Hoppa till innehållet

Vitkronad duva

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Columba leucocephala)
Vitkronad duva
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningDuvfåglar
Columbiformes
FamiljDuvor
Columbidae
SläktePatagioenas
ArtVitkronad duva
P. leucocephala
Vetenskapligt namn
§ Patagioenas leucocephala
AuktorLinnaeus, 1758
Utbredning

Vitkronad duva[2] (Patagioenas leucocephala) är en fågel i familjen duvor som huvudsakligen förekommer i Västindien.[3] Den förekommer huvudsakligen i Västindien i mangroveskogar och lundar. Arten minskar i antal och listas som nära hotad av IUCN.

Utseende och läten

[redigera | redigera wikitext]

Vitkronad duva är en 29–40 cm lång mycket mörk duva. Fjäderdräkten är mörkgrå med lysande vit hjässa, rödaktig näbb och ljust öga. Ungfågeln är ljus endast i pannan. Sången beskrivs som relativt ljus, hes och rytmisk: "hudi-ho-HOOOO, hudi-ho-HOOOO...".[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer huvudsakligen i Västindien, närmare bestämt i Florida Keys och södra spetsen av fastlandet i Florida, Bahamas, Stora och Små Antillerna söderut till Guadeloupe. Den ses också på karibiska öar utanför Centralamerikas kust från Yucatánhalvön söderut till nordvästra Panama och nordcentrala Colombia.[5] Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Genetiskt står den nära rödnackad duva (Patagioenas squamosa).[6]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare inkluderades arterna Patagioenas i Columba, men genetiska studier[7] visar att de amerikanska arterna utgör en egen klad, där Gamla världens arter står närmare släktet Streptopelia.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Vitkronad duva hittas i kustnära mangroveskogar och skogslundar. Den är skygg och tillbakadragen, och håller sig dold i lövverken där den födosöker efter frukt. Vanligen ses den i flykten, i små grupper om högst tio individer. Fågeln häckar mellan april och augusti.[4][5]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Vitkronad duva har ett stort utbredningsområde, men är begränsad till låglänta områden där avskogningen är som mest intensiv. Habitatförstörelsen parat med jakttryck tros ligga bakom en relativt nedgång i populationen. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som nära hotad.[1] Världspopulationen uppskattas till 550 000 vuxna individer.[8]

Vitkronade duvans vetenskapliga artnamn leucocephala betyder just "vithuvad".[9]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2020 Patagioenas leucocephala . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 206. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ [a b] Baptista, L.F., Trail, P.W., Horblit, H.M., Boesman, P. & Sharpe, C.J. (2020). White-crowned Pigeon (Patagioenas leucocephala). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54126 30 mars 2020).
  6. ^ Johnson, K.P. (2004) Deletion bias in avian introns over evolutionary timescales. Mol. Biol. Evol. 21(3): 599–602.
  7. ^ Johnson, K.P.; De Kort, S; Dinwoodey, K.; Mateman, A.C.; Ten Cate, C.; Lessells, C.M.; Clayton, D.H. (2001). ”A molecular phylogeny of the dove genera Streptopelia and Columba. Auk 118 (4): sid. 874–887. doi:10.1642/0004-8038(2001)118[0874:AMPOTD]2.0.CO;2. https://sora.unm.edu/sites/default/files/p00874-p00887.pdf. 
  8. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019. Hämtas från: http://pif.birdconservancy.org/ACAD Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..
  9. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]