Brahe (adelsätter)

	Grevliga ätten Brahe
	Heraldiskt vapen Det utbyggda grevliga vapnet med adliga ätten Brahes stamvapen i hjärtsköld
	Per Brahe den yngres dotter Elsa Beata som genom giftermål med Adolf Johan räknades som svensk prinsessa i några år före sin tidiga död 1653. Hon begravdes i Brahekyrkan på Visingsö
	Per Brahes adelsbrev, utfärdat och underskrivet av Erik XIV
Ursprung	Danmark
Förgrenad ur	adliga ätten Brahe
Stamfar	Magnus Laurentsson
Sätesgård	Rydboholm
Utgrenad i	Örnevinge
Sveriges riddarhus
Introducerad	1625
Grad	Grevlig ätt nr 1
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad	1930 i Stockholm
Svärdssidan	Magnus Per Brahe

	Brahe
	Heraldiskt vapen Den svenska ätten Brahes stamvapen:; Två nedåtvända vingar i svart med avhuggna motvända fästen på gult fält
Känd sedan	1440-talet
Förgrenad ur	Danska ätten Brahe
Adlad	Svensk uradel
Synonym	Brae, Brage, Bra, Braa, Bragde, undantagsvis Brade
Utgrenad i	Grevliga Braheätten
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad	1561 när Peder Grave upphöjdes till greve

	Brahe
	Heraldiskt vapen Den danska ätten Brahes stamvapen
Ursprung	Danmark
Stamfar	Axel Brahe till Vittskövle
Sätesgård	Hvedholm
Utgrenad i	Danska ätten Bille-Brahe; och Svenska Braheätten
Adel i Danmark
Naturaliserad	Dansk uradel
† Utslocknad i Danmark
Utslocknad	1786
Svärdssidan	Preben Brahe (d. 1786)

För andra betydelser, se Brahe.


Den äldre danska ätten Brahes vapen med en stolpe på svart och den yngre svenska Braheättens vapen med två svarta motsatta örnvingar på guld.

Brahe är namnet på två besläktade adliga ätter, den äldre dansk och den yngre svensk, vilken på mödernet härstammade från den äldre danska ätten, men använde sitt fäderneärvda vapen, varför de båda ätterna förde olika vapensköldar. Ätten har utslocknat i Danmark (1786) och i Sverige (1930).

Danska Brahe-ätten

Den danska ätten, som även skrev sig Bragde och i sitt vapen förde en stolpe, skall enligt danska släktböcker härstamma från en Verner Brahe, vilken bodde i Skåne, där släkten ända till 1500-talet främst var bosatt. En sonsons sonson till honom var Thorkil Pedersson Brahe (1372–1447) till Rennesnäs och Mygdal, riksråd under drottning Margareta. Han var bland dem som satte deras sigill 1396 på avtalet i Lindholm som befriade kung Albrecht av Mecklenburg, och den 10 oktober 1398 beseglade han avtalet med vitaliebröderna i Almarestäkets borg som övergav till drottning Margareta de svenska slotten Faxeholm, Styresholm och Korsholm. Att han var nära förknippad med drottningen visar att han 1401 satte sin sigill på hennes gåva i Helsingborg til kyrkor och kloster, och också när 1405 igen i Helsingborg Jens Nielsen Løvenbalk blev tvungen av drottningen till att sluta en förödmjukande och kostsam uppgörelse med familjen av den dödade Jens Jensen Brok af Clausholm.

Thorkil Pedersson Brahe var gift två gånger, och med sin första fru, Alhed Evertsdatter Grubbe (-1406), fick bland andra Johanna Thorkilsdatter (Brahe)(patronymikonet även skrivet Torgilsdotter, Torkelsdotter med flera varianter), som genom sitt giftermål med Magnus Laurensson i Sverige blev stammoder för den svenska Brahe-ätten (se nedan). Johanna Torkildsdotter Brahe var i sitt första gifte förmäld med den svenske adelsmannen Knut Karlsson (Örnfot), herre till Tärna i Södermanland. Efter Knuts död ärvde Johanna detta gods och medförde detta i boet i sitt andra äktenskap med den likaledes svenske väpnaren Magnus Laurentsson, också han från Södermanland. Paret fick sonen Peder Magnusson (sedermera riksråd och riddare), vilken valde att antaga moderns ättenamn (men däremot sin fars vapen). Därigenom blev Johanna Torkilsdotter stammoder till den svenska grenen av den kända danska adelsätten Brahe. Hennes barnbarn var riksrådet Joakim Brahe, gift med Gustav Vasas syster Margareta Eriksdotter (Vasa) och sedermera avrättad vid Stockholms blodbad.

