Carl Fredrik Scheffer

Carl Fredrik Scheffer
	Carl Fredrik Scheffer
	Carl Fredrik Scheffer i riksrådsmantel med Serafimerordens kedja om halsen. Avporträtterad av Alexander Roslin.
Född	28 april 1715; Nyköping
Död	27 augusti 1786 (71 år); Trolleholms slott, Svalövs kommun, Skåne
Nationalitet	Svensk
Yrke/uppdrag	Ambassadör,; Riksråd
Hemort	Stockholm

Carl Fredrik Scheffer, född 28 april 1715 i Nyköping, död 27 augusti 1786 på Trolleholms slott i Skåne, var en svensk greve, diplomat, politiker och författare.

Biografi

Carl Fredrik Scheffer föddes som son till friherren Peter Scheffer som var landshövding och president i Svea hovrätt, och dennes hustru i andra äktenskapet Helena Maria Ehrenstierna. Ett av hans många syskon var greve Ulrik Scheffer. Han började sitt yrkesverksamma liv 1731 som kanslist i Kungl. Maj:ts kansli,^[1] varefter han sedan reste utrikes i 4 år och studerade tysk statsrätt i Halle an der Saale. Han återkom och deltog i riksdagen 1738, för att sedan i början av 1742 som legationssekreterare följa Carl Gustaf Tessin till Frankrike. Scheffer blev kammarherre 1741 och svensk ambassadör i Paris från 1743 där han mottog starka inspirationer från fysiokratin. Efter hemkomsten till Stockholm blev han kansliråd 1746, och var under en tid ekonomisk rådgivare för Gustav III,^[2] med titeln guvernör, under tiden blev han också riksråd den 7 oktober 1751 (sammanlagt i 14 år) samtidigt som hans bror Ulrik Scheffer blev hans efterträdare i Paris.

Åren 1756–1762 var han guvernör åt både kronprinsen och arvprinsarna. Hans inflytande över den blivande kungen Gustav III:s mognadsprocess och politiska bildningsgång anses ha varit betydande.^[3]

Scheffer utvecklade en nära vänskap med Gustav III och medföljde på Gustav III:s franska resa 1770. Scheffer, som tillhörde Hattpartiet, hade spelat en framträdande roll i de misslyckade försöken att ena partierna i inrikespolitiken. Efter hemkomsten bistod han Gustav III att genomföra sin statskupp 1772 och han förblev livet ut kungens lojale rådgivare.^[3]

År 1766 upphöjdes han till greve, men tog aldrig introduktion, men var från 1719 friherre genom faderns upphöjelse till den värdigheten, från 1726 introducerad sådan. Scheffer invaldes som ledamot av Svenska Akademien 1786 (stol 2), men avled innan han hunnit tillträda. Den 20 mars 1786 blev Scheffer hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.^[4]

År 1753 invaldes han som ledamot nummer 137 av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var Kungliga Patriotiska Sällskapets ordförande och år 1775 donerade han 72 000 d.kmt till sällskapet som instiftats av Gustav III 1772. Han var idérik och generös och skapade tidskriften Hushållningsjournalen, utlyste pristävling om den svenska dräkten med flera frågor. Sällskapet gav ut skådepeng med hans bild som gav som uppmuntran till dugliga bönder och andra förtjänta personer. Så småningom utgavs medaljer med kungens bild, något som fortgår än i dag.

