Ugnfåglar

	Ugnfåglar
	Haciendahornero (F. rufus)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Överfamilj	Furnarioidea
Familj	Ugnfåglar; Furnariidae
Utbredning
Synonymer
	Ugnfåglar

Ugnfåglar (Furnariidae) är en stor familj av små till medelstora suboscina tättingar som återfinns i Central- och Sydamerika.

Utseende och levnadssätt

Ugnfåglarna är en mångskiftande grupp insektsätare. De har fått sitt namn av de utarbetade bon som några arter inom släktet Furnarius bygger av lera, och som har ett ugnsliknande utseende. Dock bygger merparten av familjens arter sina bon av kvistar eller häckar i håligheter i klippor. Ugnfåglarnas bon är alltid överbyggda och de lägger upp till sex blekt blågröna eller vita ägg. Äggen ruvas i 15–22 dagar och ungarna blir flygga efter ytterligare 13–20 dagar.^[1]

De är små till medelstora fåglar, som varierar mellan 9 och 35 centimeter på längden.^[1] Medan vissa arter är mycket specialiserade vad gäller habitatval återfinns arter av denna familj nästan i alla typer av neotropiska områden. Två arter återfinns till och med vid klippiga kuster.

Systematik

Numera behandlas gruppen trädklättrare, tidigare behandlad som den egna familjen Dendrocolaptidae, som del av familjen ugnfåglar på grund av data från analyser baserade på den mitokondriella genen för enzymet cytokrom b och ett flertal olika nDNA-sekvenseringar.^[2]

Trädklättrarnas systematik omprövades av Rajkow 1994 baserat på morfologi och av Irestedt et al. 2004 baserat på analyser av mtDNA. Utifrån data av den senare genomgången så bekräftades huvud-utvecklingslinjen inom underfamiljen Furnariinae, samtidigt som vissa nya utvecklingslinjer upptäcktes och släktskapet mellan många släkten var tvungna att omprövas.^[3]

Den taxonomiska uppställningen som presenteras här nedan baseras på Derryberry et al 2011 och Clarmunt et al 2013 och har implementerats av de båda internationella taxonomiska auktoriteterna Clements et al och International Ornithological Congress. Studierna har påvisat att konvergent evolution är vanlig i familjen, vilket inneburit att arter och släkten som man tidigare trodde var nära släkt baserat på morfologi står långt ifrån varandra genetiskt och vice versa. Flera släkten har således delats upp i flera, medan andra slagits ihop. Artantalen nedan följer IOC.

Underfamilj: Lövkastare och minerare (Sclerurinae) – urskiljs av vissa som en egen familj, Scleruridae^[4]

Släkte Sclerurus – 7 arter lövkastare
Släkte Geositta – 11 arter minerare

Underfamilj: Trädklättrare (Dendrocolaptinae) – urkiljs av vissa som en egen familj, Dendrocolaptidae^[4]

Släkte Certhiasomus – fläckstrupig trädklättrare, tidigare i Deconychura
Släkte Sittasomus – gråhuvad trädklättrare
Släkte Deconychura – 3 arter
Släkte Dendrocincla – 6 arter
Släkte Glyphorynchus – kilnäbbad trädklättrare
Släkte Dendrexetastes – pärlhalsad trädklättrare
Släkte Nasica – långnäbbad trädklättrare
Släkte Dendrocolaptes – 5 arter

Släkte Hylexetastes – 3 arter
Släkte Xiphocolaptes – 4 arter
Släkte Xiphorhynchus – 13 arter
Släkte Dendroplex – 2 arter, fördes tidigare till släktet Xiphorhynchus
Släkte Campylorhamphus – 6 arter skärnäbbar

Släkte Drymornis – sabelnäbbad trädklättrare
Släkte Lepidocolaptes – 11 arter

Underfamilj: Uppnäbbar (Xenopinae)

Släkte Xenops – 4 arter

Underfamilj Egentliga ugnfåglar (Furnariinae)

Tribus Berlepschiini

Släkte Berlepschia – palmkrypare

Tribus Pygarrhichadini

Släkte Microxenops – rödstjärtad trädlöpare
Släkte Pygarrhichas – vitstrupig trädlöpare
Släkte Ochetorhynchus – 4 arter, inkluderar Eremobius och Chilia

Tribus Furnarinii

Släkte Pseudocolaptes – 3 arter ullkragar
Släkte Premnornis – stamkrypare
Släkte Tarphonomus – två markkrypare, tidigare i Upucerthia
Släkte Furnarius – 8 arter horneror
Släkte Lochmias – bäcksmyg

Släkte Phleocryptes – sävsmyg
Släkte Limnornis – rörsmyg
Släkte Geocerthia – strimmig cinklod, tidigare i Upucerthia
Släkte Upucerthia – 4 arter markkrypare
Släkte Cinclodes – 15 arter cinkloder

