Hoppa till innehållet

Johan Niclas Cahman

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Cahman)
Johan Niclas Cahman
Född1679
Flensburg
Död18 juni 1737
Stockholm
Medborgare iSverige
SysselsättningOrgelbyggare, klavikordbyggare[1]
MakaElisabeth Jernstedt
(g. 1700–1715)
BarnMaria Elisabeth Cahman (f. 1703)
Gustaf Cahman (f. 1705)[2]
Jacob Cahman (f. 1709)[3]
Anna Christina Cahman (f. 1712)
Charlotta Cahman (f. 1715)[4]
FöräldrarHans Henrich Cahman
Anna Christina Frietzsche
Redigera Wikidata

Johan Niclas Cahman, född 1679/1680 i Flensburg, Schleswig, död 18 juni 1737 i Stockholm, var en svensk orgelbyggare i Västerås och Stockholm av tyskt ursprung. Han arbetade även som borgare, uppbördsman och handelsman i Stockholm.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Johan Niclas Cahman föddes 1679 eller 1680 i Flensburg, Schleswig. Han var son till orgelbyggaren Hans Henrich Cahman och Anna Christina Fritzsche som bodde i Flensburg mellan 1677 och 1685. Hans Henrich Cahman var en framstående orgelbyggare och hade varit gesäll hos orgelbyggaren Hans Christoph Fritzsche (död 1674), Hamburg. Fritzsche var son till orgelbyggaren Gottfried Fritzsche (1578–1638). Hans Henrich Cahman var därmed upplärd i den nordtyska orgelbyggartraditionen.[5]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Familjen flyttade 1685 till Sverige och samma år utförde fadern en reparation på orgeln i Landskrona som renoverats av hans svärfar 1661. År 1687 skulle familjen flytta till Uppsala för att arbeta på orgeln i Uppsala domkyrka, som orgelbyggaren Frans Bohl hade lämnat ofullbordad. Men under resans gång stannade familjen i Växjö, för att bygga orgeln i Växjö domkyrka. Under tiden där studerade Johan Niclas Cahman vid Växjö skola. År 1692 bosatte sig familjen Cahman i Uppsala för bygget av orgeln i domkyrkan, färdig 1698. Där anställdes en informator till skolundervisningen för barnen. När deras mor Anna Christina Fritzsche avled 1694 närvarade syskonen Johan Petter och Brita Stina. 1696 gifte fadern om sig med Anna Catharina Spiering och de fick sonen Hans Henrik Cahman den yngre, född 1699. Familjen flyttade 1698 till Norrmalm i Stockholm. Där fick fadern i uppdrag att bygga om orgeln med 28 stämmor i Riddarholmskyrkan. Hans Henrich Cahman avled 5 september 1699 och begravdes i Riddarholmskyrkan. Hans lik fördes med båt till Uppsala och jordfästes i egen grav nedanför orgelläktaren i Uppsala domkyrka.[5]

Efter faderns död fick Johan Niclas Cahman besikta och probera den nya orgeln utförd av Magnus Åhrman under faderns ledning i Skara domkyrka den 29–30 januari 1700.[5] Tillsammans med farbrodern Johan Herman Cahman (död i Uppsala 1702) fullföljde han de av fadern kontrakterade reparationerna av orgeln i S:t Jacob och Riddarholmskyrkan.

Västerås

[redigera | redigera wikitext]

Johan Niclas Cahman flyttade 1700 till Norra kvarteret 169 i Västerås och startade orgelbyggeri där. År 1703 uppges det att han hade en tomt i Södra kvarteret. Vid en aftonsång i Västerås blev Cahmans fru ivägkörd från en bänk i kyrkan av domprostinnan Ursilia Jacobsdotter, vilket slutade i en rättegång vid rådhusrätten.[5]

Cahman gifte sig 1700 eller 1701 med Elisabeth Jernstedt, dotter till rådmannen och bruksägaren Johan Jernstedt. Familjen Jernstedt var en ansedd och förmögen familj i Västerås. Vid svärfaderns bortgång 1703 utarrenderades en del av den efterlämnade egendomen till Cahman på två års tid, tills de yngre arvingarna skulle bli myndiga. Under tiden i Västerås färdigställde han 1702 tillsammans med farbrodern Johan Herman Cahman dennes orgel i Västerås domkyrka.[5]

Orgelbyggen under tiden i Västerås

[redigera | redigera wikitext]

Under tiden i Västerås byggde han om en orgel från 1600-talet i Fellingsbro kyrka 1702. Mellan 1704 och 1705 byggde han en orgel till Mariestads kyrka. 1706 byggde han en orgel i Norrbärke kyrka och fick hjälp av gesällerna Johan Wagner och Jöns Didrichsson.[5]

