Alhidad

En 67 cm lång alhidad från 1788.

En alhidad, tidigare även alidad, (från arabiska العضادة al'idāda, "linjal") är en vridbar rät stav ("linjal") med vars hjälp man kan bestämma riktningen till ett objekt. Enkla alhidader har använts sedan antiken inom astronomi, navigation och geodesi och är föregångare till, exempelvis, astrolabier, meridiancirklar, sextanter och teodoliter (vlika behållit beteckningen alhidad för den vridbara delen).

Tidiga alhidader ("diopterlinjaler") var försedda med en diopter i vardera änden. En diopter är en skiva med ett hål eller skåra, eller en motsvarande anordning, med vars hjälp man kan bestämma syftlinjen längs alhidaden till objektet. Diopter har sedan överförts till att även beteckna instrument försedda med ett dioptersikte och beteckningen dioptersikte har även överförts till exempelvis skjutvapen. När (under 1700- och 1800-talen) teleskop blev allt mer tillgängliga ersattes dioptersiktena i högre grad med sådana på de vetenskapliga instrumenten (och under 1900-talet ersattes dioptersiktena i hög grad även med kikarsikten på skjutvapen).

Ett astrolabium från 1626 bestående av en graderad skiva på vilken en vridbar alhidad med två dioptrer är monterad.

Olika utformningar av dioptrerna på alhidader. E visar en form utvecklad av Christiaan Huygens där "pluggen" i mitten var lite smalare än skåran i dioptern närmanst ögat, Kunde man se objektet på båda sidor om "pluggen" var alhidaden rätt inställd (G).

Alhidad för bestämning av molnhöjd på en flygplats. Tillsammans med en vertikal strålkastare en bit bort kan man bestämma vinkeln till ljusfläcken på molnens undersida och därmed räkna ut molnbasens höjd (vilken är lika med avståndet till strålkastaren multiplicerat med tangens för den avlästa vinkeln mot horisontalplanet).

Alhidad på ett örlogsfartyg använd för beräkning av bäringen till ett objekt i förhållande till fartygets längsaxel, varigenom man endast behöver rikta vapnen i förhållande till fartyget för att skjuta i avsedd riktning.