Hoppa till innehållet

Maratuashama

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Copsychus barbouri)
Maratuashama
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteCopsychus
ArtMaratuashama
C. barbouri
Vetenskapligt namn
§ Copsychus barbouri
Auktor(Bangs & Peters, JL, 1927)
Synonymer
  • Copsychus stricklandi barbouri
  • Copsychus malabaricus barbouri
  • Kittacincla malabarica barbouri
  • Kittacincla stricklandi barbouri

Maratuashama[1] (Copsychus barbouri) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[2]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln är endemisk för ön Maratua öster om nordöstra Borneo, men tros vara utdöd i det vilda. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Arten kategoriserades tidigare som underart till vitkronad shama (eller som del av vitgumpad shama när den förra inkluderas i den senare) men urskildes 2024 som egen art efter studier.[3]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Maratuashama och dess släktingar placeras traditionellt i släktet Copsychus. Flera genetiska studier visar dock att indisk shama (Saxicoloides fulicatus, tidigare kallad indisk näktergal) och roststjärtad shama (Trichixos pyrropygus) är inbäddade i släktet.[4][5] De flesta taxonomiska auktoriteter inkluderar därför även dem i Copsychus.

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Shamor med släktingar ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, stentrastar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[6][4]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

IUCN erkänner ännu inte maratuashaman som egen art, varför dess hotstatus inte bedömts. Dock tros den vara utdöd i det vilda.

  1. ^ BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi :  10.14344/IOC.ML.14.2.
  3. ^ Chua, V.L., Phillipps, Q., Chuan Lim, H., Taylor, S.S., Gawin, D.F., Rahman, M.A., Moyle, R.G. & Sheldon, F.H. 2015. Phylogeography of three endemic birds of Maratua Island, a potential archive of Bornean biogeography. Raffles Bulletin of Zoology, 63: 259–269.
  4. ^ [a b] Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 11 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Zool. Scripta 39, 213-224.
  5. ^ Voelker, G. J.V. Penñalba, J.W. Huntley, and R.C.K. Bowie (2014), Diversification in an Afro-Asian songbird clade (Erythropygia-Copsychus) reveals founder-event speciation via trans-oceanic dispersals and a southern to northern colonization pattern in Africa, Mol. Phylogenet. Evol. 73, 97-105.
  6. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Arkiverad 12 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.