Stäppsparv

	Stäppsparv; Status i världen: Livskraftig (lc)
	Adult hane
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Fältsparvar; Emberizidae
Släkte	Emberiza
Art	Stäppsparv; E. bruniceps
Vetenskapligt namn
	§ Emberiza bruniceps
Auktor	Brandt, 1841
Synonymer
	Emberiza icterica Everesmann, 1841; Granativora bruniceps;

Stäppsparv^[3] (Emberiza bruniceps) är en fågel inom familjen fältsparvar som häckar i Centralasien.^[4] Den är mycket nära släkt med svarthuvad sparv och hybridiserar med denna där deras utbredningsområden möts. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Utseende

Stäppsparven är 17 cm lång, med lång stjärt. Den adulta hanen i häckningsdräkt har klart gul undersida, grön översida samt brunrött ansikte och bröst. Honan är en färgsvagare variant av hanen, med blekare undersida, gråbrun rygg och gråaktigt huvud. Juvenilen liknar honan, och båda kan vara svåra att skilja från svarthuvad sparv i samma dräkter.

Hane.
Hona.

Läten

Stäppsparvens sång är för ett mänskligt öra identisk med svarthuvad sparv, en mörk och hackig strof, något accelererande och fallande i tonhöjd. De flesta lockläten är mycket lika svarthuvade sparvens, som vassa "tsit", snabba "ptr'r'r", ortolansparvslika "tjypp", rostsparvslika "zrit" och gulsparvslika "tjyh".

Utbredning och systematik

Stäppsparven häckar i stora delar av Asien, från Iran i väster till Kina i öster. Den är en flyttfågel och hela den globala populationen övervintrar på den Indiska subkontinenten. Den uppträder sällsynt i Västeuropa. Den har observerats i Sverige^[5], men observerade individer kan vara förrymda burfåglar, vilket stöds av att antalet rapporter minskat i takt med att importen av fåglar minskat.^[1]

Stäppsparv är mycket nära släkt med svarthuvad sparv (Emberiza melanocephala) och hybridiserar med denna i två områden söder om Kaspiska havet där dessa båda arters häckningsutbredningar överlappar.^[6] Deras sång är också identisk enligt Ernst Schüz (1959).^[6] Trots detta behandlas de oftast som separata arter.^[7]

Utbredningsområde för svarthuvad sparv och stäppsparv.

Släktestillhörighet

DNA-studier visar att tillsammans med tofssparv (traditionellt i det egna släktet Melophus) utgör stäppsparv och svarthuvad sparv en egen klad, relativt avlägset släkt övriga i släktet Emberiza.^[8] Olika taxonomiska auktoriteter har behandlat dessa resultat på två olika sätt. Oftast inkluderas tofssparven i Emberiza,^[4]^[9] medan andra urskiljer svarthuvad sparv och stäppsparv i ett eget släkte, Granativora.^[2]

Ekologi

Stäppsparven häckar i öppna, buskiga landskap, även i jordbruksmarker, på höjder mellan 1500 och 2450 meter över havet.^[7] Den lägger tre till fem ägg, i ett skålformat bo som byggs i träd eller buskage, och äggen ruvas i genomsnitt i 14 dagar.^[7] Under häckningsperioden består födan av insekter och vintertid av fröer.

Hot och status

Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som livskraftig med tanke på dess stora utbredning, stabila trend och avsaknad av tydliga hot.^[1]

källor

Byers, Olsson och Curson, Buntings and Sparrows, ISBN 1-873403-19-4
Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 400. ISBN 978-91-7424-039-9

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Red-headed Bunting, 15 maj 2010.

Referenser

^ [a b c] BirdLife International 2012 Emberiza bruniceps Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
^ Stäppsparv, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
^ [a b] Ernst Schüz (1959) Die Vogelwelt des südkaspischen Tieflandes, Stuttgart.
^ [a b c] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
^ Päckert, M., Y.-H. Sun, P. Strutzenberger, O. Valchuk, D.T. Tietze, and J. Martens (2015), Phylogenetic relationships of endemic bunting species (Aves, Passeriformes, Emberizidae, Emberiza) from the eastern Qinghai-Tibet Plateau, Vertebrate Zool. 65, 135-150.
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.

Externa länkar

Wikispecies har information om stäppsparv.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör stäppsparv.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] BirdLife International 2012 Emberiza bruniceps Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.

[H&M-2] [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[SOF-3] BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-4] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11

[5] Stäppsparv, BirdLife Sveriges raritetskatalog.

[Ernst-6] [a b] Ernst Schüz (1959) Die Vogelwelt des südkaspischen Tieflandes, Stuttgart.

[Larsson-7] [a b c] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

[8] Päckert, M., Y.-H. Sun, P. Strutzenberger, O. Valchuk, D.T. Tietze, and J. Martens (2015), Phylogenetic relationships of endemic bunting species (Aves, Passeriformes, Emberizidae, Emberiza) from the eastern Qinghai-Tibet Plateau, Vertebrate Zool. 65, 135-150.

[IOC-9] Gill, F & D Donsker (Eds). 2017. IOC World Bird List (v 7.3). doi : 10.14344/IOC.ML.7.3.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]