Boeing F/A-18E/F Super Hornet

	F/A-18E/F Super Hornet
	F/A-18F Super Hornet, Mar-2013.
Beskrivning
Typ	Enhetsflygplan
Besättning	1 (F/A-18E); 2 (F/A-18F)
Första flygning	29 november 1995
I aktiv tjänst	1999 –
Ursprung	USA
Tillverkare	McDonnell Douglas/Boeing
Antal tillverkade	608 (april-2020)
Data
Längd	18,31 meter
Spännvidd	13,62 meter
Höjd	4,88 meter
Vingyta	46,45 m²
Tomvikt	13 900 kg
Max. startvikt	29 900 kg
Motor(er)	2 × General Electric F414-GE-400
Dragkraft	2 × 62,3 kN; 2 × 97,9 kN (med EBK)
Prestanda
Räckvidd med; max. bränsle	2 346 km
Transporträckvidd	3 330 km
Max. flyghöjd	15 000 meter
Beväpning & bestyckning
Fast beväpning	1 × 20 mm M61 Vulcan
Bomber	Paveway, JDAM, flygbomber, klusterbomber
Robotar	Jaktrobotar: AIM-9 Sidewinder, AIM-7 Sparrow, AIM-120 AMRAAM; Attackrobotar: AGM-65 Maverick, AGM-84 Harpoon, AGM-88 HARM, AGM-154 JSOW, AGM-158 JASSM
Elektronik
Radar	AN/APG-73 eller AN/APG-79
Ritning
	; Ritning av Boeing F/A-18E/F Super Hornet

Boeing F/A-18E och F/A-18F "Super Hornet" är vidareutvecklade enhetsvarianter av det äldre amerikanska jaktattackflygplanet McDonnell Douglas F/A-18 Hornet.^[2]

Jämfört med föregångaren har Super Hornet bland annat kraftigare motorer och radar samt att det har en större flygplanskropp som kan bära mer bränsle och vapen.

De nyaste modellerna, det ensitsiga F/A-18E och den tvåsitsiga F/A-18F Super Hornet, har ärvt namnet och konstruktionskonceptet från det ursprungliga F/A-18-flygplanet, men är omkonstruerade till stora delar, bland annat är flygkroppen 25% större. Super Hornet har en förlängd flygkropp och större vingar och förlängningar på framkanten av vingarna; GE F414-motorerna är en mera kraftfull och nyutvecklad variant av F/A-18:s F404; flygelektroniken är uppgraderad, men i stort sett likartad i bredd.

E/F-modellen påbörjades när McDonnell Douglas föreslog en förstorad Hornet för att ersätta den avbrutna A-12 -projektet (Den ambitiösa och mycket dyra A-12 Avenger II -konstruktionen skulle ha varit ett smygflygplan som var tänkt att ersätta den amerikanska flottans A-6 och den amerikanska arméns attackflygplan.) Den amerikanska kongressen var dock inte villig att bekosta ett "nytt" flygplan, men den föreslagna F/A-18E kunde sägas vara en enkel uppgradering. Ett 3,8 miljarder US$ utvecklingsprogram skrevs på i december 1992.

Det första flygplanet rullade ut från McDonnell Douglas fabrik den 17 september, 1995 och Super Hornets första hangarfartygskryssning skedde med VFA-115 som flög med F/A-18E i juli 2002. VFA-115 flög 214 stridsuppdrag i Operation Enduring Freedom och Operation Southern Watch.