Bärnstenssyra
Utseende
(Omdirigerad från E 363)
Bärnstenssyra | |
| |
Systematiskt namn | butandisyra |
---|---|
Övriga namn | Succinylsyra, etan-1,2-dikarboxylsyra |
Kemisk formel | C4H6O4 eller C2H4(COOH)2 |
Molmassa | 118,088 g/mol |
Utseende | Färglösa kristaller |
CAS-nummer | 110-15-6 |
SMILES | OC(CCC(O)=O)=O |
Egenskaper | |
Densitet | 1,55 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 58 g/l |
Smältpunkt | 185 °C |
Kokpunkt | 235 °C (sönderfaller) |
Faror | |
Huvudfara | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Bärnstenssyra är en karboxylsyra som ingår i citronsyracykeln.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Bärnstenssyra är en doftlös organisk syra, som kristalliserar i prismor och är löslig i vatten och organiska lösningsmedel. Dess salter kallas succinat.
Den förekommer i små mängder i t.ex. bärnsten och svampar och bildas bl.a. vid oxidation av fett.[1]
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Bärnstenssyra kan framställas genom hydrogenering av maleinsyra (C2H2[COOH]2).
Historiskt har bärnstenssyra framställts genom torrdestillation av bärnsten, därav namnet.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Bärnstenssyra används vid framställning av lacker och färgämnen, och som antioxidationsmedel och surhetsreglerande medel i livsmedel och har E-nummer 363.
I äldre tider användes bärnstenssyra i form av "prinsens droppar" som medicin mot hysteri.[2]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Bra Böckers lexikon, 1973
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1930). Svensk uppslagsbok. Bd 5. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 591-592