Trattkantarell

	Trattkantarell
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Svampar; Fungi
Stam	Basidiesvampar; Basidiomycota
Klass	Agaricomycetes
Ordning	Cantharellales
Familj	Cantharellaceae
Släkte	Craterellus
Art	Trattkantarell; C. tubaeformis
Vetenskapligt namn
	§ Craterellus tubaeformis
Auktor	(Bull.), Fr.

? *Den mykologiska karaktären hos trattkantarell:*
hymenium: vecklad	hatt: trattlik		skivtyp: nedlöpande		ätlighet: delikat
fot: bar		sporavtryck: gräddfärgad		ekologi: mykorrhiza

Trattkantarell (Craterellus tubaeformis^[1]) är en vanlig matsvamp^[2]^[3] i Europa, Sibirien och Nordamerika. Trattkantarellen är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige men mer sällsynt i norra delen av landet samt i sura områden. Trattkantarellen kan bli så stor som 12 cm på höjden och 5 cm på bredden. Den hittas i september till november.^[4]

Beskrivning

Trots namnet är trattkantarellen inte någon äkta kantarell (släktet Cantharellus). Trattkantarellerna hör till det mycket närstående släktet Craterellus.^[5] Det senare uppvisar fruktkroppar med ihålig fot; de äkta kantarellerna har fruktkroppar med kompakt, icke ihålig fot.^[4] Namnet trattkraterell har föreslagits för att markera att C. tubaeformis inte är någon äkta kantarell.^{[förtydliga]}

Kännetecken:^[2]

Hatt tunn, navlad till trattformad, ovansidan är gulbrun till brunsvart.
Hattens undersida har gula till gråa grenade åsar som löper ner på foten.
Fot ihålig, brungul till gul.

Trattkantarellen bildar ektomykorrhiza vilket innebär att svampen lever i symbios med skogsträd.

Trattkantarell har förväxlats med den dödligt giftiga toppig giftspindling, trots klart olika utseende. Den växer i liknande miljö och kan förväxlas genom slarv.^[2]

Svampar som mer liknar trattkantarellen är sporsäckssvampen slemmurkling (Leotia lubrica) och grå kantarell. Slemmurklingen är mer gelé- eller vaxartad och saknar egentliga lameller på hattens undersida. Slemmurklingen saknar matvärde.^[4] Också rödgul trumpetsvamp kan uppfattas snarlik. Slemmurklingen anses inte giftig^[6] och både rödgul trumpetsvamp och grå kantarell är goda matsvampar.

Trattkantarellen kan producera svagt mutagena ämnen om den skadas ordentligt.^[7]

Trattkantarellen är Västmanlands landskapssvamp.^[8]

Bilder

Bilder på trattkantarell

Förväxlingssvampar
Rödgul trumpetsvamp (Cantharellus lutescens), ätlig
Grå kantarell (Cantharellus cinereus), ätlig
Slemmurkling (Leotia lubrica), smaklös
Toppig giftspindling (Cortinarius rubellus), dödlig

Torkning

Trattkantarellen går mycket bra att torka, vilket framför allt ger svampen en hållbarhet på flera år vid rätt förvaring men kan även uppfattas som smakförhöjande.

Se även

Lista över svenska matsvampar

Referenser

Noter

^ ”trattkantarell – Craterellus tubaeformis – (Fr.) Quél.”. artfakta.se. https://artfakta.se/taxa/3217/taxonomi?children=true. Läst 13 september 2024.
^ [a b c] ”Svampguiden”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071013065247/http://svampguiden.com.digitest.biz/art.asp?art=cantharellus_tubaeformis.
^ Asta Östenius, Brita Olsson, Hans B Eriksson (foto) (1980). Rutiga kokboken. Västerås: ICA bokförlag. ISBN 91-534-0600-1
^ [a b c] ”Nybörjarguide till svampplockning”. http://www.naturplats.com/svamp/plockasvamp/nyborjarsvampar.aspx. Läst 31 juli 2014.
^ M. Dahlman, E. Danell et al (2000). ”Molecular systematics of Cratarellus: cladistic analysis of nuclear LSU rDNA sequence data”. Mycological Research 104: sid. 388-394.
^ Edmund Garnweidner, Stig Jacobsson (Sv. bearb.) (2004). Svampar. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-0-010026-9
^ ”Nordiska ministerrådet 2012: Handelssvamp”. sid. 26. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222003747/http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-540/at_download/publicationfile. Läst 13 september 2012.
^ "Artlista från svamputställningen i naturum Gotland 2008": Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Naturumgotland.se. Läst 18 september 2014.

Allmänna källor

M. Dahlman, E. Danell et al (2000). ”Molecular systematics of Cratarellus: cladistic analysis of nuclear LSU rDNA sequence data”. Mycological Research 104: sid. 388-394. . Med samma titel finns Dahlmans examensarbete 1998 från hortonomprogrammet, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, Libris 2679778.
J. Webster, R.W.S. Weber (2007). Introduction to Fungi. ISBN 978-0-521-01483-0

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Trattkantarell.
Bilder & media
Se recept på Trattkantarell i Wikibooks kokbok.
Recept

[1] ”trattkantarell – Craterellus tubaeformis – (Fr.) Quél.”. artfakta.se. https://artfakta.se/taxa/3217/taxonomi?children=true. Läst 13 september 2024.

[svampguiden-2] [a b c] ”Svampguiden”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071013065247/http://svampguiden.com.digitest.biz/art.asp?art=cantharellus_tubaeformis.

[rutiga-3] Asta Östenius, Brita Olsson, Hans B Eriksson (foto) (1980). Rutiga kokboken. Västerås: ICA bokförlag. ISBN 91-534-0600-1

[nyborjar-4] [a b c] ”Nybörjarguide till svampplockning”. http://www.naturplats.com/svamp/plockasvamp/nyborjarsvampar.aspx. Läst 31 juli 2014.

[5] M. Dahlman, E. Danell et al (2000). ”Molecular systematics of Cratarellus: cladistic analysis of nuclear LSU rDNA sequence data”. Mycological Research 104: sid. 388-394.

[6] Edmund Garnweidner, Stig Jacobsson (Sv. bearb.) (2004). Svampar. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-0-010026-9

[Norden2012-7] ”Nordiska ministerrådet 2012: Handelssvamp”. sid. 26. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222003747/http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-540/at_download/publicationfile. Läst 13 september 2012.

[8] "Artlista från svamputställningen i naturum Gotland 2008": Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Naturumgotland.se. Läst 18 september 2014.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]