Huanghesångare

	Huanghesångare; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Lövsångare; Phylloscopidae
Släkte	Phylloscopus
Art	Huanghesångare; P. claudiae
Vetenskapligt namn
	§ Phylloscopus claudiae
Auktor	La Touche, 1922
Utbredning
Synonymer
	Phylloscopus reguloides claudiae; Seicercus claudiae; Claudiasångare;

Huanghesångare^[3] (Phylloscopus claudiae) är en asiatisk fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.^[4] Den ansågs tidigare utgöra en underart till mindre kronsångare (Phylloscopus reguloides), men urskiljs numera som egen art. Fågeln häckar i Kina och flyttar förmodligen till ett område i norra Sydostasien. Beståndet anses vara stabilt.

Utseende och läten

Claudiasångaren är en medelstor (10 cm) och tydligt tecknad lövsångare. Den är mycket lik både wuyisångaren (P. goodsoni) och mindre kronsångaren (P. reguloides) men skiljer sig genom mer vitaktig än matt gulvitt på ögonbrynsstreck och undersida samt marginellt mindre vitt i stjärten. Sången är dock relativt distinkt, en serie nästan drillika toner: "chi-chi-chi-chi-chi-chi-chi-chi-chi-chi-chi".^[5]

Utbredning

Huanghesångaren häckar i centrala och nordöstra Kina, närmare bestämt centrala Sichuan österut till Hubei och vidare norrut till södra Gansu södra Shanxi och södra Shaanxi samt även Hebei.^[5] Utbredningsområdet vintertid är inte helt klarlagt men utgör möjligen nordöstra Indien (åtminstone Khasi Hills och Manipur), centrala och södra Myanmar, södra Kina (södra Yunnan), norra Vietnam (Tonkin) samt nordvästra och nordöstra Thailand.^[5]

Systematik

Huanghesångaren behandlades fram till nyligen som underart till mindre kronsångare (P. reguloides), men urskiljs numera som egen art efter studier som visar på genetiska^[6] och lätesmässiga^[7] skillnader. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

DNA-studier^[8] visar att släktet Phylloscopus är parafyletiskt gentemot Seicercus. Dels är ett stort antal Phylloscopus-arter närmare släkt med Seicercus-arterna än med andra Phylloscopus (däribland huanghesångaren), dels är inte heller arterna i Seicercus varandras närmaste släktingar. Olika taxonomiska auktoriteter har löst detta på olika sätt. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare^[4]^[9], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar bland andra huanghesångare till ett expanderat Seicercus^[2].

Familjetillhörighet

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.^[10] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettior (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Levnadssätt

Huanghesångaren häckar huvudsakligen i lövskog och blandskog, lokalt dock även i barrskog, vanligen ovan 1500 och upp till 2550 meters höjd. Den häckar mellan februari och juni då den lägger fyra till fem ägg i ett sfäriskt bo som placeras i en försänkning i en jordbank, trädstam eller en stubbe. Ingen detaljerad information finns om dess föda, men tros liksom mindre kronsångare leva av små leddjur och deras larver.^[5]^[11]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som ganska vanlig.^[12]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Claudia Bernadine Elisabeth Hartert (född Endris, 1863-1958), fru till tyska ornitologen Ernst Hartert.^[13] Tidigare kallades den claudiasångare även på svenska, men tilldelades 2024 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté, syftande på att artens utbredningsområde i stort följer Gula floden eller Huang He.^[3]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2012 Phylloscopus claudiae Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 mars 2015.
^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ [a b] BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
^ [a b c d] del Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2019). Claudia's Leaf-warbler (Phylloscopus claudiae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343937 5 januari 2019).
^ Olsson, U., Alström, P., Ericson, P.G.P. & Sundberg, P. (2005) Non-monophyletic taxa and cryptic species: evidence from a molecular phylogeny of leaf-warblers (Phylloscopus, Aves). Mol. Phylogenet. Evol. 36(2): 261–276.
^ Päckert, M., Blume, C., Sun, Y.-H., Wei, L. & Martens, J. (2009) Acoustic differentiation reflects mitochondrial lineages in Blyth’s Leaf Warbler and White-tailed Leaf Warbler complexes (Aves: Phylloscopus reguloides, Phylloscopus davisoni). Biol. J. Linn. Soc. 96(3): 584–600
^ Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031.
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
^ Robson, C. 2000. A field guide to the birds of South-east Asia. New Holland, London.
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om huanghesångare.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör huanghesångare.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2012 Phylloscopus claudiae Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 mars 2015.

[H&M-2] [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[BLS-3] [a b] BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-4] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

[hbw-5] [a b c d] del Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2019). Claudia's Leaf-warbler (Phylloscopus claudiae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343937 5 januari 2019).

[6] Olsson, U., Alström, P., Ericson, P.G.P. & Sundberg, P. (2005) Non-monophyletic taxa and cryptic species: evidence from a molecular phylogeny of leaf-warblers (Phylloscopus, Aves). Mol. Phylogenet. Evol. 36(2): 261–276.

[7] Päckert, M., Blume, C., Sun, Y.-H., Wei, L. & Martens, J. (2009) Acoustic differentiation reflects mitochondrial lineages in Blyth’s Leaf Warbler and White-tailed Leaf Warbler complexes (Aves: Phylloscopus reguloides, Phylloscopus davisoni). Biol. J. Linn. Soc. 96(3): 584–600

[8] Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031.

[IOC-9] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.

[10] Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.

[11] Robson, C. 2000. A field guide to the birds of South-east Asia. New Holland, London.

[12] Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

[13] Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]