Algorab
| Algorab (δ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Korpen |
| Rektascension | 12t 29m 51,85517s[1] |
| Deklination | -16° 30′ 55,5525″[1] |
| Skenbar magnitud () | +2,962[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | A0 IV (n) kB9[3] |
| U–B | -0,050[2] |
| B–V | -0,045[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +9[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -210,49[1] mas/år Dek.: -138,74[1] mas/år |
| Parallax () | 37,55 ± 0,16[1] |
| Avstånd | 86,9 ± 0,4 lå (26,6 ± 0,1 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,2[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 2,74+0,07-0,06[6] M☉ |
| Radie | 2,29[7] R☉ |
| Luminositet | 69,0+9,7-8,9[6] L☉ |
| Temperatur | 10 400[6] K |
| Vinkelhastighet | 236[8] km/s |
| Ålder | 260+14-24 eller 3,2+0,1-0,1[6] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| 7 Corvi, BD- 15 3482, FK5 465, HD 108767, HIP 60965, HR 4757, SAO 157323. [9] | |
Algorab eller Delta Corvi (δ Corvi, förkortat Delta Crv, δ Crv) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna[10] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Korpen. Den har en skenbar magnitud på 2,96[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 37,6[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 87 ljusår (ca 27 parsek) från solen.
Nomenklatur
[redigera | redigera wikitext]Delta Corvi har det traditionella namnet Algorab som kommer från arabiska الغراب al-ghuraab, vilket betyder "kråkan").
År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[11] för med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Algorab för primärstjärnan Delta Corvi A i juli 2016, vilket nu är inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[10]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Primärstjärnan Delta Corvi A är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass A0 IV (n) kB9[3]. Den har en massa som är ca 2,7 gånger[6] större än solens massa, en radie som är ca 2,3[7] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 69[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 10 000[6] K.
Den är mer ljusstark än den skulle vara om de låg i huvudserien och anses därför vara antingen en underjättestjärna som är ungefär 260 miljoner år gammal, som nästan har förbrukat förrådet av väte i sin kärna och på väg att utvecklas bort från huvudserien av stjärnor som solen, eller en ung stjärna runt 3,2 miljoner år gammal, som inte har fullständigt kondenserat och lagt sig i huvudserien.[6]
År 1823 befanns Delta Corvi av de brittiska astronomer James South och John Herschel vara en vid dubbelstjärna. Sedan dess har positionen för de två stjärnorna i förhållande till varandra inte förändrats.[12] Följeslagaren, HR 4757 B, av magnitud 9,3 med spektralklass K2Ve, ligger med en vinkelseparation på 24,2 bågsekunder vid en positionsvinkel på 214°.[12][13] Även om de två stjärnorna har en gemensam rörelse genom rymden[13] föreligger det så signifikanta skillnaderna i deras uppskattade ålder att de kanske inte är fysiskt kopplade.[6]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
- ^ [a b c d] Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966), A System of photometric standards, 1, Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy, pp. 1–17, Bibcode:1966PDAUC...1....1G
- ^ [a b] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: Spectroscopy of Stars Earlier than M0 within 40 parsecs: The Northern Sample I", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, arXiv:astro-ph/0603770 , Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637
- ^ Wilson, Ralph Elmer (1953). General Catalogue of Stellar Radial Velocities. Washington: Carnegie Institution of Washington. Bibcode:1953GCRV..C......0W.
- ^ Blondel, P. F. C.; et al. (September 2006), "Modeling of PMS Ae/Fe stars using UV spectra", Astronomy and Astrophysics, 456 (3): 1045–1068, Bibcode:2006A&A...456.1045B, doi:10.1051/0004-6361:20040269
- ^ [a b c d e f g h i] Montesinos, B.; et al. (March 2009), "Parameters of Herbig Ae/Be and Vega-type stars", Astronomy and Astrophysics, 495 (3): 901–917, arXiv:0811.3557 , Bibcode:2009A&A...495..901M, doi:10.1051/0004-6361:200810623
- ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/algorab. Hämtad 2018-04-23.
- ^ Royer, F.; Zorec, J.; Gómez, A. E. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785 , Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224
- ^ "del Crv -- Variable Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-30
- ^ [a b] "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
- ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
- ^ [a b] Garfinkle, Robert A. (1997), Star-Hopping: Your Visa to Viewing the Universe, Cambridge University Press, p. 109, ISBN 0-521-59889-3
- ^ [a b] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||||
