgan-medaljen 1956 och Franklinmedaljen 1962.

Analyser av kärnvapenprov

Trinitytestet var det första testet av ett kärnvapen. Med utgångspunkt av fotografier av sprängningen, samt med hjälp av dimensionsanalys kom Taylor fram till en modell som beskrev explosionens radie.

$R=S\left({\frac {{E{t}}^{2}}{\rho }}\right)^{\frac {1}{5}}$

$R$ : Explosionens radie.
$S$ : En konstant som är nära 1.
$E$ : Explosionens energi.
$t$ : Tiden efter explosionen.
$\rho$ : Luftens densitet.

Källor

Engelskspråkiga Wikipedia (2006-02-01)
Kundhu, Pijush K. och Cohen, Ira M. (2002). Fluid Mechanics. Academic Press. ISBN 0-12-178251-4

Noter

^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Geoffrey Taylor, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 20440767, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Geoffrey-Ingram-Taylor topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ MacTutor History of Mathematics archive.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: geoffrey-ingram-taylor, läst: 1 december 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Тейлор Джефри Инграм”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Mathematics Genealogy Project.^{[källa från Wikidata]}
^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.wilhelmexner.org .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.scientificlib.com .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.accademiadellescienze.it .^{[källa från Wikidata]}
^ Timoshenko Medal (på engelska), American Society of Mechanical Engineers, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Jérôme Fenoglio (red.), Incidents à la Sorbonne pendent la séance de rentrée de l'Université, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 17 november 1961, läs online, läst: 7 juli 2024 .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.imeche.org .^{[källa från Wikidata]}

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Geoffrey Ingram Taylor.
Bilder & media

[49fdb5fe81b8355b0a67fc010bab1d0476734c67-1] [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.^{[källa från Wikidata]}

[a4c61864e8e3974ace8a5241b274254941963175-2] [a b] Geoffrey Taylor, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 20440767, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[6ac422b3f72dbc945a40659c2502884bf545a5d2-3] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Geoffrey-Ingram-Taylor topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[6ddba9745c61aed5f408b43b8b430b317e2f26a4-4] MacTutor History of Mathematics archive.^{[källa från Wikidata]}

[70a60f3eb9b3d3579cb264492c0ec2b7dcbd86d6-5] [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: geoffrey-ingram-taylor, läst: 1 december 2020.^{[källa från Wikidata]}

[3a9716db741b7e65c222f2a13179a6c829e7a696-6] [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Тейлор Джефри Инграм”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[fe5b9a6e85f660a4cea0fc2b13b79783f0f02d99-7] Mathematics Genealogy Project.^{[källa från Wikidata]}

[51141e1514645682d6bef19e42d5903d35bb761e-8] Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.^{[källa från Wikidata]}

[628679fe14af60f7af349565e24b58e723a791cd-9] äs online, www.wilhelmexner.org .^{[källa från Wikidata]}

[d2c8d3fc93eb072634fc56843c2df46038d915d7-10] äs online, www.scientificlib.com .^{[källa från Wikidata]}

[b1f3a540475cb60a49d02a5c5b84272c5d147313-11] äs online, www.accademiadellescienze.it .^{[källa från Wikidata]}

[7a73b2c1ae90ed2b2a53993315b491f475315501-12] Timoshenko Medal (på engelska), American Society of Mechanical Engineers, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[ec450e3daf5244a3eaa7fc9311d62822597b3179-13] Jérôme Fenoglio (red.), Incidents à la Sorbonne pendent la séance de rentrée de l'Université, Le Monde (på franska), Societe Editrice Du Monde, 17 november 1961, läs online, läst: 7 juli 2024 .^{[källa från Wikidata]}

[c7750a83689c2148c04b4c347ef99561f8906e49-14] äs online, www.imeche.org .^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]