Järn(III)oxidhydroxid
| Järn(III)oxidhydroxid | |
 | |
| Systematiskt namn | Järn(III)oxidhydroxid |
|---|---|
| Övriga namn | Järn(III)hydroxid, Gul järnoxid |
| Kemisk formel | FeO(OH) |
| Molmassa | 88,86 g/mol |
| Utseende | Gulorange till rödbrunt pulver |
| CAS-nummer | 20344-49-4 |
| SMILES | [Fe+3].[O-2].[OH-] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 3,4 – 3,9 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Olöslig |
| Smältpunkt | > 1000 °C |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Järn(III)oxidhydroxid är en förening av järn, syre och hydroxid-joner. Ibland brukar monohydratet FeO(OH)·H2O förenklas till Fe(OH)3 och kallas då järn(III)hydroxid eller ferrihydroxid.
Struktur
[redigera | redigera wikitext]α-form
[redigera | redigera wikitext]Alfa-formen förekommer i mineralet goethit och kallas även brun järnmalm. Den har nålformade kristaller och förekommer i järnhaltig jord och sediment.
β-form
[redigera | redigera wikitext]Beta-formen förekommer i mineralet akaganéit och bildas när Magnetkis erroderas. Det har monoklina kristaller. β-FeO(OH) har hittats i de månstenar som hämtades till jorden under apolloprogrammet. Det har även hittats i meteoriter.
γ-form
[redigera | redigera wikitext]Gamma-formen förekommer i mineralet lepidocrocit och har ortorombiska kristaller. Den bildas när järn eller andra järnhaltiga mineral oxideras under vatten.
δ-form
[redigera | redigera wikitext]Delta-formen förekommer i mineralet feroxyhyt och har hexagonala kristaller. Den här formen förekommer endast på havsbotten där den bildas under högt tryck.
Amorf form
[redigera | redigera wikitext]Ämnet förekommer även i amorf form som utfällningar och i limonit.
Användning
[redigera | redigera wikitext]- Järnoxidhydroxid ingår som pigment i många jordfärger, bland andra sienna och umbra.
- Det används också vid pH-reglering i akvarium genom att det binder fosfater.
- Det har använts som motgift vid arsenikförgiftning, detta genom att den anemi som arsenikförgiftningen orsakat motarbetas genom ökad produktion av blod.