Hoppa till innehållet

Jättemarkduva

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Gallicolumba nui)
Jättemarkduva
Förhistorisk
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljAlopecoenas
Columbidae
SläktePampusana
ArtJättemarkduva
P. nui
Vetenskapligt namn
§ † Pampusana nui
Auktor(Steadman, 1992)
Synonymer
  • Gallicolumba nui
  • Alopecoenas nui

Jättemarkduva[1] (Pampusana nui) är en förhistorisk utdöd fågel i familjen duvor som tidigare förekom i Polynesien.

Utseende och förekomst

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln beskrevs 1992 utifrån subfossila lämningar funna i Cooköarna och Marquesasöarna. Den var allra störst av arterna i släktet och vida spridd i östra Polynesien. Jättemarkduvan förekom troligen sympatriskt med mindre arter i släktet i Tuamotuöarna, Cooköarna, Sällskapsöarna och Marquesasöarna.[2] Dess lämningar har hittats i polynesiska kökkenmöddingar, vilket betyder att den med största säkerhet jagades av människan.

Taxonomi och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen placerades arten i släktet Gallicolumba. Studier visar dock att dessa inte är varandras närmaste släktingar, där arterna i Pampusana står närmare australiensiska duvor som Geopelia.[3][4] Arten är troligen släkt med de övriga markduvorna som förekommer i Stilla havet, vilket betyder att den bör placeras i Pampusana.

Fågelns vetenskapliga artnamn nui betyder "stor" eller "väldig" på polynesiska.[5]

  1. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. ^ Hume, J. P.; Walters, M. (2012). Extinct Birds. London: A & C Black. sid. 116–117. ISBN 1-4081-5725-X 
  3. ^ Jønsson, K.A., M. Irestedt, R.C.K. Bowie, L. Christidis, and J. Fjeldså (2011a), Systematics and biogeography of Indo-Pacific ground-doves, Mol. Phylogenet. Evol. 59, 538-543.
  4. ^ Moyle, R.G., R.M. Jones, and M.J. Andersen (2013), A reconsideration of Gallicolumba (Aves: Columbidae) relationships using fresh source material reveals pseudogenes, chimeras, and a novel phylogenetic hypothesis, Mol. Phylogenet. Evol. 66, 1060-1066.
  5. ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]