Camilla Collett
| Camilla Collett | |
 Camilla Collett, 1839. | |
| Född | Camilla Wergeland 23 januari 1813[1][2][3] Kristiansands kommun[4], Norge |
|---|---|
| Död | 6 mars 1895[2][3][5] (82 år) Christiania |
| Begravd | Vår Frelsers gravlund[6][7] |
| Medborgare i | Norge |
| Sysselsättning | Essäist[8], kvinnosakspolitiker |
| Make | Peter Jonas Collett (g. 1841–)[9] |
| Barn | Robert Collett (f. 1842) Alf Collett (f. 1844) |
| Föräldrar | Nicolai Wergeland Alette Dorothea Wergeland |
| Släktingar | Henrik Wergeland (syskon) Oscar Wergeland (syskon) |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Jacobine Camilla Collett, född Wergeland 23 januari 1813 i Kristiansand, död 6 mars 1895 i Kristiania, var en norsk författare och kvinnosakskämpe. Hon var dotter till kyrkoherden och politikern Nicolai Wergeland, syster till diktaren Henrik Wergeland och generalmajor Oscar Wergeland, och mor till historikern Alf Collett och zoologen Robert Collett.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]I sin ungdom förälskade sig Camilla Collett i faderns och broderns litterära motståndare Johan Sebastian Welhaven. Genom den fiendskap som utvecklades mellan brodern och hennes älskade kom hon att isoleras i hemmet, och Welhaven lämnade henne efter brytningen med brodern, något som tog Camilla Collett hårt. År 1841 gifte hon sig med professor Peter Jonas Collett, som fick stor betydelse för hennes själsliga återhämtning och stor betydelse för hennes intresse för litteraturen. När han dog 1851 blev hon ensam försörjare av sina fyra barn. Hon tvingades sälja huset, låta släktingar ta hand om de tre äldsta barnen. Sina sista år flackade hon omkring mellan Europas storstäder utan en permanent bostad.
Romanen Amtmandens døtre planerades tillsammans med maken, men fullbordades först efter hans död och utkom 1854–1855 (svensk översättning 1863). Amtmandens døtre var den första psykologiska romanen i Norge och fick stor betydelse för den följande problemdiktningen. Collett var influerad av feministen George Sand. Efter denna genombrottsroman utgav Collett flera samlingar med växlande innehåll; essäsamlingarna Fortællinger (1861, svensk översättning 1865), I de lange nætter (1863, svensk översättning 1866), samt Sidste blade (fem delar, 1868–1873), varav de sista två delarna blev inledning på det arbete för kvinnosaken, som härefter dominerade hennes författarskap.
Bland hennes senare verk märks Fra de stummes leir (1877) och Mod strømmen (1879–1885).
Camilla Colletts samlade arbeten utgavs i tio band 1892–1893. Postumt har material som Collett skrivit samlats ihop och utgivits, exempelvis korrespondens av litterärt intresse.
John Paulsen umgicks med Collett, bland annat under en gemensam Italienresa, och skrev uppmärksammade biografiska skildringar av hennes liv.
_BRIGHTER.jpg)
Bibliografi (utgivet i svensk översättning)
[redigera | redigera wikitext]- 1863: Amtmannens döttrar Finns på Wikisource.
- 1865: Berättelser Finns på Wikisource.
- 1866: Under ljusa dagar (Del av Sidste Blade, 1ste Række) Finns på Wikisource.
- 1866: Under långa nätter Finns på Wikisource.
Övrigt, skrivet på dansk-norska, ej helt översatt
[redigera | redigera wikitext]- 1868–1873: Sidste Blade I-III (1ste-5te Række) – artiklar
- 1877: Fra de stummes leir – artiklar.
- 1879–1885: Mod strømmen I-II – artiklar
- 1892–1893: Skrifter I–X – samlade verk, inkl. Efterslæt
- 1926–1934: Dagbøker og breve – med Peter Jonas Collett
Referenser
[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Collett, Jacobine Camilla, 1904–1926.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Camilla-Colletttopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 29335684, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 12 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Collett,_Camilla, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Begravde i Oslo, Gravferdsetaten, Oslo kommun, läs online, läst: 28 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 30 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, Norsk biografisk leksikon-id: Camilla_Collett, läs online.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikisource har verk av eller om Camilla Collett.
Wikimedia Commons har media som rör Camilla Collett.
