Hoppa till innehållet

Anders Diös

Lägg till länkar
Från Wikipedia
(Omdirigerad från Diös Byggnads AB)
Anders Diös
Född21 februari 1891
Indor[1], Sverige
Död18 juli 1986
Uppsala, Sverige
BegravdVåmhus kyrkogård
Medborgare iSverige
UtbildningIngenjör
Utbildad vidBorås Tekniska Elementarskola
SysselsättningByggmästare, företagsledare och mecenat
BarnMary Östborn (1912–1999) Stina Eriksson (1915-1983) Brita Norén (1922-2020)
FöräldrarDjus Anders Andersson (1862-1940) Mårten Anna Olsdotter (1860-1910)
SläktingarEric Wickman (syssling)
Utmärkelser
Kungl. Vasaorden, Illis Quorum, Hedersdoktor Uppsala universitet m.fl.
Redigera Wikidata
Börjegatan 1-3 byggt av Anders Diös 1936 efter ritningar av Uppsalas stadsarkitekt Gunnar Leche.

Anders Viktor Diös, ursprungligen Djus Anders Andersson[2], född 21 februari 1891[3] i Våmhus socken[3] i Dalarna, död 18 juli 1986 i Uppsala,[3] var en svensk byggmästare , företagsledare och mecenat.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Anders Diös studerade vid Mora folkhögskola och Borås tekniska elementarskola innan han 1921 startade Byggnadsfirman Anders Diös AB i Sala[2]. År 1928 flyttades Anders Diös AB till Uppsala.[2] Firman skulle med tiden komma att bli ett av landets största byggföretag med drygt 4000 anställda.[4] Han fick sitt första större byggprojekt 1925 i Uppsala, Vaksalaskolan, som senare kom att följas av en lång rad andra.

Diös var kulturhistorisk intresserad och gav generösa donationer, bland annat till Uppsala universitet och Västmanlands-Dala nation. Hans intresse för vetenskaplig forskning, med fokus på hembygden i Dalarna, belönades med flera utmärkelser. I Göteborgs innerstad donerade Diös 1971 Drottning Kristinas jaktslott som gåva till Kulturminnesföreningen Otterhällan.[5]

Diös var aktiv i företaget fram till sin död 1986. Han ligger begravd på Våmhus kyrkogård.[6]

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Anders Diös tillhörde dalasläkten Djus, han var son till Djus Anders Andersson (född 1862 i Våmhus, död 1940) och Mårten Anna Olsdotter (född 1860 i Våmhus, död 1910).[7] Fadern var timmerman och hemmansägare med släktrötter i byn Bonäs. Modern hade som ung arbetat ett par år som hårkulla i S:t Petersburg.[8] Diös hade nio syskon och var syssling till ”busskungen” Eric Wickman.[9] Sju av syskonen nådde vuxen ålder, varav fyra flyttade till USA.[10] Morfadern, Mårten Olof, var pionjär och ledargestalt inom baptiströrelsen i Våmhus. Mormodern, Martis Kari, sålde hårarbeten i England och Skottland där hon var verksam en stor del av sitt liv.[11]

Diös gifte sig 1912 med Lisa Jansson (född 1889 i Göteborg, död 1972 i Uppsala).[12] Paret fick tre döttrar, Mary gift Östborn (1912–1999), Stina gift Eriksson (1915-1983) och Brita gift Norén (1922-2020). Makarna Diös fick tolv barnbarn.[13]

De tidiga åren

[redigera | redigera wikitext]

Diös föddes i byn Indor i Våmhus socken i nordvästra Dalarna. Han hade gott läshuvud och började skolan redan som 6-åring.[14] Han visade tidigt intresse för affärer och bedrev i skolåldern handel med knäck, vykort och brödlimpor.[15] Som barn lärde han sig fläta korgar hos byns skickligaste korgmakare ”Frek Olof”.[16] Åren 1904 och 1905 fick han följa sockenfolk till Stockholm för att sälja korgar på Kornhamnstorg.[17]

Genom Emma och Anders Zorns frikostighet togs Diös in som elev på den av Zorn grundade folkhögskolan i Mora. För den unge bondpojken blev året på Skeriol livsavgörande (1907).[18] Tack vare ett studielån från makarna Zorn (1500 kr) kunde han utbilda sig till byggnadsingenjör vid Borås tekniska elementarskola.[19] Efter studierna flyttade Diös till Sala där han arbetade som facklärare i byggteknik. Vid sidan av lärartjänsten drev han fram till 1921 konsulterande verksamhet.[20]

Företaget

[redigera | redigera wikitext]

År 1921 i Sala grundades Byggnadsfirman Anders Diös. År 1928 flyttades firman till Uppsala. Tidiga byggprojekt i Uppsala var Vaksalaskolan samt ombyggnader av domkyrkan och Uppsala slott. Firman växte snabbt och under 1930- och 1940-talen öppnades filialer över hela Mellansverige.[21] Företaget byggde bostäder (inte minst föreningshus), ladugårdar, sjukhus, skolor, fabriker, försvarsanläggningar, akademiska byggnader, affärshus, sport- och simhallar och kyrkor.[22] Några av de städer där firman etablerade sig var Västerås, Köping, Ludvika, Sundsvall, Karlstad, Nyköping, Fagersta, Stockholm, Borlänge och Gävle.[23]

