Bergvidafink
| Bergvidafink Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Hane i praktdräkt | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Vävare Ploceidae |
| Släkte | Euplectes |
| Art | Bergvidafink E. psammacromius |
| Vetenskapligt namn | |
| § Euplectes psammacromius | |
| Auktor | (Reichenow), 1900 |
| Synonymer | |
| |
Bergvidafink[2] (Euplectes psammacromius) är den näst största fågelarten inom vävarsläktet Euplectes.[3] Kunskapen om arten är fortfarande mycket begränsad.
Utbredning och biotop
[redigera | redigera wikitext]Arten förekommer endemiskt i öppna gräslandskap på det östafrikanska höglandet på 1800-3000 meter över havet, från sydvästra Tanzania till allra nordöstligaste Zambia och norra Malawi.[4][5]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Likt alla andra fågelarter i släktet Euplectes skiljer sig utseendet mellan hane och hona markant under häckningssäsongen då hanen ruggar till en svart praktdräkt som inkluderar mycket långa stjärtfjädrar och ett större gult parti på de övre vingtäckare. Utanför häckningssäsongen är hanarnas utseende liknande honornas med en brun, gul och svartspräcklig fjäderdräkt och de gula partierna är diskretare.
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Under häckningsperioden försvarar hanarna sina revir på morgonen efter soluppgång, respektive på kvällen innan solnedgång.
Taxonomi
[redigera | redigera wikitext]Bergvidafinken beskrevs taxonomiskt första gången år 1900 av Anton Reichenow. Reichenow placerade då taxonet i släktet Penthetria men den placeras numera i vävarsläktet Euplectes som omfattar mellan 15 och 20 arter. Tidigare har den också ofta behandlats som underart till träskvidafink (Euplectes hartlaubi) men behandlas idag oftast som en monotypisk art.[5]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt vanlig.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Euplectes psammacromius Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 14 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
- ^ [a b] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Terry Stevenson, John Fanshawe (2002) Birds of East Africa
- David Krantz (2010) Examensarbete data, Zoologiska Institutionen, Göteborgs Universitet
- SOF (2008) Svenska namn på världens fåglar.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör begvidafink.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
