Elof Terserus
| Elof Terserus | |
| Född | 1554[1] |
|---|---|
| Död | augusti 1617[1] |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Sekreterare, Johan III Rektor, Hedemora Kontraktsprost Rektor, Västerås trivialskola (1595–) Kyrkoherde, Leksands församling (1602–1617) | |
| Maka | Stormor i Dalom |
| Barn | Adolphus Elai Terserus (f. 1604) Johannes Elai Terserus (f. 1605) |
| Föräldrar | Ingelbertus Olai Helsingus |
| Redigera Wikidata | |
Elof Engelberti Terserus, född 1554[2] i Umeå, död i augusti 1617 i Leksand, var en svensk präst.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Terserus var son till kyrkoherden i Leksand Ingelbertus Olai. Han skall enligt sitt epitafium ha studerat i Tyskland och Sverige. Johan Fredrik Muncktell skriver i Westerås Stifts Herdaminnen att han tidigt måste överge föräldrahemmet för sin styfmors hårdhet, och begaf sig efter flere års studier i hemlandet, med adeliga diciplar till Tyskland, der han antog namnet Terserus, för det han tre gånger kommit för sent till professor Posselii collegier.
Han blev magister i Tyskland, och vid sin återkomst till Sverige Johan III:s sekreterare, och därefter rektor, först i Hedemora men från 1595 i Västerås. Samma år var han även orator vid prästmötet. När hans far under julpredikan i Leksands kyrka 1597 drabbades av ett slaganfall, fick Terserus överta hans tjänst som vikarie. Efter faderns död 1602 övertog han tjänsten efter kunglig konfirmation 17 augusti 1602. Han var prost över Öster-Dalarna och fullmäktig vid alla riksdagar.
Under det så kallade nävtåget där Terserus var närvarande, var han den som talade till bönderna och lyckades förmå dem att efter mordet på Jacob Näf återvända till sina hemsocknar. Terserus närvarade på riksdagen i Örebro 1614, och utsågs av ståthållaren Carl Bonde att hålla uppsyn över oroligheter hos allmogen i Dalarna. Då den Svenska Bibelöversättningen 1615 skulle överses och förbättras, var han ålagd att delta, men hann knappt påbörja sitt arbete innan han av sjukdom blev förhindrad att fortsätta. Under Gustav II Adolfs besök i Dalarna fick även Terserus besök av kungen, men vid riksdagen i Örebro 1617 var han för sjuk för att delta, och i augusti samma år avled han.
Terserus var första gången gift med Anna Danielsdotter Svinhufvud och hade med henne 12 barn, av vilka 4 avled unga. I sitt andra gifte med Margareta Hansdotter, Stormor i Dalom, tre barn. I första äktenskapet föddes biskop Johannes Terserus.
Barn
[redigera | redigera wikitext]Barn i första äktenskapet (med Anna Danielsdotter Svinhufvud) enligt Svenska Ättertal 1989/12
- Per Terserus, bergsman Kopparberg
- Gudelina Tersera, gift 1614 i Stockholm med handelsman Jacob Skottswinckel 1614
- Brita Tersera, gift med handelsman Olof Jönsson Krååk i Kopparberget
- Margareta Tersera, gift med kyrkoherden i Enånger Lars Danielsson Helsingius
- Elisabeth Tersera, gift med bergsman Claes Ericsson Wallwijk
- Anna Tersera, gift med kronofogen i Hälsingland Anders Ericsson Bröms
- Adolphus Elofsson Terserus (1604–1659), lektor Västerås, kyrkoherde Mora och riksdagsman
- (Jöns Elofsson Terserus) Johannes Terserus, (1605–1678) biskop
- Catarina, dog ung
- Daniel, dog ung
- Engelbert, dog ung
- Georg, dog ung
Barn i andra äktenskapet (med Margareta Hansdotter) enligt Svenska Ättertal 1989/12.
- Johan Elofsson Terserus (1612–1649) professor i Åbo, dog ogift
- Elof Elofsson Terserus (1614–1693) handlare i Leksand
- Jakob Elofsson Terserus (1616–1663) Lektor Västerås och kyrkoherde i Hubbo
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] läs online, Projekt Runeberg .[källa från Wikidata]
- ^ Årtalet förekommer inte i samtida källor, och är högst osäkert
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Stormor i Daloms Leksandssläkt, Anders Vestgärds, 1932
- Tusen år på Kyrkudden, Dalarnas hembygdsförbunds skrifter. 25. 1982
- Svenska Ättertal 1898