Efter krigsåren fortsatte expansionen. Nya filialer öppnades och från 1950-talet och framåt var Anders Diös AB ett av landets största byggföretag.[24] Under 1960- och 1970-talen drog firman stor fördel av miljonprogrammet, men expanderade även genom uppköp av mindre firmor.[25] I mitten av 1970-talet skedde en omsvängning inom svensk byggsektor. Efterfrågan på flerbostadshus föll kraftigt till följd av lågkonjunktur och svag ekonomisk tillväxt. Anders Diös AB klarade omställningen bra eftersom basen för firmans byggproduktion alltid hade varit förhållandevis bred.[26]

Genom åren kom Diös att samarbeta med en rad framstående arkitekter och konstnärer, däribland Aalvar Alto, Ragnar Östberg, Erik Hahr, Carl Milles, Arvid Knöppel, Gösta Backlund och Axel Wallenberg.

Två projekt som låg Diös särskilt varmt om hjärtat var restaureringen av Våmhus kyrka och bygget av Zornmuséet.[27] År 1953 påbörjades restaureringen av Våmhus kyrka i samarbete med sysslingen Eric Wickman.[28] ”The Greyhound King” bekostade materialet och Diös utförandet.[29] Vid ett planeringsmöte inför bygget av Zornmuseet fick Diös möjlighet att återlämna studielånet. Han dubblerade summan och Emma Zorn lät genast pengarna gå vidare till en ny, lovande elev.[30] Zornmuséet invigdes 1939 och ritades av Ragnar Östberg.

I slutet av sin levnadsbana var Diös byggbranschens ”grand old man” och en av landets mest ansedda byggmästare.[31] Efter Diös bortgång 1986 såldes byggrörelsen i två omgångar och så småningom även fastighetsinnehavet. Idag finns företaget Diös Fastigheter AB, som dock enbart har namnet gemensamt med den gamla firman.[32]

Diösgården

[redigera | redigera wikitext]

Diösgården, i byn Bonäs utanför Mora, var den plats där Diös tillbringade merparten av sin fritid. Gården stod alltid öppen för vänner och bekanta och där var ofta middagar och andra tillställningar. Gårdens tillkomst kan till stor del tillskrivas Emma Zorn. Vid ett samtal mellan Zorn och Diös om Zornmuséet, fick Diös frågan varför han inte hade ett hem i Dalarna, timrat i genuin gammal dalastil. Det dröjde inte länge förrän bygget var igång och 1937 stod gården delvis klar för inflyttning. År 1938 slutfördes arbetet och det numera traditionella midsommarfirandet tog sin början. Med tiden kom gården att rymma tolv byggnader, varav en del är ditflyttade. En av dessa är Sparrladan från Indor som byggdes 1574.[33]

I nära anslutning till Diösgården lät paret Diös uppföra Bonäs Bygdegård. Bygdegården stod färdig 1966 och förvaltas av Stiftelsen Bonäs Bygdegård.[34]

Utmärkelser och ledamotskap

[redigera | redigera wikitext]

Kommendör av första klassen av Kungl. Vasaorden
Hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten, Uppsala universitet
Illis Quorum av åttonde storleken
Kungl. Gustav Adolfs Akademiens jetong i guld
Mora sockens kulturpris
Ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien
Ledamot av Kungl. Gustav Adolfs Akademien
Hedersledamot av Västmanlands-Dala nation, Uppsala universitet
Hedersledamot av Värmlands nation, Uppsala universitet
Hedersledamot av Norrlands nation, Uppsala universitet
Hedersledamot av Göteborgs nation, Uppsala universitet
Hedersledamot av Gotlands nation, Uppsala universitet
Hedersledamot av Orphei Drängar
Hedersledamot av Sancte Örjens Gille
Hedersledamot av Upplands fornminnesförening och hembygdsförbund
Hedersledamot av Uppsala Byggmästareförening
Hedersledamot av Svenska Byggnadsentreprenörsföreningen

Andra hedersbetygelser

[redigera | redigera wikitext]

1962 gavs en institutionsbyggnad i Uppsala namnet Anders Diös institut för kärnspektroskopi
1965 avtäcktes på V-Dala nation en porträttbyst av Diös
2023 döptes ett torg i Uppsala till Anders Diös torg
2024 nedlades på Kyrkogatan i centrala Mora en minnessten

Byggprojekt i urval

[redigera | redigera wikitext]

