Negrosmarkduva

	Negrosmarkduva; Status i världen: Akut hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Duvfåglar; Columbiformes
Familj	Duvor; Columbidae
Släkte	Gallicolumba
Art	Negrosmarkduva; G. keayi
Vetenskapligt namn
	§ Gallicolumba keayi
Auktor	(Clarke, 1900)
Synonymer
	Negrosduva

Negrosmarkduva^[2] (Gallicolumba keayi) är en akut utrotningshotad fågel i familjen duvor som förekommer i Filippinerna.^[3]

Kännetecken

Utseende

Negrosmarkduvan är en medelstor (30 cm) och kortstjärtad marklevande duva. En smal blodröd fläck syns centralt på vita strupen och brösten. Ovansidan är grönglänsande på hjässa och nacke, mindre vingtäckarna, övre delen av manteln och bröstsidorna så att ett ofullständigt bröstband bildas. Resten av ovansidan är purpurglänsande kastanjebrun, med ett gråvitt band tvärs över de inre vingtäckarna. Buken är beigefärgad, övergående i gräddvitt på undergump och undre stjärttäckare.^[1]

Läten

Lätet består av två enstaviga "hu", ibland med instick av ett dubbelt "huhu". Sången består av drillar med snabbt upprepade stavelser. ^[1]

Utbredning

Fågeln förekommer i skogar på öarna Negros och Panay i centrala Filippinerna. På Panay har den under senare år observerats regelbundet i Northwest Panay Peninsula Natural Park, där den även noterats häcka. På Negros var den ganska vanlig på 1800-talet, men framåt 1930-talet blev den mycket sällsynt. Sentida studier visar på några få populationer på södra Negros, men kan vara utdöd på norra delen av ön.^[1]

Status

Negrosmarkduvan har en mycket liten och fragmenterad världspopulation bestående av uppskattningsvis mellan 50 och 250 vuxna individer. Den tros också minska i antal till följd av habitatförlust. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som akut hotad.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar William A. Keay, engelsk sockerplantageägare på Negros.^[4]

Referenser

Noter

^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Gallicolumba keayi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om Gallicolumba keayi.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Gallicolumba keayi.
Bilder & media

[IUCN-1] [a b c d e] Birdlife International 2012 Gallicolumba keayi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11

[4] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]