Felix Jusupov
| Felix Jusupov | |
 | |
| Född | 11 mars 1887 (g.s.) Sankt Petersburg |
|---|---|
| Död | 27 september 1967[1][2][3] (80 år) Paris sextonde arrondissement, Frankrike |
| Begravd | Sainte-Geneviève-des-Bois ryska kyrkogård |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Frankrike |
| Utbildad vid | University College, Oxford Pagekåren  |
| Sysselsättning | Officer, entreprenör, mecenat, publicist |
| Befattning | |
| Ledamot av Riksduman | |
| Maka | Irina Alexandrovna (g. 1914–1967, makas/makes död)[4] |
| Barn | Irina Yusupova (f. 1915)[5] |
| Föräldrar | Feliks Sumarokov-Elston[5] Zinaida Jusupova |
| Heraldiskt vapen | |
.jpg) | |
| Redigera Wikidata | |
Furst Felix Feliksovitj Jusupov, greve Sumarokoff-Elston (ryska: Фéликс Фéликсович Юсýпов), född 23 mars 1887 i Sankt Petersburg, död 27 september 1967 i Paris, var en rysk adelsman från huset Jusupov, mest känd för att ha deltagit i mordet på Grigorij Rasputin och för att gifta sig med prinsessan Irina Alexandrovna, en brorsdotter till tsar Nikolaj II.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Han föddes i Moikapalatset i Sankt Petersburg. Hans far var greve Felix Felixovich Sumarokov-Elston (1856–1928). Zinaida Jusupova, hans mor, var den sista av Jusupovlinjen. För att bevara Jusupovnamnet från att förloras, erhöll hans far titeln och efternamnet från sin hustru.
Felix levde ett flamboyant liv. Som ung man kunde han klä ut sig i kvinnokläder och bära sin mors smycken vid deltagande i offentliga evenemang. Mellan 1909 och 1913 ägnade han sig åt studier inom skogsbruk och senare engelska vid University College, Oxford, där han också var medlem i Bullingdon Club, och grundade Oxford Russian Club. [6]
1914 gifte han sig till mångas förvåning i Sankt Petersburg med tsarens systerdotter furstinnan Irina Alexandrovna av Ryssland, dotter till tsarens syster storfurstinnan Xenia Alexandrovna av Ryssland och storfurste Alexander Michailovitj av Ryssland.
Felix Jusopov är kanske mest känd för sin inblandning i mordet på Rasputin i december 1916, tillsammans med storfurste Dimitrij Pavlovitj, Vladimir Purisjkevitj och några andra. Av allt att döma skedde mordet i Jusupovs bostad. Han förvisades på grund av mordet till södra Ryssland, men frigavs av den provisoriska regeringen 1917.[7]
Vid ryska revolutionen lyckades paret undkomma via Krim till England. De tillhörde de 80-tal personer som evakuerades på det brittiska fartyget HMS Marlborough från Krim med änketsaritsan Maria Fjodorovona i april 1919. De levde sedan ett kosmopolitiskt liv i bland annat Frankrike och USA.
Jusupov har skrivit Rasputin (1927).[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 460435, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 6634, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p11121.htm#i111208.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p11121.htm#i111208, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Jusupov, Felix (1954). Lost Splendor.
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 757-58
|