Hoppa till innehållet

Långnospailona

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Centroselachus crepidater)
Långnospailona
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBroskfiskar
Chondrichthyes
KlassHajar och rockor
Elasmobranchii
OrdningPigghajartade hajar
Squaliformes
FamiljHåkäringhajar
Somniosidae
SläkteCentroscymnus
ArtLångnospailona
Centroscymnus crepidater
Vetenskapligt namn
§ Centroscymnus crepidater
Auktor(Barbosa du Bocage & de Brito Capello, 1864)
Utbredning
Synonymer
Centroscymnus furvescens de Buen, 1960[2]
Centrophorus jonssonii Saemundsson, 1922[2]
Centroscymnus owstoni (non Garman, 1906)[3]
Centrophorus rossi Alcock, 1898[2]
Centroselachus crepidater (Barbosa du Bocage & de Brito Capello, 1864)[4]
Centrophorus crepidater Barbosa du Bocage & de Brito Capello, 1864[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Långnospailona (Centroscymnus crepidater)[5] är en hajart som först beskrevs av Barbosa du Bocage och de Brito Capello 1864. Långnospailona ingår i släktet Centroscymnus och familjen håkäringhajar.[6][7] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[6]

Denna haj har flera från varandra skilda populationer i alla hav. Den når ett djup av 2080 meter. De största exemplaren är 150 cm långa. Honor blir könsmogna vid en längd av 77 till 88 cm och hannar vid en längd av 60 till 68 cm. Äggen kläcks inuti honans kropp. Per kull föds upp till 9 ungar som är 28 till 35 cm långa vid födelsen. Honor blir könsmogna efter 20 år och de kan leva 54 år.[1]

'Långnospailona fiskas och den hamnar som bifångst i fiskenät. IUCN uppskattar att hela populationen minskade med 20 till 30 procent under de gångna 110 åren (räknad från 2019) och listar arten som nära hotad (NT).[1]

  1. ^ [a b c] Finucci, B., Cheok, J., Cotton, C.F., Kulka, D.W., Neat, F.C., Pacoureau, N., Rigby, C.L., Tanaka, S. & Walker, T.I. 2019 Centroscymnus crepidater . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 30 september 2022.
  2. ^ [a b c d] Compagno, L.J.V. (1984) FAO Species Catalogue. Vol. 4. Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Part 1 - Hexanchiformes to Lamniformes., FAO Fish. Synop. 125(4/1):1-249.
  3. ^ Bass, A.J., L.J.V. Compagno and P.C. Heemstra (1986) Squalidae., p. 49-62. In M.M. Smith and P.C. Heemstra (eds.) Smiths' sea fishes. Springer-Verlag, Berlin.
  4. ^ Compagno, L.J.V., D. Dando and S. Fowler (2005) A field guide to the sharks of the world., Harper Collins Publishing Ltd., London, 368 p.
  5. ^ Compagno, L.J.V. (1999) Checklist of living elasmobranchs., p. 471-498. In W.C. Hamlett (ed.) Sharks, skates, and rays: the biology of elasmobranch fishes. Johns Hopkins University Press, Maryland.
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (27 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/centroscymnus+crepidater/match/1. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]