Erik Adolf Setterquist
| Erik Adolf Setterquist | |
| Född | 3 juli 1809 Örebro, Sverige |
|---|---|
| Död | 13 april 1885 (75 år) Örebro, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Orgelbyggare |
| Barn | Gustaf Setterquist (f. 1842) |
| Utmärkelser | |
| Litteris et Artibus (1883) | |
| Redigera Wikidata | |
Erik Adolf Setterquist, född 3 juli 1809 i Örebro, död 13 april 1885 på samma ort, var en svensk orgelbyggare. Han var verksam i Hallsberg 1835–1857, i Strängnäs 1857–1860, åter i Hallsberg från 1861 och i Örebro från 1864.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Vid tio års ålder kom Setterquist som fosterson och lärling till organisten och orgelbyggaren Johan Samuel Strand i Vingåker. Mellan 1826 och 1828 arbetade han hos dennes bror, orgelbyggaren Pehr Zacharias Strand i Stockholm. År 1833 blev Setterquist skolmästare och klockare i Hallsberg, där han omkring 1835 började med orgelbyggeri i liten skala.[1][2][3][4][5] Han gifte sig början av 1840 med U. C. Berg.
Efter att enligt egen uppgift ha byggt 16 orglar examinerades han vid Kungliga Musikaliska Akademien 1857 och ingick samma år bolag med orgelbyggaren Per Larsson Åkerman i Stockholm. Firman förlades till Strängnäs. Tillsammans byggde de bland annat en orgel till Strängnäs domkyrka 1857–1860. Efter det att samarbetet upphört 1860 återgick Setterquist till sin verksamhet i Hallsberg. 1864 flyttade han sin orgelbyggarverksamhet från Hallsberg till Örebro.[6][7][8] Där hyrdes lokaler i den gamla Tekniska skolan. År 1866 flyttade firman till en inköpt gård nr. 9 vid Gamla gatan, där två verkstadsbyggnader uppfördes på gården. År 1874 ombildades firman till aktiebolag med sonen Gustaf Adolf Setterquist som officiell kompanjon. Denne hade börjat sin anställning, förmodligen som orgelbyggargesäll, 1862. Firmanamnet blev nu E.A. Setterquist & Son. År 1879 övertog sonen hela ledningen för företaget medan Erik Setterquist arbetade för företagets utveckling. Åren 1880-1884 uppfördes och tillbyggdes en ny fabrik vid Östra Bangatan i Örebro och specialmaskiner med ångkraft började användas vid tillverkningen, nytt inom orgelbyggarbranschen som annars använde handarbete.[9] År 1883 tilldelades Setterquist Litteris et Artibus och året därpå blev han associerad ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien. Våren 1885 avled han och begravdes i familjegraven i Örebro.
Betydelse
[redigera | redigera wikitext]
Efter samarbetet med Åkerman övergick E. A. Setterquist från en av det äldre svenska orgelbyggeriet klassiskt präglad orgeltyp till att bygga kontinentalt inspirerade orglar i senromantisk anda. Han räknas tillsammans med Per Larsson Åkerman som den främste representanten för den senromantiska skolan i Sverige under senare hälften av 1800-talet.
Setterquist byggde drygt 600 orglar över hela Sverige. Bevarade instrument från hans tidiga period finns bland annat i Öja kyrka (Södermanland 1851–53), Värmskogs kyrka (1856) och Ödeby kyrka (1856) och från den romantiska epoken i Arboga Sankt Nicolai kyrka (1862) och Ösmo kyrka (1873).
Medarbetare
[redigera | redigera wikitext]- Lars Johan Landberg (född 1822). Han var 1845–1895 orgelverksarbetare hos firman Setterquist. Var firmans äldste arbetare med 50 år. Var lärling hos Strand vid 16 års ålder.[10][4][5][7]
- Nils Hagström (född 1807). Han var 1856–1860 orgelbyggargesäll hos Setterquist.[4][5][7][6]
- Erik Reuter (född 1825). Han var 1857–1859 snickargesäll hos Setterquist.[4]
- Claës Albert Persson (född 1844). Han var 1861–1866 orgelbyggargesäll hos Setterquist.[5][7][6]
- Johan Gustaf Reinhold Andersson (född 1828). Han var 1861–1863 gesäll hos Setterquist.[5]
- Johannes Andersson (född 1848). Han var 1867–1870 orgelbyggarlärling hos Setterquist.[6]
- Carl Andersson (född 1832). Han var 1867–1868 orgelbyggararbetare hos Setterquist.[6]
- A. G. Petersson, Elfsbacka. Orgelbyggarbetare hos Setterquist i flera år före 1885.[11]
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Edholm, Dag (2001). E.A. Setterquist & son, Örebro: fyra generationer orgelbyggare i Örebro och deras verksamhet. [Hallsberg: Närketryck]. Libris 7798158. ISBN 91-972766-5-0
- Erici, Einar Viktor (1952). Den 100-åriga Öjaorgeln och dess mästare klockaren Eric Adolph Setterquist i Hallsberg.: Några blad ur Strängnäs sitfts äldre orgelhistoria. Stockholm. sid. 65–83. Libris 2634318
- Carl Fredrik Hennerberg och Nils Peter Norlind (1912). Handbok om orgeln. Avd. 2 orgelns allmänna historia [P. Palmqust AB, Stockholm]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Hallsberg (T) AI:15 (1841-1845) Sida: 273
- ^ Hallsberg (T) AI:16 (1846-1850) Sida: 281
- ^ Hallsberg (T) AI:17 (1851-1855) Sida: 285
- ^ [a b c d] Hallsberg (T) AI:18 (1856-1860) Sida: 280
- ^ [a b c d e] Hallsberg (T) AI:19 (1861-1865) Sida: 288
- ^ [a b c d e] Örebro Nikolai (T) AI:25d (1861-1865) Sida: 67
- ^ [a b c d] Örebro Nikolai (T) AI:26d (1866-1870) Sida: 68-70
- ^ Örebro Nikolai (T) AI:28d (1876-1880) Sida: 65
- ^ ”Direktör G. A. Setterquist.”. Örebro Dagblad, hyllningsartikel till Gustaf Setterquist födelsedag där företagets tidiga historia som Erik Setterquist startade, finns med. 16 juni 1902. https://tidningar.kb.se/2836126/1902-06-16/edition/169211/part/1/page/2/?q=%20setterquist&from=1902-06-16&to=1902-06-16. Läst 7 september 2022.
- ^ ”Dödsfall.”. Eskilstunakuriren, notis 7:e kolumnen. 29 mars 1895. https://tidningar.kb.se/4112702/1895-03-29/edition/147557/part/1/page/2/?q=setterquist%20orgel&from=1895-03-29&to=1895-03-29. Läst 5 september 2022.
- ^ ”I orgelfabrikation gjorde redan för tre år sedan hr. A. G. Petersson”. Nya Vermlandstidningen, notis 7:e kolumn överst. 11 december 1886. https://tidningar.kb.se/4112764/1886-12-11/edition/146401/part/1/page/2/?q=setterquist%20orgel&from=1886-12-11&to=1886-12-11. Läst 2 september 2022.