Smalkägelbi
| Smalkägelbi | |
 Smalkägelbi, hona | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Buksamlarbin Megachilidae |
| Släkte | Kägelbin Coelioxys |
| Undersläkte | Boreocoelioxys[1] |
| Art | Smalkägelbi Coelioxys inermis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Coelioxys inermis | |
| Auktor | (Kirby, 1802) |
 Smalkägelbi, hane | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Smalkägelbi (Coelioxys inermis)[2] är en biart som först beskrevs av Kirby 1802. Smalkägelbi ingår i släktet kägelbin och familjen buksamlarbin.[3][4][5] Inga underarter finns listade.[3]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Huvud och mellankropp är övervägande svarta; munskölden (clypeus) har dock beige beåring, kort hos honan, lång hos hanen. Bakkroppen är svart med ljusa band på tergiternas (segmenten på bakkroppens ovansida) bakkanter; de ljusa banden är tydligt avsmalnande (eller helt avbrutna) på mitten hos hanen, hos honan gäller detta endast för den främsta tergiten.[6] Likt alla kägelbin smalnar honans bakkropp av i en lång spets, medan hanen har flera taggar på bakkroppsspetsen.[7] Arten kan bli 9 till 10 mm lång. Den är svår att skilja från andra kägelbin.[6]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Smalkägelbiets larv lever som kleptoparasit i bon hos tapetserarbin som rosentapetserarbi, rallarbi, smultrontapetserarbi och ängstapetserarbi. Larven lever av födan som är avsedd för värdlarven, efter det att den dödat denna.[7] Habitaten följer värdarterna, som skogsbryn och -gläntor, stenbrott samt städernas förorter och byarnas utkanter. Arten flyger i maj till mitten av augusti (honan ända till början av oktober), och hämtar nektar hos flera olika blommande växter (något pollensamlande förekommer inte; det är bara larverna som lever av sådan föda).[6]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Arten lever i Europa upp till 66°N samt i Centralasien.[6] Den är reproducerande i Sverige.[5]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Coelioxys inermis (Kirby, 1802)” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Coelioxys+inermis&guide=Bees_Ghana&flags=subgenus:. Läst 23 oktober 2013.
- ^ manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09, 2008
- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Paglinawan L., Orrell T., Nicolson D., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Hernandez F., De Wever A. (red) (28 november 2013). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2013 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2013/details/species/id/6968774. Läst 8 september 2013.
- ^ ITIS Bees: World Bee Checklist Arkiverad 12 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Oskar Kindvall (18 maj 2004). ”Coelioxys inermis - smalkägelbi”. Dyntaxa. Artdatabanken. https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/103208. Läst 23 oktober 2013.
- ^ [a b c d] ”Kegelbienen: Coelioxys inermis” (på tyska). Tier und Natur. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029191733/http://www.tierundnatur.de/wildbienen/eb-ciner.htm. Läst 23 oktober 2013.
- ^ [a b] Kägelbin, Nationalencyklopedin, CD-upplagan (2000), Bokförlaget Bra Böcker. ISBN 91-71337-47-4
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Smalkägelbi.
