Försvarsindustri

Försvarsindustri – även vapenindustri, militärindustri, krigsindustri, rustningsindustri, etc – är de industrier som förser försvarsmakter och med försvarsmateriel. Inom ramen för försvarsmateriel ryms krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (PDA).

Exempel på den historiska svenska försvarsindustrin kan nämnas Bofors, Carl Gustaf, FFV, Flygmotor i Trollhättan, Husqvarna, Hägglunds, Kockums, Landsverk och Saab, bland otals andra.

Definition och omfattning

Försvarsmarknaden som försvarsindustriföretagen verkar på definieras som "marknaden för varor och tjänster som är av försvarsspecifik karaktär, dvs. är anpassade för det militära försvarets behov, eller som omfattas av särskilda krav på till exempel försörjningssäkerhet"^[1].

Försvarsindustrin kan, beroende på land, bestå av privata företag, eller företag eller industrier som är helt eller delvis statligt ägda. En trend under senare decennier har dels varit att försvarsindustrin utvecklas i riktning mot multinationella företag (en trend som kommit senare än i många andra industribranscher), och dels att försvarsindustrin i ökad utsträckning säljer tjänster till försvarsmakterna. Dessa tjänster gäller exempelvis logistik och underhåll, som i viss utsträckning outsourcas till försvarsindustrin istället för att utföras av försvarsmakterna själva eller i annan statlig myndighetsregi.

En del tjänster utförs numera även i operationsområden under pågående militär operationer, vilket för några decennier sedan var mycket ovanligt. Denna trend har också inneburit att definitionen av försvarsindustrin i stor mån breddats till andra företag än de traditionella tillverkande försvarsindustrierna. Samtidigt anser vissa traditionella försvarsindustrier sig mer som säkerhetsföretag. Företagen på försvarsmarknaden tillverkar inte bara vapensystem och liknande (krigsmateriel), utan även teknologi som tillverkats civilt men kan ha en militär tillämpning (produkter med dubbla användningsområden). Kategoriseringen görs främst inom ramen för exportkontrollen.

Världens största vapenexportörer

Lista över de 10 länder med störst vapenexport 2020 samt utveckling av deras export under perioden 2010-2020. Baserat på SIPRI:s Arms Transfers Database^[2]. Siffror är i miljoner US dollar.

Rankning 2020	Land	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020
1	USA	8098	9104▲	9163▲	7687▼	10470▲	10484▲	9894▼	12070▲	9895▼	10788▲	9372▼
2	Ryssland	6172	8695▲	8480▼	8107▼	5468▼	5483▲	6432▲	6088▼	6753▲	5226▼	3203▼
3	Frankrike	898	1752▲	1025▼	1511▲	1734▲	2013▲	2226▲	2359▲	1784▼	3269▲	1995▼
4	Tyskland	2745	1349▼	816▼	722▼	1785▲	2049▲	2813▲	1944▼	1070▼	978▼	1232▲
5	Spanien	262	1428▲	545▼	733▲	1051▲	1162▲	471▼	820▲	1025▲	989▼	1201▲
6	Sydkorea	197	331▲	218▼	235▲	163▼	105▼	534▲	742▲	1056▲	693▼	827▲
7	Italien	516	918▲	746▼	867▲	743▼	570▼	802▲	791▼	535▼	321▼	806▲
8	Kina	1496	1338▼	1728▲	2055▲	1360▼	1966▲	2123▲	1438▼	1169▼	1472▲	760▼
9	Nederländerna	370	546▲	858▲	374▼	631▲	461▼	471▲	1050▲	448▼	238▼	488▲
10	Storbritannien	1151	1040▼	934▼	1645▲	1644▼	1214▼	1393▲	1237▼	703▼	907▲	429▼

Världens största vapenimportörer

Lista över de 10 länder med störst import av vapen 2020 samt värde av denna i miljoner US dollar. Baserat på SIPRI:s Arms Transfers Database^[2]

Rankning 2020	Land	Import 2020
1	Indien	2799
2	Saudiarabien	2466
3	Australien	1658
4	Sydkorea	1317
5	Egypten	1311
6	Kina	811
7	Qatar	783
8	Storbritannien	764
9	Pakistan	759
10	Japan	724