Stockholm

[redigera | redigera wikitext]

Cahman flyttade 1711 till Södermalm i Stockholm och började där att arbeta som uppbördsman. Den 17 oktober samma år begär han av Stockholms handelskollegium att få ett större rum till sin uppbörd. Den 12 februari 1713 ansökte Cahman ett tillstånd hos handelskollegiet, att hans fru Elisabeth Jernstedt skulle få hyra Stenboden nummer 42 vid Södra slussen för att starta en lärftshandel. Cahman hade köpt in en del lärfter och kom att bli förvaltare för handelsboden. Han blev 7 maj 1713 borgare och handelsman i Stockholm. Den 15 juni 1715 avled Elisabeth Jernstedt och Cahman fick nu ta han om de sex minderåriga barnen själv. Cahman lämnade in sin sista räkenskap som uppbördsman 21 mars 1721 och slutade troligen vid årsskiftet samma år.[5]

Den 18 augusti 1722 skrev han ett testamente med sin fru Christina Persdotter. Tio dagar före sin död 8 juni 1737 skrev Cahman ett kompletterade testamente. I testamentet stod det bland annat att gesällen Olof Hedlund skulle fullborda orgeln i Maria Magdalena kyrka och få ta över verkstaden tillsammans med inventarier. Johan Niclas Cahman avled 18 juni 1737 i Stockholm och begravdes i vid södra sakristidörren i Maria Magdalena kyrka.[5]

Familj

[redigera | redigera wikitext]
  • Gift 1700 eller 1701 med Elisabeth Jernstedt (1683–1715), dotter till rådmannen och brukspatronen Johan Jernstedt.
    • Johannes (döpt 1702[6]).
    • Maria Elisabeth, född 1703, död ca 1740, gift första gången 1723 med Olof Trygg, gift andra gången med drabanten Conrad Adam Böckler.
    • Gústaf (döpt 1705)[7]. Köpman och handelsman i Göteborg. Gift 173? med sin morbrors svägerska Brita Catharina Bornander, född 1715, död 1770.
    • Carl, född 1708.[8] Rest utomlands 1733 och 1743 uppgavs att han kommit till Ostindien.
    • Jacob (född 1709)[8].
    • Jacob, född 1710, död 1756. Kopparslagargesäll på resa till Danzig blev sedan kopparslagare i Stockholm.
    • Anna Christina, född 1712, död 1776, gift 1741 med lärftskramhandlaren Petter Segerholm och 1744 med lärftskramhandlaren Eric Svedman i Stockholm.
    • Chierlotta, döpt 17 januari 1715 i Maria Magdalena församling, Stockholm[9], död 1768, gift med stadskamrer Carl Mikael Segerlund.
    • Gift mellan 1719 och 1721 med Christina Persdotter. Linkrämaränka.

Orglar

[redigera | redigera wikitext]

I Uppsala hade Frans Bohl (omkring 1628–1676) sedan 1669 arbetat på ett 41-stämmigt orgelverk till domkyrkan. Han avled emellertid innan arbetet var klart. Hans Henrich Cahman blev därför 1692 kallad till Uppsala för att färdigställa orgeln. Bohls orgel revs dock och Cahman byggde ny orgel. Därmed införde han den nordtyska stilen inom orgelbyggerikonsten i Sverige. Då orgeln blev klar 1698 var den med sina 51 stämmor, fördelade på tre manualer och pedal, dåtidens största och förnämsta i Sverige. (Tyvärr förintades detta ståtliga verk vid en stor brand redan 1702.)

Hans Henrich etablerade sig sedan i Stockholm, där han bland annat påbörjade en reparation av orgeln i S:t Jakobs kyrka. År 1698 tecknade han också kontrakt på en helt ny orgel till Riddarholmskyrkan, men avled 1699, varvid verksamheten övertogs av sonen Johan Niclas Cahman, som jämte farbrodern Johan Herman Cahman slutförde faderns arbeten.

År 1700 flyttade Johan N. Cahman till Västerås, där han i domkyrkan 1702 tillsammans med Johan Herman Cahman uppförde en tvåmanualig orgel med sannolikt 35 stämmor. År 1703 gifte han sig med Elisabeth Jernstedt, dotter till rådmannen och brukspatronen Johan Jernstedt, vars förmögenhet Cahman förvaltade efter patronens död år 1703.

Johan Niclas återvände 1711 till Stockholm, där han huvudsakligen tjänstgjorde som skatteuppbördsman, medan orgelbyggeriet endast verkar att ha bedrivits i ringa omfattning. Tillsammans med hustrun öppnade han 1713 en lärftkramhandel vid Slussen, vilken han fortsatte driva fram till sin död.

