Hoppa till innehållet

Didrikglansgök

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Didrikgök)
Didrikglansgök
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningGökfåglar
Cuculiformes
FamiljGökar
Cuculidae
SläkteChrysococcyx
ArtDidrikglansgök
C. caprius
Vetenskapligt namn
§ Chrysococcyx caprius
Auktor(Boddaert, 1783)
Synonymer
  • Didrikgök
  • Större guldgök

Didrikglansgök[2] (Chrysococcyx caprius) är en huvudsakligen afrikansk fågel i familjen gökar inom ordningen gökfåglar.[3]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Didrikglansgöken är en liten gök med en kroppslängd på 18-20 centimeter. Adulta fåglar är glansigt gröna ovan med fläckar av kopparglans. Den har ett brutet vitt ögonbrynsstreck och en kort, grön mustasch. Alla vingpennor har tre eller fyra vita fläckar på innersidan. De fyra gröna yttre stjärtpennorna är vitspetsade och det yttersta paret är vitfläckigt.[4]

Honan visar mer kopparglans ovan och är även bandad i koppar på flankerna. Undersidan har ofta en brunaktig anstrykning. Ungfågeln har röd näbb, streckad strupe och ett vitt vingband. Den är än mer kopparfärgade ovan och brunare under än honan och är brunfläckig på flankerna.[4]

Didrikglansgöken är en ljudlig fågel som yttrar en ihållande serie med fyra klara identiska noter följt av ett litet kvitter: did-did-did-did-did-er-ick. Det är lätet som gett arten dess namn.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Didrikglansgök är en flyttfågel som både häckar och övervintrar söder om Sahara och på södra Arabiska halvön.[3] Fågeln är en kortflyttare som rör sig efter säsongsmässig nederbörd. Den har dock påträffats i Europa vid ett tillfälle, 27 juni 1982 på Cypern.[5] Den har även setts i Israel och Libanon.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Didrikglansgöken är en vanlig, ensamlevande fågel som påträffas i öppet skogslandskap, savann och buskområden utmed vattendrag. Som många gökarter är den en boparasit.[6] Den lägger sitt enda ägg huvudsakligen hos vävare, framför allt byvävaren, men även bland arter i släktet Euplectes, bland annat rödhalsad vidafink. Fågeln lever av olika sorters insekter.[4]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt vanlig i större delen av utbredningsområdet.[1]

Fågeln har även på svenska kallats didrikgök[7] och större guldgök.

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Chrysococcyx caprius Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 26 januari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
  4. ^ [a b c d] Birds of The Gambia by Barlow, Wacher and Disley, ISBN 1-873403-32-1
  5. ^ [a b] Tarsiger.com Fynd av didrikglansgök i västpalearktis
  6. ^ Davies, N. B. (2015). Cuckoo : cheating by nature. New York, NY: Bloomsbury USA, an imprint of Bloomsbury Publishing Plc. ISBN 1620409526. 
  7. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]