1925 Vaksalaskolan i Uppsala
1927 Rådhuset i Sala (renovering)
1930 Värmlands nationshus i Uppsala
1931 Rikssalen på Uppsala slott (restaurering)
1935 Läroverket i Strängnäs
1939 Zornmuséet i Mora
1946 Nymans verkstäder i Uppsala
1951 Turistföreningens station i Abisko
1956 Ortvikens pappersbruk i Sundsvall
1960 Studentstaden i Uppsala
1961 Åhlénshuset i Uppsala
1963 Skansens anläggning för pingviner och sjölejon i Stockholm
1965 V-Dala nationshus i Uppsala
1967 Filmhuset på Gärdet i Stockholm
1970 Skoklosters slott (restaurering)
1973 Gottsunda centrum i Uppsala
1979 Pingstkyrkan i Jönköping
1982 Palmhuset i Göteborg (renovering)
1983 Hotell Panorama i Göteborg

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ läs online, mora.se , läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] ”Anders Diös - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/anders-di%C3%B6s. Läst 23 juni 2020.  [inloggning kan krävas]
  3. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Diös, Anders Viktor
  4. ^ Byggnadsfirman Anders Diös årsredovisningar (CFN).
  5. ^ Hermansson, Alf (2001). Hur tre gamla Göteborgshus räddades: Cofferdicaptainens hus, Taubehuset, Drottning Kristinas jaktslott. Lilla Göteborgsserien, 9901463114 ; 8. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. sid. 29. Libris 9056407. ISBN 91-631-1545-X 
  6. ^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Diös, Anders Viktor
  7. ^ Gabrielsson (1986), s. 9-13
  8. ^ Schedin (1966), s. 27
  9. ^ Ulmehag (1991), sid 28
  10. ^ Hildebrand (1983), s. 4
  11. ^ Hildebrand (1983), s. 3-4
  12. ^ Gabrielsson (1986), s. 33
  13. ^ Ulmehag (1991), s. 8-9
  14. ^ Gabrielsson (1986), s. 17
  15. ^ Gabrielsson (1986), s. 17
  16. ^ Gabrielsson (1986), s. 20-21
  17. ^ Schedin (1966), s. 201
  18. ^ Gabrielsson (1986), s. 25-27
  19. ^ Gabrielsson(1986), s. 31-32
  20. ^ Schedin (1966), s. 11
  21. ^ Schedin (1966), s. 16
  22. ^ Gabrielsson (1986), s. 73
  23. ^ Schedin (1966), s. 16
  24. ^ Gabrielsson (1986), s. 73
  25. ^ Ericson, Henrik (2011). En byggnadsfirma och ett miljonprogram - en studie av miljonprogrammets konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös. B-uppsats, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.
  26. ^ Ericson, Henrik (2011). En byggnadsfirma och ett miljonprogram - en studie av miljonprogrammets konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös. B-uppsats, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet.
  27. ^ Näsén, Ingela (2020). Anders Diös, Diösn 1891-1986. Artikel publicerad i Missmårn Moras hembygdslags årliga hembygdsskrift.
  28. ^ Lundell (2014)
  29. ^ Flodén (1976), s. 62-63
  30. ^ Gabrielsson (1986), s. 32-33
  31. ^ Hildebrand (1983), s. 2-24
  32. ^ Insulander, Krister (2024). Anders Diös. Artikel publicerad på Mora kommuns hemsida.
  33. ^ Ulmehag (1991), s. 49
  34. ^ Flodén (1976), s. 58

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Anders Diös in memoriam årsboken Uppland 1987
  • Alsén, Hans (1981). Tradition och förnyelse i Anders Diös' byggenskap – en hyllningsskrift den 21 februari 1981 till Anders Diös. Uppsala: Byggnadsfirman Anders Diös AB. Libris 247820
  • Flodén, Nils August (1976). Byggenskap och kultur: en sammanfattning till Anders Diös' 85-årsdag. Uppsala: Byggnadsfirman Anders Diös AB. Libris 155236
  • Gabrielsson, Jan (1986). Anders Diös – mannen och hans verk. Dalaförlaget. Libris 7744604. ISBN 9185014443
  • Hermansson, Alf (2001). Hur tre gamla Göteborgshus räddades: Cofferdicaptainens hus, Taubehuset, Drottning Kristinas jaktslott. Lilla Göteborgsserien, 9901463114 ; 8. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. sid. 29. Libris 9056407. ISBN 91-631-1545-X 
  • Nationalencyklopedin (1991). NE HF band 05. NE Nationalencyklopedin. sid. 35. Libris 12306118. ISBN 978-91-976240-4-6 
  • Hildebrand, Margareta (1983). "Diösen" - patriark och riksbyggmästare: Anders Diös berättar / artikelserie publicerad i Upsala Nya Tidning. Libris 1509515
  • Lundell, Kristin (2014). ”Busskungen. Svensken som grundade Greyhound”. Stockholm: Norstedt. Libris 16507759. ISBN 9789113052038
  • Schedin, Bruno (1966). Anders Diös 75 år. Uppsala: Byggnadsfirman Anders Diös AB. Libris 862374
  • Sundquist, Nils (1972). Byggenskap i Uppsala 1966-1971. Uppsala: Byggnadsfirman Anders Diös AB. Libris 878314
  • Ulmehag, Per Olof (1991). Anders Diös 1891-1986, 100-årsalbum 1991. Uppsala: Byggnadsfirman Anders Diös AB. Libris 1298262
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Anders_Diös&oldid=56847831”