Elsa Eschelsson
| Elsa Eschelsson | |
 | |
| Född | 11 november 1861 Norrköping, Sverige |
|---|---|
| Död | 10 mars 1911 (49 år) Uppsala, Sverige |
| Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[1][2] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[3] Wallinska skolan[3]  |
| Sysselsättning | Juris doktor, docent, författare |
| Befattning | |
| Ordförande, Kvinnliga akademikers förening (1904–1910) | |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet[3] |
| Föräldrar | Anders Olof Eschelsson[3][4] |
| Redigera Wikidata | |
Elsa Olava Kristina Eschelsson, född 11 november 1861 i Norrköping, död 10 mars 1911 i Uppsala,[5] var Sveriges första kvinnliga juris doktor och docent. Hon var svägerska till Johan Vilhelm Hagströmer.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Elsa Eschelsson avlade en filosofie kandidatexamen med historia som huvudämne år 1885 och juris utriusque kandidatexamen 1892. Båda vid Uppsala universitet.[6]
Hon biträdde i domargöromål ("satt ting") vid Uppsala läns södra domsaga under åren 1892–1893 och fick fina vitsord.[6] Därefter avlade hon juris licentiatexamen (24 maj 1897) och disputerade några dagar senare med avhandlingen Om begreppet gåfva enligt svensk rätt. Därmed blev hon den första kvinnliga juris doktor i Sverige. Samma dag utnämndes hon även till docent i civilrätt, vilket indikerade hög kvalitet på avhandlingen samt medförde att hon blev förordnad att undervisa juriststudenter.[6]
Redan året efter hennes disputation, år 1898, föreslog fakulteten att hon skulle utnämnas till professor i civilrätt och 1899 att hon skulle bli professor i processrätt. Men hennes professurer stoppades med hänvisning till regeringsformens formuleringar om att enbart män fick inneha högre statliga befattningar.[6]
Hon var en av grundarna till, samt den första ordföranden för, Akademiskt bildade kvinnors förening som bland annat arbetade för kvinnors rätt till högre statliga befattningar.[6]
Genom en grundlagsändring 1909 gavs kvinnor rätten att inneha professorsämbeten, men två år därpå beslöt ändå Större akademiska konsistoriet vid Uppsala universitet att den ena av de professurer hon utnämnts till, den i civilrätt, skulle undantas och därmed även i fortsättningen vara förbehållen män.[6][7]
Elsa Eschelsson avled några dagar efter konsistoriets beslut. Dödsorsaken var enligt Uppsala domkyrkoförsamlings död- och begravningsbok förgiftning av sömnmedlet Veronal. Hon är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[6]
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]1997 hölls ett symposium till 100-årsminnet av hennes disputation den 31 maj 1897 av Juridiska fakulteten i Uppsala firat.[källa behövs]
TV-filmen från 1988 Behöriga äga ej tillträde skildrar Elsa Eschelssons livsöde i en blandning av fakta och fiktion.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1897 - Om begreppet gåfva enligt svensk rätt
- 1901 - Éléments de droit civil scandinave (Danemark, Norvège, Suède)
- 1903 - Om civiläktenskapets framträdande i svensk och utländsk rätt
- 1904 - Bidrag till läran om besittning enligt svensk rätt. En rättsencyklopedisk studie
- 1906 - Om fullbordandet af gåfva af lös egendom enligt svensk rättspraxis
- 1906 - Några ord med anledning af Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående folkskolelärarnas lönereglering
- 1906 - Propedeutisk kurs i civilrätt hållen höstterminen 1906
- 1907 - Ännu några ord om fullbordandet af gåfva af lös egendom enligt svensk rättspraxis
- 1912 - Om skuldebref enligt svensk rätt
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- 1929 - Elsa Eschelsson. : En minnesskrift utg. av Akademiskt bildade kvinnors förening vid dess 25-årsjubileum 1929
- 1997 - Elsa Eschelsson : ad studium et ad laborem incitavit (svensk och engelsk text) av Nils Jareborg ISBN 91-7678-369-3
- Ann-Sofie Ohlander. Begåvad, visst ... men hon var ju kvinna : för 100 år sedan inledde Elsa Eschelsson sin kamp mot Uppsala universitet. I: Dagens Nyheter, 1998-01-22
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Eschelsson, Elsa Olava Kristina, Svenskagravar.se, läs online, läst: 27 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Elsa Eschelsson 1861–1911. Jurist, Sveriges första kvinnliga juris doktor, Svenska kyrkan, läs online, läst: 26 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Hj. Karlgren, Elsa O K Eschelsson, s. 514, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 15472, läst: 27 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Elsa Olava Eschelsson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: ElsaEschelsson, läst: 11 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Eschelsson, Elsa Olava Kristina
- ^ [a b c d e f g] Elsa Olava Eschelsson, www.skbl.se/sv/artikel/ElsaEschelsson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Eva-Maria Svensson), hämtad 2018-03-12.
- ^ Tore Frängsmyr: Svensk idéhistoria del II
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Hj. Karlgren: Elsa O K Eschelsson i Svenskt biografiskt lexikon (1953)
- Gunilla Strömholm, "Elsa Eschelsson. Sveriges första kvinnliga jurist" i De Lege. Juridiska fakulteten i Uppsala. Årsbok 7 (1997).
- Eva-Maria Svensson: Elsa Olava Eschelsson i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, hämtad 12 mars 2018 .