Han var gift med friherrinnan (grevinnan) Gustafva Sabina von Düring, men fick inga barn. Han testamenterade sin förmögenhet till välgörande ändamål. Scheffer omnämns i övervägande positiva ordalag, men en fransk ambassadör, en hattpartist och en regimkritisk tidning kallade Scheffer för "häftig till humöret, alltför trendkänslig och alldeles för pratsam."^[1]

Ordensmedlemmen Scheffer

Scheffer recepierade till frimurare i prins Clermonts loge i Paris då han var 22 år gammal. Han genomgick snabbt de olika graderna, såväl i Johannesfrimureriet som i de högre, skotska graderna. Han uppvaktade den franske stormästaren Charles Radclyffe så han kunde få en fullmakt att grunda loger i Sverige. Under 21 år, 1753–1774, var han Svenska Frimurare Ordens stormästare.^[1] När Nordstjärneorden instiftades 1748 utnämndes han till kommendör. År 1752 blev han riddare av Serafimerorden med valspråket et quiescentibus cadem fama, det vill säga Lydnad och frihet. Han blev dess ordenskansler 1768.

Ledamotskap

1748: kommendör av Nordstjärneorden^[1]
1752: riddare av Serafimerorden
1753: ledamot av Vitterhetsakademien^[1]
1786: ledamot av Svenska Akademien
Kungliga Patriotiska Sällskapet^[1]

Bibliografi

King, William (1732). The toast, an epic poem [Elektronisk resurs, in four books. Written in Latin by Frederick Scheffer, done into English by Peregrine O Donald, Esq; vol.I.]. Dublin: printed in the year. Libris 11079733. http://books.google.de/books?id=ICRcAAAAQAAJ&printsec=frontcover&dq=The+toast,+an+epic+poem&hl=sv&sa=X&ei=FOvPUd_kF4fEsgaXowE&redir_esc=y
Minne af kongl. svenska patriotiska sällskapets ... uti en medaille, tillegnad hans excellence herr grefve Carl Fredric Scheffer ... Öfverlemnad på Töresö genom sällskapets deputerade, d. 30 august. 1777.. Stockholm, tryckt hos Johan Georg Lange, 1777.. 1777. Libris 10560989
Lettres particulières à Carl Gustaf Tessin 1744-1752. Handlingar / Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 0347-8505 ; 7. Stockholm: Samf. för utg. av handskrifter rörande Skandinaviens historia. 1982. Libris 7745554. ISBN 91-85104-09-4

Se även

Scheffer, släkt

Referenser

Noter

^ [a b c d e f] Brödrakontakt nr 4 2015: Carl Fredrik Scheffer, läst 21 december 2015
^ Bo Sandelin (red), Det ekonomiske tänkandets historia, SNS förlag, 1995, s 31.
^ [a b] Nilzén, Göran: Carl Fredrik Scheffer i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002)
^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753–1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954–1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 19

Tryckta källor

Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män, [fjortonde bandet], N M Lindh, Upsala 1847, s. 7ff
Anrep, Gabriel, Svenska adelns Ättar-taflor
Carlquist, Gunnar (1920). Carl Fredrik Scheffer och Sveriges politiska förbindelser med Danmark åren 1752-1765.. Lund. Libris 389827
Högberg, Staffan (1961). Kungl. Patriotiska sällskapets historia: med särskild hänsyn till den gustavianska tidens agrara reformsträvanden. Stockholm: [Patriotiska sällsk.]. Libris 8198775

Vidare läsning

Lettres inédites de madame Du Deffand, du président Hénault et du comte de Bulkeley au baron Carl Fredrik Scheffer, 1751-1756. Genève. 1959. Libris 904457
Nilzén, Göran: Carl Fredrik Scheffer i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002)
Wolff, Charlotta (2003). ”Carl Fredrik Scheffers brevväxling med franska fysiokrater”. Historisk tidskrift för Finland 2003(88):2,: sid. [184]–201. 0046-7596. ISSN 0046-7596. Libris 9401293

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Carl Fredrik Scheffer.
Bilder & media

[BR-1] [a b c d e f] Brödrakontakt nr 4 2015: Carl Fredrik Scheffer, läst 21 december 2015

[2] Bo Sandelin (red), Det ekonomiske tänkandets historia, SNS förlag, 1995, s 31.

[sbl-3] [a b] Nilzén, Göran: Carl Fredrik Scheffer i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002)

[4] Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753–1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954–1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 19

[1]

[2]

[3]

[4]