Torkil Pedersson Brahe blev andra gången gift med Merete Jensdatter (Sparre över blad) (-1456), och fick fyra döttrar: Barbara Thorkildsdatter Brahe (-efter 1488), som blev gift med riddaren och riksråd Stig Olufsen Krognos (-1460) till Krapperup och Bollerup, Margrethe Thorkildsdatter Brahe, som blev gift med Peder Poulsen Laxmand (-1460) till Valden, Ellen Thorkildsdatter Brahe, som blev gift med Anders Stigsen Thott, till Näs, och Gundel Thorkildsdatter Brahe, som blev gift med Arild Baad (af Halland) (-efter 1447) till Vadsted.

En broder till Thorkil Brahe var Axel Brahe (-efter 1425) till Vittskövle, likaledes riksråd. Han blev gift med Holmegard Holgersdatter (Krognos) (- efter 1452) och blev stamfader till den danska ätten, som utdog på svärdssidan 1786. Ättens siste manlige medlem var Preben Brahe (-1786). Efter honom övergick familjegodset Hvedholm med flera gårdar (som sedan kom att bilda grevskapet Brahesminde) till hans kusins son, Axel Bille, som 1788 fick tillstånd att kalla sig Bille-Brahe.

Medlemmar av den danska Brahe-ätten

Axel Pedersen Brahe (död 1487), dansk godsägare
Thyge Axelsen Brahe (död 1523), riksråd
Axel Axelsen Brahe (död 1551), riksråd
Niels Nielsen Brahe (död 1529), dansk upprorsman
Lave Brahe (ca 1500–1567), riksråd
Jørgen Thygesen Brahe (1515–1565), sjöhjälte
Otte Thygesen Brahe (1518–1571), riksråd, lensmand
Tyge eller Tycho Brahe (1546–1601), astronom
Steen Brahe (1547–1620), riksråd, diplomat
Axel Ottesen Brahe (1550–1616), danskt riksråd
Jørgen Ottesen Brahe (1554–1601), byggherre, lensmand
Sophie Brahe (1556–1643), alkemist, genealog
Otte Steensen Brahe (1578–1651), godsägare
Jørgen Steensen Brahe (1585–1661), riksråd, lensmand
Thyge Axelsen Brahe (1593–1640), godsägare och hovman
Karen Brahe (1657–1736), boksamlare, donator

Svenska Braheätten

Den svenska ätten Brahe (senare Sveriges första grevliga ätt), och med två vingar i sitt vapen, kan ej med säkerhet ledas längre tillbaka än till 1400-talet. Vadstenanunnan Birgitta Andersdotter från Lödöse (genealogisk författarinna, död 1532) och senare genealoger ända fram till slutet av 1800-talet har med anledning av vapnens likhet velat härleda ätten till Finstaätten och Upplandslagmannen Birger Persson (Finstaätten), den heliga Birgittas far, men denna härledning är uppenbarligen oriktig, då Birger Perssons ätt enligt senare forskning anses ha dött ut redan på 1300-talet. Även en härledning den gamla Plataätten och Magnus Plata (1416–1422) vilken deltog i det holsteinska fälttåget 1416, har gjorts av Rasmus Ludvigsson och Johannes Messenius, men inte heller denna föreslagna koppling har kunnat bekräftas med senare genealogisk forskning.^[1]

Släktens förste kände stamfader var väpnaren Magnus Laurentsson, som på 1440-talet skrev sig till Tärnö i Södermanland, som han erhållit med sin hustru Johanna Torkildsdotter Brahe (dotter till Torkel Pedersson Brahe till Rännenäs och Mygdal och hans fru Adelheid Grubbe) av den danska Brahe-ätten (se ovan) och som hon fått genom sitt föregående gifte med riksrådet Knut Karlsson (Örnfot).

Sonen Peder Magnusson Brahe upptog mödernenamnet Bragde eller Brahe. Även han bodde på Tärna samt var väpnare och under 1480-talet häradshövding i Oppunda härad.

Peder Magnussons son Joakim Brahe var gift med Margareta Eriksdotter (Vasa), syster till Gustav Vasa. När Gustav Vasa återkom från fångenskapen i Danmark, besökte han på Tärna sin syster och svåger Joakim Brahe, vilken sympatiserade med Sturepartiet. Gustav Vasa varnade Joakim Brahe för att infinna sig vid konung Kristians kröning, men denna varning ignorerades, och Joakim Brahe avrättades i Stockholms blodbad 1520. Hans änka blev 1525 omgift med greve Johan av Hoya.^[1]

Joakim Brahe och Margareta Eriksdotter (Vasa) fick fyra barn, men bara två nådde mogen ålder:

Mauritz till Tärna, född 1517 och död ung.
Brita, (1518–1554) gift med Birger Nilsson (Grip)
Öllegård, (1519–1527)
Peder, mer känd som greve Per Brahe (1520–1590) nedan under grevliga ätten Brahe.

