Stillahavs-spetsnoshaj
| Stillahavs-spetsnoshaj Status i världen: Sårbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Broskfiskar Chondrichthyes |
| Klass | Hajar och rockor Elasmobranchii |
| Ordning | Gråhajartade hajar Carcharhiniformes |
| Familj | Revhajar Carcharhinidae |
| Släkte | Rhizoprionodon |
| Art | Stillahavs-spetsnoshaj Rhizoprionodon longurio |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rhizoprionodon longurio | |
| Auktor | (Jordan & Gilbert, 1882) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
|
Scoliodon longurio (Jordan & Gilbert, 1882)[2] Carcharias longurio Jordan & Gilbert, 1882[2] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Stillahavs-spetsnoshaj (Rhizoprionodon longurio)[3] är en hajart som först beskrevs av Jordan och Gilbert 1882. Stillahavs-spetsnoshaj ingår i släktet Rhizoprionodon och familjen revhajar.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
Arten förekommer i Stilla havet väster om Nord-, Central- och Sydamerika. Den dyker till ett djup av 100 meter. Utbredningsområdet sträcker sig från södra Kalifornien till Peru. De största exemplaren är 154 cm långa. Honor blir könsmogna vid en längd av cirka 103 cm och hannar vid 58 till 69 cm. Honor lägger inga ägg utan föder 2 till 5 levande ungar. De är vid födelsen cirka 35 cm långa.[1]
Flera exemplar hamnar som bifångst i fiskenät. Populationen minskar. IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar.[1]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Pollom, R. et al. 2019 Rhizoprionodon longurio . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 16 december 2022.
- ^ [a b] Compagno, L.J.V. (1984) FAO Species Catalogue. Vol. 4. Sharks of the world. An annotated and illustrated catalogue of shark species known to date. Part 2 - Carcharhiniformes., FAO Fish. Synop. 125(4/2):251-655.
- ^ Compagno, L.J.V. (1999) Checklist of living elasmobranchs., p. 471-498. In W.C. Hamlett (ed.) Sharks, skates, and rays: the biology of elasmobranch fishes. Johns Hopkins University Press, Maryland.
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (5 januari 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/rhizoprionodon+longurio/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ FishBase. Froese R. & Pauly D. (eds), 2011-06-14
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Stillahavs-spetsnoshaj.
Wikispecies har information om Rhizoprionodon longurio.
|