Fredrik Hederstierna
| Fredrik Hederstierna | |
 | |
| Född | 21 december 1828[1][2][3] Näsby församling[2][1][3], Sverige |
|---|---|
| Död | 8 oktober 1900[1][2][4] (71 år) Stockholm[5][4] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[6][3] |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1853–1860)[3] Förstakammarledamot, Jönköpings läns valkrets (1869–1877)[1][3] Förstakammarledamot, Västra Götalands läns västra valkrets (1879–1887)[1][3] Sveriges civilminister Regeringen Posse (1880–1883)[3] Landshövding i Västmanlands län (1883–1900)[3] Andrakammarledamot, Västerås och Köpings valkrets (1888–1891)[1][3] | |
| Politiskt parti | |
| Andra kammarens center (–)[3] Skånska partiet[7] | |
| Barn | Carl Hederstierna (f. 1861)[3] |
| Föräldrar | Carl Johan Hederstierna[3][1] Agata Sofia Carleson[3][1] |
| Redigera Wikidata | |
Fredrik Ludvig Salomon Hederstierna, född 21 december 1828 i Näsby, Jönköpings län, död 8 oktober 1900 i Stockholm, var en svensk politiker; civilminister 1880–1883. Han var son till Carl Johan Hederstierna och far till Carl Hederstierna.
Hederstierna blev 1847 underlöjtnant vid Kalmar regemente, fick 1859 kaptens avsked och ägnade sig sedermera åt lantbruk. Han tog med utmärkelse del i riksdags- och kommittéarbeten, vilket medförde hans inkallande i statsrådet (Posses ministär) såsom chef för Civildepartementet 19 april 1880. Den 5 oktober 1883 utnämndes han till landshövding i Västmanlands län. I detta ämbete verkade Hederstierna till sin död och ägnade därvid särskilt sin uppmärksamhet åt vatten-avledningsfrågor, väg- och brobyggnader samt lasarettsväsendet.
Hederstierna var ledamot av Första kammaren 1868–1877 för Jönköpings län och 1878–1887 för Göteborgs och Bohus län samt av Andra kammaren 1888–1891 för Västerås och Köping. Hederstierna var 1876 ledamot och 1877 ordförande i kommittéerna ang. järnvägstrafikstyrelsens förvaltning, ledamot av 1876-1878 års kommitté ang. dövstumundervisningens ordnande och (från februari 1878) av 1877–1878 års kommitté ang. tillverkning och försäljning av brännvin; han var ordförande i 1884–1889 års arbetarförsäkringskommitté och strävade i denna egenskap ivrigt att åstadkomma ett för arbetarna gagneligt resultat. Han kallades 1880 till ledamot av Lantbruksakademien.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h] Fredrik L S Hederstierna, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12723, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 11 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 436, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgbew, läst: 16 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Västerås domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11727/F/11 (1895-1907), bildid: 00185082_00126, sida 123, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 16 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri : XXV:1. Riksdagens första kammare 1867–1904, s. 56, Svenskt porträttarkiv: j6S8rJvx9lAAAAAAAACSUg, läs online, läst: 3 december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges statskalender 1877, Kungliga Vetenskapsakademien, 1876, s. 72, läs onlineläs online, läst: 16 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 92.[källa från Wikidata]
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Nilsson, Göran B: Fredrik Hederstierna i Svenskt biografiskt lexikon (1969-1971)
|