Algenib
Algenib Gamma Pegasi (γ) | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Pegasus |
Rektascension | 00t 13m 14,15123s[1] |
Deklination | +15° 11′ 00,9368″[2] |
Skenbar magnitud () | +2,82-2,86[3] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | B2 IV[2] |
U–B | -0,85[4] |
B–V | -0,190 ± 0,002[5] |
Variabeltyp | Pulserande variabel av 53 Persei-typl och Beta Cephei-typ (BCEP/SPB)[3] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | +4,1[6] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: 1,98 ± 0,55[1] mas/år Dek.: -9,28 ± 0,34[1] mas/år |
Parallax () | 8,33 ± 0,53[1] |
Avstånd | 390 ± 20 lå (120,1 ± 8 pc) |
Absolut magnitud () | -2,64[7] |
Detaljer | |
Massa | 8,9 ± 0,1[8] M☉ |
Radie | 4,80 ± 0,39[9] R☉ |
Temperatur | 21 179 ± 237[9] K |
Metallicitet | -0,34[10] |
Vinkelhastighet | 0[11] km/s |
Ålder | 18,7 ± 3,2[8] miljoner år |
Andra beteckningar | |
88 Pegasi, GC 238, IRAS 00106+1454, ROT 69, GCRV 105, JP11 353, SAO 91781, GEN# +1.00000886, 2MASS J00131414+1511008, SKY# 390, AG+14 11, GSC 01179-01775, N30 32, SRS 30007, ALS 15090, HD 886, TD1 78, BD+14 14, HGAM 5, PHL 734, TYC 1179-1775-1, CCDM J00132+1511A, HIC 1067, PLX 33, UBV 128, CSI+14 14 1, HIP 1067, PLX 33.00, uvby98 100000886 V, CSV 100009, HR 39, PMC 90-93 6, WDS J00132+1511A, FK5 7, IDS 00080+1438 A, PPM 116243, AAVSO 0008+14[2] |
Algenib,[12] eller Gamma Pegasi (γ Pegasi, förkortat Gamma Phe, γ Phe) som är stjärnans Bayer-beteckning, är en pulserande variabel av 53 Persei-typ och Beta Cephei-typ (BCEP/SPB)[3] i stjärnbilden Pegasus.
Stjärnan varierar mellan visuell magnitud +2,82 och 2,86 med en period av 0,151751 dygn eller 3,6420 timmar.[3]
Nomenklatur
[redigera | redigera wikitext]Gamma Pegasi är stjärnans Bayer-beteckning. Den har också det traditionella namnet Algenib, men detta namn har och Mirfak, eller Alfa Persei, lånat.
År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[13] för att katalogisera och standardisera egennamn för stjärnor. WGSN:s första bulletin i juli 2016 ger en tabell över de två första satserna av namn som godkänts av WGSN, där Algenib ingår för denna stjärna.[14]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Gamma Pegasi är en stor stjärna med nästan nio[8] gånger solens massa och nära fem[9] gånger solens radie. Den stellära klassificeringen av B2 IV[8] antyder att detta är en underjättestjärna som genererar energi genom termonukleär fusion av väte i dess kärnan och är på väg att utvecklas bort från huvudserien. Det roterar antingen mycket långsamt utan mätbar rotationshastighet eller annars har den dess rotationsaxel i siktlinjen från jorden.[11] Gamma Pegasi har en total ljusstyrka på 5 840 gånger den hos solen[15] som utstrålas från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 21 200 K.[9] Vid denna temperatur lyser stjärnan med en blåvit nyans.[16]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gamma Pegasi, 23 april 2019.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
- ^ [a b c] ”Basic data: V*Gam Peg – Variable Star of beta Cep type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Gam+Peg&submit=SIMBAD+search. Läst 8 juni 2017.
- ^ [a b c d] ”Gam Peg” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=25521. Läst 8 juni 2017.
- ^ Crawford, D. L.; Barnes, J. V.; Golson, J. C. (1971), "Four-color, H-beta, and UBV photometry for bright B-type stars in the northern hemisphere", The Astronomical Journal, 76: 1058, Bibcode:1971AJ.....76.1058C, doi:10.1086/111220
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=1067. Läst 8 juni 2017.
- ^ Wilson, Ralph Elmer (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Washington: Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W
- ^ Huang, W.; et al. (2012), "A catalogue of Paschen-line profiles in standard stars", Astronomy & Astrophysics, 547: A62, arXiv:1210.7893, Bibcode:2012A&A...547A..62H, doi:10.1051/0004-6361/201219804.
- ^ [a b c d] Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x
- ^ [a b c d] Fitzpatrick, E. L.; Massa, D. (March 2005), "Determining the Physical Properties of the B Stars. II. Calibration of Synthetic Photometry", The Astronomical Journal, 129 (3): 1642–1662, arXiv:astro-ph/0412542, Bibcode:2005AJ....129.1642F, doi:10.1086/427855
- ^ Gies, Douglas R.; Lambert, David L. (March 10, 1992), "Carbon, nitrogen, and oxygen abundances in early B-type stars", Astrophysical Journal, Part 1, 387: 673–700, Bibcode:1992ApJ...387..673G, doi:10.1086/171116
- ^ [a b] Abt, Helmut A.; Levato, Hugo; Grosso, Monica (July 2002), "Rotational Velocities of B Stars", The Astrophysical Journal, 573 (1): 359–365, Bibcode:2002ApJ...573..359A, doi:10.1086/340590. The zero value is for v sin i, so v and/or i must be small.
- ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
- ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
- ^ ”IAU Working Group on Star Names (WGSN)” (på engelska). http://www.pas.rochester.edu/~emamajek/WGSN/WGSN_bulletin1.pdf. Läst 4 juni 2017.
- ^ Hohle, M. M.; Neuhäuser, R.; Schutz, B. F. (April 2010), "Masses and luminosities of O- and B-type stars and red supergiants", Astronomische Nachrichten, 331 (4): 349, arXiv:1003.2335, Bibcode:2010AN....331..349H, doi:10.1002/asna.200911355
- ^ "The Colour of Stars", Australia Telescope, Outreach and Education, Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, December 21, 2004, archived from the original on 2012-03-10, hämtad 2012-01-16