Lagerduva
| Lagerduva Status i världen: Nära hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Duvfåglar Columbiformes |
| Familj | Duvor Columbidae |
| Släkte | Columba |
| Art | Lagerduva C. junoniae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Columba junoniae | |
| Auktor | Hartert, 1916 |
Lagerduva[2] (Columba junoniae) är en duva som är endemisk för de västra Kanarieöarna.[3]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Lagerduvan är en mörk duva jämnstor med ringduvan med en längd på 38–41 centimeter, men mer kortvingad än denna.[4] Den är enfärgat purpurgråbrun med metallglans över huvudet och halsen som övergår i rosa på övre delen av ryggen.[4][1]
I den något ostadiga och långsamma flykten syns förutom de korta vingarna att täckare och pennor är likfärgade, stjärtovansida och övergump kontrasterande ljusgrå och att stjärten har ett beige brett band längst ut.[4] Lagerduvan skiljer sig från kanarieduvan som också finns i de yttre Kanarieöarna genom att sakna svarta band på stjärten och den genomgående mörkare fjäderdräkten, men ljusare än denna på övergump och stjärtbas.[1]
Ungfågeln är lik adult men är mattare och mer varmbrun. [4]
Läte
[redigera | redigera wikitext]Sången består av ett trestavigt hoande som inleds med ett ljust morrande ljud. Den mellersta tonen är i falsett och den sista utdragen. Vid uppflog klatschar vingarna.[4]
Utbredning och biotop
[redigera | redigera wikitext]Fågeln är endemisk för västra Kanarieöarna på öarna La Palma, La Gomera, Hierro och Teneriffa. Den har tidigare även förekommit på Gran Canaria.[5] Lagerduvan påträffas i klippiga bergssluttningar i eller strax nedanför skogar med lager och trädljung, 200–500 meter över havet i nordsluttningar och 600–1 000 meter i sydsluttningar.[1][3][4] Den förekommer även i tallskog och i odlade områden.[6]
Ekologi och beteende
[redigera | redigera wikitext]Lagerduvan är en vaksam fågel som uppträder enstaka eller bara några få tillsammans.[4] Den häckar på marken i branta, klippiga och skuggiga områden med riklig buskvegetation mellan januari och september men oftast mellan april och juni. Den lägger vanligtvis ett, ibland två ägg.[6] På Teneriffa är häckningsframgången dålig till följd av predation.[6]
Lagerduvan är vanligtvis stationär men kan röra sig från höglänta skogar till låglänta jordbruksområden på jakt efter frukt, säd, knoppar och blommor.[7]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Lagerduvan hotas av habitatförlust, predation av dess ägg från katt och svartråtta, illegal jakt och störningar från människan. Dessa hot i kombination med att den enbart häckar på fyra öar gjorde att internationella naturvårdsunionen IUCN länge kategoriserade den som starkt hotad. Studier har dock visat att den troligen vidgat sitt utbredningsområde och uppskattningar har visat på en större population än man tidigare trott. Sedan 2011 kategoriserar därför IUCN arten istället som nära hotad. Världspopulationen uppskattas till mellan 1.000 och 2.500 häckande par.[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Ernst Hartert som beskrev arten 1916 har gett den det vetenskapliga namnet junoniae efter La Palma och La Gomeras tidigare namn Junonia Mayor och Junonia Menor.[8]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Columba junoniae Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ [a b c d e f g] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (216). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ Barov, B and Derhé, M. A. 2011. Review of the implementation of species action plans for threatened birds in the European Union 2004-2010. Final report. BirdLife International for the European Commission.
- ^ [a b c] Martin, J.L., Thibault, J.C. and Bretagnolle, V. 2000. Black rats, island characteristics, and colonial nesting birds in the Mediterranean: consequences of an ancient introduction. Conservation Biology 14(5): 1452-1466.
- ^ Baptista, L.F.; Trail, P.W.; Horblit, H.M.; Boesman, P. 2017. White-tailed Laurel-pigeon (Columba junoniae). In: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (ed.), Handbook of the Birds of the World Alive. (retrieved from http://www.hbw.com/node/54109 on 9 February 2017), Lynx Edicions, Barcelona.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör lagerduva.
Wikispecies har information om Columba junoniae.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|