Grevliga Braheätten

Joakims son Per Brahe d.ä., en systerson till Gustav Vasa, är svenska Braheättens första mera betydande medlem, och med honom nådde den vid Erik XIV:s kröning den 29 juni 1561, grevlig värdighet och höjde sig till främsta platsen inom landets aristokrati, samt förlänades Visingsö som grevskapet Visingsborg. Den grevliga introducerades 1625 på Riddarhuset som grevliga ätten nr 1. Genom giftermål har den blivit befryndad med flera tyska furstliga släkter, såsom husen Braunschweig, Pfalz-Zweibrücken och Hessen-Homburg.^[1]

Per Brahe den äldres två äldsta efterlevande söner grevarna Erik och Gustav Brahe efterlämnade Erik, gift med hertiginnan Elisabet av Braunschweig-Lüneburg (1553–1618), dottern Beata Margareta (född 1583, gift med riksrådet friherre Gustav Stenbock) och fick i en förbindelse med Anna Filipsdotter Kern två oäkta söner, Gustav Eriksson, (1598–1666) och Johan Gustavsson (död 1686), vilka i Sverige adlades under namnet Örnevinge (se vidare nedan).^[1]

Då Erik och Gustav Brahe gick i landsflykt, övergick grevskapet Visingsborg till deras bror, sedermera riksdrotsen greve Magnus Brahe vilken emellertid endast efterlämnade dottern Ebba Brahe (1596–1674) gift med Jacob De la Gardie.^[1]

Från Magnus Brahe övergick därför grevskapet till hans bror riksrådet greve Abraham Brahes äldste son riksdrotsen greve Per Brahe den yngre. Per Brahe avled 1680 på Bogesunds slott och blev gravsatt i Östra Ryds kyrka. Kort därefter beslöt Karl XI om en reduktion av kungliga förläningar, vilket innebar att grevskapet Visingsborg drogs in till Kronan. Många gator är uppkallade efter Per Brahe den yngre. Förutom Brahegatan i Gränna, vilket är Grännas huvudgata, finns gator och platser uppkallade efter honom i åtminstone Stockholm, Göteborg, Helsingfors, Åbo, Kuopio, Kajana, Villmanstrand, Brahestad, Jakobstad och Kristinestad.

Per Brahe den yngres syskon var Margareta Brahe, i tur och ordning gift med riksrådet friherre Bengt Bengtsson Oxenstierna, riksrådet greven och riksmarskalken Johan Oxenstierna och den tjugoåttaårige lantgreven Fredrik II av Hessen-Homburg, samt generalen av infanteriet greve Nils Brahe den äldre, vilken sistnämnde, då Per Brahe den yngre ej överlevdes av någon son, genom sin postumt födda son riksrådet greve Nils Brahe den yngre blev stamfader för den ättegrenen som utgick 1930, och därmed även för samtliga ättemedlemmar.

Bland de många egendomar, som innehafts av släkten, kan nämnas det berömda Visingsborg, som indrogs genom reduktionen och sedermera förfallit, i främsta rummet nämnas Rydboholms slott, som genom Joakim Brahes gifte med Margareta Eriksdotter Vasa kom till Braheätten och sedan utan att vara fideikommiss oavbrutet tillhört denna med undantag av åren 1756—61, då godset såsom förbrutet var indraget till kronan, samt Skoklosters slott, som genom gifte med grevinnan Margareta Juliana Wrangel, dotter till riksmarsken greve Karl Gustav Wrangel, förvärvades av Nils Nilsson Brahe, vilken gjorde slottet jämte dess stora samlingar och övriga inredning — men ej egendomen — till fideikommiss. En tredje stor egendom, Salsta slott, köptes 1756 av översten greve Eric Brahe, sonson till Nils Nilsson Brahes son, generalmajoren greve Abraham Brahe.

