Hoppa till innehållet

Östpivi

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Contopus virens)
Östpivi
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTyranner
Tyrannidae
SläkteContopus
ArtÖstpivi
C. virens
Vetenskapligt namn
§ Contopus virens
Auktor(Linné, 1766)
Utbredning
Synonymer
Östlig pivi

Östpivi[2] (Contopus virens) är en nordamerikansk fågel i familjen tyranner inom ordningen tättingar.[3]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Östpivin är en grungrå tyrann med dubbla vita vingband, lik tyrannerna i släktet Empidonax men är större (16 cm) och har längre vingar, mörkare huvud och smalare vit ögonring, sotfärgat bröst och sotfärgade fläckar på undre stjärttäckarna. Den saknar också empidernas beteende att vippa på stjärten. Den är i princip identisk med västpivin (C. sordidulus) men har något tydligare vingband och är en nyans ljusare. Lätena skiljer sig dock tydligt.[4]

Östpivins sång har gett pivierna dess namn, en försvenskning av engelskans pewee, en klagande och klar vissling: PIIauii eller piijoo, ofta alternerat med ett pii-didipp. Lätet är ett torrt plitt.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Östpivin häckar i centrala och östra Nordamerika och övervintrar i norra Bolivia och västra Brasilien.[3] Den är en mycket sällsynt gäst i Europa med endast fyra fynd i Azorerna, alla i oktober.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Östpivin återfinns i högresta skogar och skogsbryn, men även i fruktträdgårdar och bland träd i urbana miljöer.[6] Den föredrar lövskog, men kan i södra USA också ses i öppna tallskogar och i blandskog i norr.[6] Där ses den ensamt söka efter små flygande insekter från en exponerad utkiksplats på en gren i trädens översta eller mellersta skikt, högre upp än empiderna.[4] Till skillnad från empiderna återvänder den också ofta till samma sittplats när den flyger ut för att fånga sitt byte.[4]

Fågeln bygger ett skålformat bo, täckt med lavar för kamouflage. Det placeras fem till 20 meter ovan mark i exempelvis en alm, ek, lönn eller björk. Där lägger den två till fyra ägg som ruvas tolv till 14 dagar. Ungarna är flygga 16-18 dagar efter kläckning.[6]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, mellan 1966 och 2015 med hela 51%.[7] Den minskar dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som globalt hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 5,5 miljoner häckande individer.[8]

Fågeln har på svenska även kallats östlig pivi. Pivi är onomatopoetiskt.

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Contopus virens Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b c d] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 257. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Tarsiger.com Fynd av östpivi i Västpalearktis
  6. ^ [a b c] Eastern Wood Pewee Faktablad om östpivi på allaboutbirds.org
  7. ^ Sauer, J. R., D. K. Niven, J. E. Hines, D. J. Ziolkowski, Jr., K. L. Pardieck, J. E. Fallon, and W. A. Link (2017). The North American Breeding Bird Survey, Results and Analysis 1966–2015. Version 2.07.2017. USGS Patuxent Wildlife Research Center, Laurel, MD, USA.
  8. ^ Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]