Rostblomstickare
| Rostblomstickare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) Hona | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Tangaror Thraupidae |
| Släkte | Blomstickare Diglossa |
| Art | Rostblomstickare D. sittoides |
| Vetenskapligt namn | |
| § Diglossa sittoides | |
| Auktor | (d'Orbigny & Lafresnaye, 1838) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Rostfärgad blompickare | |
.jpg) Hane | |
Rostblomstickare[2] (Diglossa sittoides) är en fågel i familjen tangaror inom ordningen tättingar.[3]
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Rostblomstickare är en liten och aktiv sångarliknande tätting med den för släktet typiska uppböjda och krokförsedda näbben, lite som en burköppnare. Hanen är karakteristisk med skiffergrå ovansida och varmt rostbeige undersida utan kontrasterande teckningar på vingarna. Honan är genomgående färglöst brunaktig. Otydlig streckning på bröstet skiljer den från andra blomstickare.[4]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Rostblomstickare delas in i sex underarter med följande utbredning:[3]
- Diglossa sittoides hyperythra – norra Colombia (Sierra Nevada de Santa Marta) och kustbergen i norra Venezuela
- Diglossa sittoides dorbignyi – Anderna i Colombia och västra Venezuela (Lara, Mérida och Táchira)
- Diglossa sittoides coelestis – Sierra de Perija (gränsen mellan Colombia och Venezuela)
- Diglossa sittoides mandeli – subtropiska bergstrakter i nordöstra Venezuela (berget Turumiquire i Sucre)
- Diglossa sittoides decorata – subtropiska Anderna i Ecuador och Peru
- Diglossa sittoides sittoides – subtropiska Anderna i västra Bolivia och nordvästra Argentina
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Rostblomstickaren hittas i rätt öppna buskiga områden, skogslandskap och trädgårdar på mellan 1500 och 3000 meters höjd, ej inne i skog. Likt andra blomstickare livnär den sig på nektar som den tar genom att punktera blommor med den speciellt utformade näbben.[4]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2024 Diglossa sittoides . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 december 2024.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ [a b] McQuen, K., E. R. Funk, C. H. Richart, and K. J. Burns (2020). Rusty Flowerpiercer (Diglossa sittoides), version 1.0. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.rusflo1.01
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Diglossa sittoides.
Wikimedia Commons har media som rör Diglossa sittoides.- Läten på xeno-canto.org
|