Sveriges försvarsindustri

Fördjupning: Svensk vapenexport och Försvarsmarknaden i Sverige

Sveriges historiska alliansfrihet och tidigare neutralitetspolitik som säkerhetspolitisk strategi har lagt grunden för en stark inhemsk försvarsindustri, då neutraliteten i hög grad krävde självförsörjning på försvarsmateriel då man inte vill göra sig beroende av andra länder. På senare år har Sverige dessutom utvecklats till en av världens största exportörer av försvarsmateriel i förhållande till BNP och capita.^[3]^[4] Åren 2001 till 2011 fyrdubblades svensk krigsmaterielexport.^[5] Branschorganisationen Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) redovisar i siffror från 2021 att de över 150 medlemsföretagen på försvarsmarknaden omsatte totalt 47 972 miljoner kronor^[6].

Under 2020 fanns det 293 stycken svenska företag, myndigheter och privatpersoner registrerade som innehade tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd för krigsmateriel.^[7] Dessa står under tillsyn av Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och är skyldiga att lämna redovisningar till myndigheten. Försvarsindustrin omsatte år 2020 30,5 miljarder svenska kronor för fakturerad krigsmateriel inom och utom Sverige.^[8] Försvarsindustrin säger sig vara den mest forskningsintensiva branschen i Sverige i förhållande till omsättning.^[9] 18% av omsättningen läggs på forskning och utveckling. Av branschens cirka 30 000 anställda så är en tredjedel ingenjörer.^[10]

Exporten av försvarsmateriel är strikt bevakad av exportkontrollen, vilket är ett tillståndsförfarande som bygger på både internationella och nationella regelverk. Syftet med exportkontrollen är att säkerställa icke-spridning, alltså att det som exporteras hamnar hos avsedd mottagare och används för det avsedda syftet. Exportkontrollregelverket är komplext ur många aspekter, men kanske framförallt avseende vilken teknologi som behöver kontrolleras. Det finns två huvudkategorier, krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden (PDA), där den senare innefattar civil teknologi som kan ha en militär tillämpning. Gråzonen i vad som utgör PDA är stor i och med framväxande teknologier såsom autonoma system och artificiell intelligens. Exporttillstånd ges av ISP och varje enskild exportaffär bedöms enskilt och med utgångspunkt ur Sveriges försvars-säkerhets- och utrikespolitiska intressen samt utifrån gällande regelverk.

Sveriges största försvarsföretag

Ett mindre antal företag står för merparten av den svenska omsättningen inom försvarsindustrin. De fem största försvarsföretagen och myndigheterna inom och utom landet sett till fakturerad försvarsmateriel under 2020^[7] visas i tabellen nedan.


	Företag	Värde	Huvudsakligt materielområde
1	Saab AB, Aeronautics	6 716 460 038	Stridsflygplan
2	Saab AB, Surveillance	5 611 284 478	Sensor- och ledningssystem
3	Saab Dynamics AB	3 722 564 528	Missil- och markstridssystem
4	Saab Kockums AB, Malmö	2 215 940 000	Yt- och undervattensfartyg
5	BAE Systems Hägglunds AB	1 844 598 216	Bepansrade fordon

Kontroverser

Boforsaffären avslöjades på 1980-talet, och omfattade vapensmuggling till diktaturer, och mutor till Indiska beslutsfattare. Stora dolda belopp har överförts från BAE Systems till beslutsfattare i tre av de fyra länder till vilka Saab 39 Gripen har exporterats eller hyrts ut, samt även till Grekiska makthavare i samband med försäljning av radarsystemet Erieye. År 2012 avslöjades Projekt Simoom eller Saudiaffären som var ett kontroversiellt samarbete mellan Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Saudiarabien i syfte att bygga en vapenfabrik i Saudiarabien.

