Vesslemanguster
| Vesslemanguster | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Carnivora |
| Familj | Manguster Herpestidae |
| Släkte | Vesslemanguster Galerella |
| Vetenskapligt namn | |
| § Galerella | |
| Auktor | Gray, 1865 |
| Utbredning | |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Vesslemanguster[1] (Galerella) är ett släkte rovdjur i familjen manguster med fyra arter.[2] Dessa djur förekommer i Afrika.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Arterna i släktet liknar djur i släktet Herpestes men är mindre och dessutom finns skillnader i skallens och tändernas byggnad. Dessa djur når en kroppslängd mellan 27 och 42 centimeter, en svanslängd mellan 21 och 34 centimeter och en vikt av 0,4 till 1,3 kilogram. De har en smal och långsträckt kropp med korta extremiteter. Pälsens färg varierar mellan gulaktig, svartaktig, brunaktig, spräcklig rödbrun och gråbrun. Undersidans päls är mer enfärgad och kan vara grå hos ett exemplar med gråbrun ovansida eller gul hos en individ med gulbrun ovansida. Vesslemanguster har en mörk eller helsvart svansspets. Antalet spenar hos honor kan vara två eller tre par.[3]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Dessa djur förekommer i olika habitat som öppna skogar, gräsland och halvöknen. Arterna saknas i täta skogar och i äkta öknar. I bergstrakter når vesslemanguster upp till 3600 meter över havet. De är aktiva på dagen och vistas huvudsakligen på marken men har bra förmåga att klättra i träd och simma. De lever både i mindre grupper och ensam. Ibland sker endast födosöket ensam.[3]
De vilar under natten och vid dagens hetaste timmar i håligheter i träd eller bon under jorden.
Föda
[redigera | redigera wikitext]Arternas föda består av mindre ryggradsdjur som små däggdjur, fåglar, ödlor och ormar, samt av insekter och andra ryggradslösa djur. Frukter äter de bara i undantagsfall.
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Honor kan para sig flera gånger per år och fortplantningstiden beror på art och populationens utbredning. Efter dräktigheten som varar i cirka 60 dagar föder honan en till tre ungar. För födelsen uppsöks underjordisk bon. Efter 50 till 65 dagar sluter honan att ge di.[3] (uppgifter för grå kapmangust) Ett eller två år efter födelsen är ungarna könsmogna.
Arterna
[redigera | redigera wikitext]Släktet utgörs av fyra arter[3]:
- Slank mangust (Galerella sanguinea) förekommer i hela Afrika söder om Sahara med undantag av öknar och täta skogar. Pälsens färg varierar från rödaktig över gulaktig till grå. Ibland räknas underarten G. s. swalius som egen art.
- Galerella ochracea lever bara i Somalia och Etiopien. Vissa zoologer räknar djuret som underart till den förstnämnda arten.
- Galerella flavescens finns i Angola och Namibia. Det är inte mycket känt om arten.
- Grå kapmangust (Galerella pulverulenta) förekommer vid Afrikas södra spets i Sydafrika och Lesotho. Arten kännetecknas av en mörkgrå päls.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Vesslemanguster, Nationalencyklopedin, läst 7 augusti 2015.
- ^ Wilson & Reeder (2005), Galerella
- ^ [a b c d] Nowak, R. M. (1999), Galerella, sid.773-774
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
- D. E. Wilson & D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, 2005. ISBN 0801882214
|