Sväljningssvårigheter
| Sväljningssvårigheter | |
| Latin: dysphagia | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | R13[död länk] |
| ICD-9 | 438.82, 787.2 |
| DiseasesDB | 17942 |
| Medlineplus | 003115 |
| eMedicine | pmr/194 |
| MeSH | svensk engelsk |
Sväljningssvårigheter, även kallad dysfagi, är tugg- och sväljsvårigheter. Svårigheterna kan förekomma i olika faser av sväljningen och delas därför ofta in i oral dysfagi, faryngeal dysfagi och esofageal dysfagi.
Dysfagi är inte en sjukdom i sig utan ett symptom på något bakomliggande, till exempel diafragmabråck,[1] halsinfektion, ålderdom,[2] stroke,[3] struma, ALS, Parkinsons sjukdom, MS eller en tumör. Den vanligaste orsaken till dysfagi är diafragmabråck, vilket ger upphov till esofageal dysfagi.
Oral och faryngeal dysfagi
[redigera | redigera wikitext]Oral och faryngeal dysfagi är det man vanligen brukar avse när man använder termen dysfagi. Orsaken till dessa typer av dysfagi är oftast neurologisk och beror då på skada som påverkar någon eller några av kranialnerverna, men svårigheterna kan också bero på strukturella förändringar såsom vävnadsbrist efter operation av munhålecancer.
Vid oral dysfagi finns svårigheter i den orala fasen, det vill säga när maten eller drycken befinner sig i munhålan och ska bearbetas. Det kan finnas svårigheter med bearbetningen av maten i munnen (till exempel tuggsvårigheter), förflyttning av maten bakåt i munnen eller kontroll så att inte födan åker ner i svalget för tidigt.
Vid faryngeal dysfagi finns svårigheter i den faryngeala fasen, det vill säga när födan befinner sig i svalget och sväljningen ska sättas igång. Problem i denna fas kan vara en sent utlöst sväljreflex eller kraftlös sväljning.
Behandling av oral och faryngeal dysfagi kan innebära till exempel förändring av sittposition, anpassning av kostens konsistens eller olika hjälpmedel. Om dysfagin fortfarande kvarstår kan det bli aktuellt med en PEG. Bedömning och behandling sköts av en logoped.
Esofageal dysfagi
[redigera | redigera wikitext]Vid esofageal dysfagi finns svårigheter i den esofageala fasen, det vill säga när maten eller drycken befinner sig i matstrupen och ska transporteras ned till magsäcken. Problem kan bestå i att övre matstrupsmunnen/esofagussfinktern, m. cricofaryngeus, inte öppnar sig tillräckligt, att det finns förträngningar i matstrupen eller att peristaltiken inte fungerar ordentligt. Anledningen till att anatomin inte fungerar optimalt beror oftast på försvagad inre muskulatur (diafragmabråck).[4] Ett associerat problem är sura uppstötningar, så kallad gastroesofageal reflux.
För utredning av esofageal dysfagi krävs kontakt med en läkare med kompetens inom området, till exempel en foniater. Utredning görs genom att ta hänsyn till symtombeskrivning, ibland görs även undersökning (gastroskopi eller röntgen) för att utesluta annan skada eller sjukdom som lett till sväljsvårigheter. Oral neuromuskulär träning ger skillnad vid försvagad inre muskulatur.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Globus hystericus, psykogen dysfagi
- Spottkörtelinflammation
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Hägg, Mary; Tibbling, Lita; Franzén, Thomas (2015-06-28). ”Esophageal dysphagia and reflux symptoms before and after oral IQoro(R) training”. World Journal of Gastroenterology 21 (24): sid. 7558–7562. doi:. ISSN 2219-2840. PMID 26140003. PMC: 4481452. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26140003. Läst 21 april 2020.
- ^ Hägglund, Patricia; Hägg, Mary; Wester, Per; Levring Jäghagen, Eva (07 01, 2019). ”Effects of oral neuromuscular training on swallowing dysfunction among older people in intermediate care-a cluster randomised, controlled trial”. Age and Ageing 48 (4): sid. 533–540. doi:. ISSN 1468-2834. PMID 31062842. PMC: 6593320. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31062842. Läst 21 april 2020.
- ^ Hägg, Mary; Tibbling, Lita (2016-07). ”Effect of IQoro® training on impaired postural control and oropharyngeal motor function in patients with dysphagia after stroke”. Acta Oto-Laryngologica 136 (7): sid. 742–748. doi:. ISSN 1651-2251. PMID 26924256. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26924256. Läst 21 april 2020.
- ^ Hägg, Mary; Tibbling, Lita; Franzén, Thomas (2015-06-28). ”Esophageal dysphagia and reflux symptoms before and after oral IQoro(R) training”. World Journal of Gastroenterology 21 (24): sid. 7558–7562. doi:. ISSN 2219-2840. PMID 26140003. PMC: 4481452. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26140003. Läst 21 april 2020.
- ^ Hägglund, Patricia; Hägg, Mary; Jäghagen, Eva Levring; Larsson, Bengt; Wester, Per (2020-03-30). Oral neuromuscular training in patients with dysphagia after stroke: a prospective, randomized, open-label study with blinded evaluators. doi:. https://www.researchsquare.com/article/rs-19874/v1. Läst 22 april 2020.