Se även

Referenser

^ ”Materielförsörjningsstrategi. För vår gemensamma säkerhet. SOU 2022:24.”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/49f07e/contentassets/c4e9c8e487314030b8a4d5830b3e274c/sou-2022_24_webb.pdf#page=117. Läst 8 september 2022.
^ [a b] ”Importer/exporter TIV tables”. SIPRI. Arkiverad från originalet den 14 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130214003447/http://armstrade.sipri.org/armstrade/page/toplist.php. Läst 4 mars 2015.
^ Svensk vapenexport slår rekord, Dagens nyheter 2011-12-07.
^ SVT. "Vapenexport per capita 2013 Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.", Svenska freds- och skiljedomsföreningens, beräkningar baserade på statistik from SIPRI och FN, 4 april 2014. Läst den 26 juni 2014.
^ Svensk vapenexport på kraftig uppgång, Nyheterna.se 2011-01-30
^ ”Branschstatistik 2021 – Historisk tillväxt på försvarsmarknaden”. SOFF. 27 juni 2022. https://soff.se/2022/06/27/branschstatistik-2021-historisk-tillvaxt-pa-forsvarsmarknaden/. Läst 29 september 2022.
^ [a b] ”Regeringens skrivelse 2020/21:114 Strategisk exportkontroll 2020 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden”. 8 april 2021. Arkiverad från originalet den 19 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210719073507/https://www.regeringen.se/497174/contentassets/94cf4ea4df01432a8bc50861385f360c/202111400webb.pdf. Läst 13 oktober 2021.
^ ”Regeringens skrivelse 2020/21:114 Strategisk exportkontroll 2020 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden s. 42”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210719073507/https://www.regeringen.se/497174/contentassets/94cf4ea4df01432a8bc50861385f360c/202111400webb.pdf. Läst 13 oktober 2021.
^ ”Verksamhetsplan 2015”. SOFF. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402153127/http://soff.se/$-1/file/filarkiv/soff/extranet-file-archive-80811/soff-verksamhet/diverse-dokument/soffverksamhetsplan2015webben.pdf. Läst 4 mars 2015.
^ ”Presentation”. SOFF. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402111226/http://soff.se/$-1/file/filarkiv/soff/extranet-file-archive-80811/presentationer/2014-09-11-soff-grundpresentation.pdf. Läst 4 mars 2015.

Externa länkar

Säkerhets- och försvarsföretagen, en svensk organisation för försvarsindustrier
AeroSpace and Defence Industries Association of Europe, en europeisk organisation för försvarsindustrier (engelska)

[1] ”Materielförsörjningsstrategi. För vår gemensamma säkerhet. SOU 2022:24.”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/49f07e/contentassets/c4e9c8e487314030b8a4d5830b3e274c/sou-2022_24_webb.pdf#page=117. Läst 8 september 2022.

[sipri1-2] [a b] ”Importer/exporter TIV tables”. SIPRI. Arkiverad från originalet den 14 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130214003447/http://armstrade.sipri.org/armstrade/page/toplist.php. Läst 4 mars 2015.

[rekord-3] Svensk vapenexport slår rekord, Dagens nyheter 2011-12-07.

[svt-20140626-4] SVT. "Vapenexport per capita 2013 Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine.", Svenska freds- och skiljedomsföreningens, beräkningar baserade på statistik from SIPRI och FN, 4 april 2014. Läst den 26 juni 2014.

[uppgang-5] Svensk vapenexport på kraftig uppgång, Nyheterna.se 2011-01-30

[6] ”Branschstatistik 2021 – Historisk tillväxt på försvarsmarknaden”. SOFF. 27 juni 2022. https://soff.se/2022/06/27/branschstatistik-2021-historisk-tillvaxt-pa-forsvarsmarknaden/. Läst 29 september 2022.

[:0-7] [a b] ”Regeringens skrivelse 2020/21:114 Strategisk exportkontroll 2020 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden”. 8 april 2021. Arkiverad från originalet den 19 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210719073507/https://www.regeringen.se/497174/contentassets/94cf4ea4df01432a8bc50861385f360c/202111400webb.pdf. Läst 13 oktober 2021.

[8] ”Regeringens skrivelse 2020/21:114 Strategisk exportkontroll 2020 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden s. 42”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210719073507/https://www.regeringen.se/497174/contentassets/94cf4ea4df01432a8bc50861385f360c/202111400webb.pdf. Läst 13 oktober 2021.

[9] ”Verksamhetsplan 2015”. SOFF. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402153127/http://soff.se/$-1/file/filarkiv/soff/extranet-file-archive-80811/soff-verksamhet/diverse-dokument/soffverksamhetsplan2015webben.pdf. Läst 4 mars 2015.

[10] ”Presentation”. SOFF. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402111226/http://soff.se/$-1/file/filarkiv/soff/extranet-file-archive-80811/presentationer/2014-09-11-soff-grundpresentation.pdf. Läst 4 mars 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]