Tribus Philydorini

Släkte Anabazenops – 2 arter lövletare
Släkte Megaxenops – uppnäbbad lövletare
Släkte Cichlocolaptes – 2 arter lövletare, varav 1 utdöd
Släkte Heliobletus – spetsnäbbad trädletare
Släkte Philydor – 5 arter lövletare
Släkte Anabacerthia – 5 arter lövletare (varav 2 tidigare i Philydor)
Släkte Syndactyla – 8 arter lövletare, inklusive mejselnäbbarna (Simoxenops)

Brunbrynad lövletare (*Syndactyla rufosuperciliata*)

Släkte Ancistrops – krumnäbb
Släkte Dendroma – 2 arter lövletare, tidigare i Philydor
Släkte Clibanornis – 5 arter lövletare, inklusive bambukrypare och Hylocryptus
Släkte Thripadectes – 7 arter trädletare
Släkte Automolus – 11 arter lövletare, inklusive skogssmygarna (Hyloctistes)

Tribus Margarornini

Släkte Premnoplex – 2 piggstjärtar
Släkte Margarornis – 4 arter trädlöpare

Tribus Synallaxini

Släkte Aphrastura – 2 arter törnstjärtar
Släkte Sylviorthorhynchus – 2 arter strötstjärtar
Släkte Leptasthenura – 9 arter sprötstjärtar, parafyletiskt visavi trådstjärt

Släkte Phacellodomus – 10 arter törnfåglar
Släkte Hellmayrea – vitbrynad taggstjärt
Släkte Anumbius – lärksnårlöpare
Släkte Coryphistera – kvistsamlare
Släkte Asthenes – 29 arter kanastero
Släkte Acrobatornis – akrobatfågel
Släkte Metopothrix – guldpanna
Släkte Xenerpestes – 2 arter gråstjärtar
Släkte Siptornis – glasögontaggstjärt
Släkte Roraimia – roraimamjukstjärt
Släkte Thripophaga – 5 arter mjukstjärtar
Släkte Limnoctites – 2 arter sumpjägare
Släkte Cranioleuca – 20 arter taggstjärtar
Släkte Pseudasthenes – 4 arter kanastero, tidigare i Asthenes
Släkte Spartonoica – träsksmyg
Släkte Pseudoseisura – 4 arter törnskrikor
Släkte Certhiaxis – 2 arter taggstjärtar
Släkte Mazaria – vitbukig taggstjärt, tidigare i Synallaxis
Släkte Schoeniophylax – chotoytaggstjärt
Släkte Synallaxis – 37 arter taggstjärtar, inklusive Gyalophylax och Siptornopsis

Referenser

Noter

^ [a b] Willis, Edwin O. (1991). Encyclopaedia of Animals: Birds. London: Merehurst Press. sid. 162–163. ISBN 1-85391-186-0
^ Irestedt et al. 2002
^ Fjeldså et al., 2005
^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

Källor

Cheviron, Z. A.; Capparella, Angelo P.; Vuilleumier, François (2005): Molecular phylogenetic relationships among the Geositta miners (Furnariidae) and biogeographic implications for avian speciation in Fuego-Patagonia. Auk 122(1): 158–174. DOI: 10.1642/0004-8038(2005)122[0158:MPRATG]2.0.CO;2 HTML abstract
Fjeldså, Jon; Irestedt, Martin & Ericson, Per G. P. (2005): Molecular data reveal some major adaptational shifts in the early evolution of the most diverse avian family, the Furnariidae. Journal of Ornithology 146: 1–13. [Engelsk text med tysk sammanfattning] doi:10.1007/s10336-004-0054-5 (HTML sammanfattning) PDF fulltext
Irestedt, Martin; Fjeldså, Jon; Johansson, Ulf S. & Ericson, Per G.P. (2002): Systematic relationships and biogeography of the tracheophone suboscines (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(3): 499–512. doi:10.1016/S1055-7903(02)00034-9 (HTML sammanfattning)
Irestedt, Martin; Fjeldså, Jon & Ericson, Per G. P. (2004): Phylogenetic relationships of woodcreepers (Aves: Dendrocolaptinae) – incongruence between molecular and morphological data. Journal of Avian Biology 35(3): 280–288. doi:10.1111/j.0908-8857.2004.03234.x (HTML sammanfattning)
Rajkow, Robert J. (1994): A phylogeny of the woodcreepers (Dendrocolaptinae). Auk 111(1): 104–114. PDF fulltext

Externa länkar

Videor av ugnfåglar– the Internet Bird Collection
Läten av ugnfåglar – the xeno-canto collection

[EoB-1] [a b] Willis, Edwin O. (1991). Encyclopaedia of Animals: Birds. London: Merehurst Press. sid. 162–163. ISBN 1-85391-186-0

[2] Irestedt et al. 2002

[3] Fjeldså et al., 2005

[H&M-4] [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[1]

[2]

[3]

[4]