Långnäbbad solfågel

	Långnäbbad solfågel; Status i världen: Livskraftig (lc)
	Hane
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Solfåglar; Nectariniidae
Släkte	Cinnyris
Art	Långnäbbad solfågel; C. lotenius
Vetenskapligt namn
	§ Cinnyris lotenius
Auktor	(Linnaeus, 1766)
Synonymer
	Nectarinia lotenia; Arachnechthra lotenia
	Hona

Långnäbbad solfågel^[2] (Cinnyris lotenius) är en fågel i familjen solfåglar inom ordningen tättingar.^[3] Den förekommer i södra Indien och Sri Lanka.

Utseende och läte

Långnäbbad solfågel är en 13 cm lång medlem av familjen med en karakteristisk lång och kraftigt böjd näbb. Hanen är mycket mörkt purpurglänsande ovan med sotbrun buk och gula tofsar vid skuldrorna. Honan är olivgrön ovan utan den mörka ögonmasken och ögonbrynsstrecket hos liknande hona purpursolfågel. Lätet är ett hårt "chit chit" som saknar purpursolfågelns elektriska ton.^[4]

Utbredning och systematik

Långnäbbad solfågel delas upp i två underarter med följande utbredning:^[3]

Cinnyris lotenius hindustanicus – södra Indiska halvön (norrut till Mumbai och Andhra Pradesh)
Cinnyris lotenius lotenius – Sri Lanka

Levnadssätt

Långnäbbad solfågel är lokalt vanlig i både skog och jordbruksbygd.^[5] Den hittas också i stadsnära trädgårdar och är i vissa områden, som i Chennai, den vanligaste solfågeln.^[6] Liksom andra solfåglar lever den av nektar, men ryttlar till skillnad från purpursolfågeln likt en kolibri vid blommor.^[7] Den intar även små insekter och spindlar.

Häckning

Långnäbbad solfågel häckar mellan november och mars i Indien, i Sri Lanka mellan februari och maj.^[8] Honan bygger boet, ibland med hjälp av hanen,^[9] bestående av bland annat spindelväv och bark som hängs i ett träd,^[10]^[11] ofta i bon av sociala spindlar (Eresidae).^[12]^[13] Däri lägger honan två ägg och ruvar dem ensam, i cirka 15 dagar. Båda könen hjälps dock åt med att mata ungarna.^[11]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt vanlig.^[14]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Johan Gideon Loten (även känd som Joan eller John Gidlon Loten, 1710-1789), naturforskare och holländsk guvernör på Ceylon 1752-1757.^[15]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2016 Cinnyris lotenius Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ Rasmussen PC & JC Anderton (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide. Volume 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions. sid. 205
^ Dewar, Douglas (1913). Glimpses of India birds. John Lane, London. sid. 218. https://archive.org/stream/glimpsesofindian00dewarich#page/218/mode/2up
^ Reuben, Rachel (1986). ”Feeding behaviour of Sunbirds, Nectarinia zeylonica and N. lotenia”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 83 (2): sid. 446–447. https://www.biodiversitylibrary.org/page/48761454.
^ Aitken, E. H. (1887). ”Nest and eggs of Cinnyris lotenia”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 2 (1): sid. 52. https://www.biodiversitylibrary.org/page/15883886.
^ Ali S & S D Ripley (1999). Handbook of the birds of India and Pakistan. "10" (2). Oxford University Press. sid. 28–31. ISBN 0-19-562063-1
^ Baker, H.R.; Inglis, Charles M. (1930). The Birds of Southern India. Government Press, Madras. sid. 125–126. https://archive.org/stream/TheBirdsOfSouthernIndia/BakerInglis#page/n187/mode/2up
^ [a b] Ali, Salim (1996). The Book of Indian Birds. Edition 12.. BNHS & Oxford University Press. sid. 298
^ Wait, W.E.. ”Passerine birds of Ceylon”. Spolia Zeylanica: sid. 22–194. https://archive.org/stream/passerinebirdsof00wait#page/184/mode/2up.
^ Dewar, Douglas (1912). Jungle Folk: Indian natural history. John Lane, London. sid. 175. https://archive.org/stream/junglefolkindian00dewa#page/174/mode/2up
^ Cheke, R. A.; Mann, C. F.; Allen, R. 2001. Sunbirds: a guide to the sunbirds, flowerpeckers, spiderhunters and sugarbirds of the world. Christopher Helm, London.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör långnäbbad solfågel.
Bilder & media
Wikispecies har information om Cinnyris lotenius.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2016 Cinnyris lotenius Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01

[Indian-4] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press

[pcr-5] Rasmussen PC & JC Anderton (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide. Volume 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions. sid. 205

[6] Dewar, Douglas (1913). Glimpses of India birds. John Lane, London. sid. 218. https://archive.org/stream/glimpsesofindian00dewarich#page/218/mode/2up

[7] Reuben, Rachel (1986). ”Feeding behaviour of Sunbirds, Nectarinia zeylonica and N. lotenia”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 83 (2): sid. 446–447. https://www.biodiversitylibrary.org/page/48761454.

[8] Aitken, E. H. (1887). ”Nest and eggs of Cinnyris lotenia”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 2 (1): sid. 52. https://www.biodiversitylibrary.org/page/15883886.

[hbk-9] Ali S & S D Ripley (1999). Handbook of the birds of India and Pakistan. "10" (2). Oxford University Press. sid. 28–31. ISBN 0-19-562063-1

[10] Baker, H.R.; Inglis, Charles M. (1930). The Birds of Southern India. Government Press, Madras. sid. 125–126. https://archive.org/stream/TheBirdsOfSouthernIndia/BakerInglis#page/n187/mode/2up

[ali-11] [a b] Ali, Salim (1996). The Book of Indian Birds. Edition 12.. BNHS & Oxford University Press. sid. 298

[wait-12] Wait, W.E.. ”Passerine birds of Ceylon”. Spolia Zeylanica: sid. 22–194. https://archive.org/stream/passerinebirdsof00wait#page/184/mode/2up.

[13] Dewar, Douglas (1912). Jungle Folk: Indian natural history. John Lane, London. sid. 175. https://archive.org/stream/junglefolkindian00dewa#page/174/mode/2up

[14] Cheke, R. A.; Mann, C. F.; Allen, R. 2001. Sunbirds: a guide to the sunbirds, flowerpeckers, spiderhunters and sugarbirds of the world. Christopher Helm, London.

[15] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]