Eric Brahe blev far till en av rikets herrar greve Magnus Fredrik Brahe, vilkens son generallöjtnanten och riksmarskalken greve Magnus Brahe var bekant som Karl XIV Johans förtrogne. Hans bror hovstallmästaren greve Nils Fredrik Brahe (1812–1850) blev far till överste kammarherren greve Magnus Per Brahe (1849–1930), innehavare av Rydboholm och Skokloster. — Den Braheska släktens båda främsta arkiv, som samlats på Rydboholm och Skokloster, är numera deponerade i riksarkivet. På Skokloster har jämväl bildats ett berömt bibliotek, som alltjämt förvaras därstädes.^[1]

Såsom fideikommiss har ätten innehaft Skokloster i Uppland, och även det gamla Vasagodset Rydboholm. Ätten dog ut 1930 med greve Magnus Per Brahe på Rydboholm.

I Finland fick den före detta Kristina kommun (finska Ristiina) i landskapet Södra Savolax sitt namn efter greve Per Brahe den yngres fru Kristina och Brahevapnet ses i kommunens vapen, med de svarta örnvingarna under ett armborst.

Medlemmar av den svenska Brahe-ätten

Per Brahe den äldre (1520–1590), riksdrots, greve
Erik Brahe (1552–1614), riksråd
Gustaf Brahe (1558–1615), riksråd, polsk fältmarskalk
Magnus Brahe (1564–1633), riksmarsk, riksdrots, president i Svea hovrätt samt övertog grevskapet Visingsborg
Abraham Pedersson Brahe (1569–1630), riksråd
Ebba Brahe (1596–1674), grevinna, hovdam, syster till Per Brahe den yngre och Gustav II Adolfs ungdomsförälskelse, senare gift med Jakob De la Gardie
Per Brahe den yngre (1602–1680), riksdrots, generalguvernör över Finland
Margareta Brahe (1603–1669), hovmästarinna hos drottning Kristina, gift 1. med riksrådet Bengt Oxenstierna ("Resare-Bengt"), gift 2. med riksmarskalken Johan Oxenstierna och 3. med lantgreve Fredrik II av Hessen-Homburg.
Nils Brahe den äldre (1604–1632), general (hans dotter Elsa Elisabet, född 1632, var från 1661 hertiginna av Stegeborg)
Elsa Beata Brahe (1629–1653), gift med hertig Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken
Nils Brahe den yngre (1633–1699), riksråd
Abraham Nilsson Brahe (1669–1728), greve, militär och godsägare
Erik Brahe (1722–1756), greve, hovman, politiker, överste, halshuggen 23 juli 1756 för påstådd delaktighet i kungaparets och hovpartiets kuppförsök
Per Eriksson Brahe (1746–1772), greve, militär och godsägare
Magnus Fredrik Brahe (1756–1826), lantmarskalk
Magnus Brahe (1790–1844), riksmarskalk, Karl XIV Johans gunstling
Nils Fredrik Brahe (1812–1850), svensk greve, hovman och militär
Nils Claës Brahe (1841–1907), svensk greve, hovman och militär
Magnus Per Brahe (1849–1930), ägare till Rydboholms slott, kammarherre till H.K.H Kronprinsen, ryttmästare vid Lifgardet

Ätten Örnevinge

Huvudartikel: Örnevinge

Sveriges riddarhus
Örnevinge
Heraldiskt vapen
Adlad	1646
Introducerad	1647
Grad	Adlig ätt nr 352
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad	1755

Erik Brahe (1552–1614) hade i en förbindelse med Anna Filipsdotter Kern, en dotter till fältskären och befallningsmannen Filip Kern, den utomäktenskapliga sonen Gustav Eriksson (1598–1666). Erik Brahes bror, Gustav Brahe (1558–1615) hade med sin älskarinna, Anna Reibnitz från Schlesien, en son Johan Gustavsson (d. 1685), som blev underlagman och hovrättsassessor.

De båda kusinerna Gustav Eriksson och Johan Gustavsson adlades 1646 under namnet Örnevinge (introduktion på Riddarhuset under nr 352). Namn och vapen anspelar på Brahe-ättens vapen.

Johan Gustavsson Örnevinge var gift med Virginia Persdotter Gyllensvärd, en dotterdotter till Erik XIV:s utomäktenskapliga dotter Virginia Eriksdotter.

Förenklat släktträd

Släktböckerna utgår från Verner Brahe och hans son, Niels Brahe till Gyllebo. Nielses oldebarn, Thorkild Brahe till Rendenæs och Mygdal och Axel Brahe till Vittskövle var med och undertecknade viktiga kungliga handlingar under drottning Margretes styre. Svenska grenen Brahe härstammade från Thorkilds äldsta dotter, Johanna Torkildsdotter Brahes första äktenskap med Magnus Laurentsson i Sverige, eftersom barnen fick sitt namn efter modern.