År 1721 återupptog Johan Niclas emellertid orgelbyggarverksamheten i full skala i verkstaden nära Katarina kyrka, sedermera på S:t Paulsgatan. Under åren 1723–1737 byggde han 27 orglar, varav fem domkyrkoorglar. I Uppsala domkyrka fullbordade han 1731 en 40-stämmig orgel, som ersatte faderns uppbrunna mästerverk och två år senare byggde han ett 28-stämmigt verk i Linköpings domkyrka där emellertid endast fasaden finns kvar, numera flyttad till tornvalvet. Bakom fasaden står nu en orgel, med rooseweltlådor, mekanisk–pneumatisk speltraktur och rörpneumatisk registratur, byggd 1929 av firma G. Setterqvist den äldre.

Johan N. Cahman var nu landets ledande orgelbyggare. Hans verk kännetecknades av mycket hög konstnärlig kvalitet och hantverksmässig skicklighet. I sin verksamhet på Södermalm, i en gård vid S:t Paulsgatan, utbildade han flera lärjungar och grundade härigenom den så kallade stockholmsskolan inom svenskt orgelbyggeri.

I huvudstaden utförde Cahman flera större reparationer på Storkyrkans orgel, men kom endast att anlitas för ett nybygge: det 34-stämmiga verket till S:ta Maria Magdalena kyrka. Han fick dock aldrig uppleva denna orgel färdig. Efter Johan Niclas död i juni 1737 slutfördes arbetet av hans gesäll och efterföljare Olof Hedlund, privilegierad 1742 (Även denna orgels tid i kyrkan blev kortvarig. Den förstördes tillsammans med all övrig inredning vid den stora brand som härjade Maria församling den 19 juli 1759. Hedlund slapp att uppleva branden för han hade då redan varit död i tio år).

Mest kända och kvarvarande orglar är Lövstabruk, en orgel på 28 stämmor fördelade på huvudverk, ryggpositiv och pedaltorn, samt den i Kölingared vilken ursprungligen gjordes för Mariestad år 1704–1705 och var då på 23 stämmor men flyttades år 1864 till Kölingared. Båda dessa orglar lever ett aktivt liv och används idag frekvent i olika sammanhang.

Förteckning över orglar byggda av Cahman

[redigera | redigera wikitext]
År Ursprunglig kyrka Stift Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1700 Riddarholmskyrkan Uppsala 2 Självständig 28 Nej/Nej Kontrakt skrevs 28 september 1699 med Hans Henrich Cahman och senare den 21 oktober 1699 med Johan Niclas Cahman och Johan Herman Cahman. Kostade 12 198 dr och 30 öre kmt. Orgeln stod färdig den 2 juni 1700.
1701 Karbennings kyrka Västerås 1 4 Nej/? Gåva år 1701. Köpt från Cahman för 420 riksdaler kopparmynt. Positivet bortbyttes 1757 mot ett annat med 5 stämmor och med 550 riksdaler mellangift.[10]
1701 Västerås domkyrka Västerås 2 Självständig 32
1705 Mariestads kyrka Skara 2 Självständig 23 Ja (delvis)/Ja Skrev kontakt den 15-16 februari 1704 och orgel blev färdig i februari 1705. 1864–1865 flyttades orgeln till Kölingareds kyrka och ombyggdes av Svante Johansson med nya väderlådor, ny mekanik, ryggpositivet togs bort och omdisponerade den.
1707 Norbergs kyrka Västerås Positiv. Spelat på för första gången 1707. Förstörd i brand 1727.
1707 Ramnäs kyrka Västerås 1 8 Orgeln skänktes av brukspatron Joachim Christiernin och Magdalena Petre.[10] Positivet flyttades till Kolbäcks kyrka 1840 och ombyggdes där.
1710 Carl Gustafs kyrka Lunds 2 Självständig 27 Nej/Ja (delvis) Kontrakt den 28 maj 1709 och orgeln stod färdig 2 juni 1710.
1714 Hudiksvalls kyrka Uppsala 1 10 Nej/Nej Orgeln hade fransk korton. Den kostade 2552 dr kmt. Orgeln tillbyggd med ryggpositiv och pedal av Cahman 1733.
1714 Ovansjö kyrka Uppsala 1 10 Nej/Nej [10] Orgeln såldes 1789 till Årsunda kyrka och sattes upp där av Jonas Ekengren.
1721 Uddevalla kyrka Göteborgs 2 Självständig 24 Nej/Nej Orgeln kostade 6000 dr silvermynt. Den förstördes i branden 1806.
1724 Falu Kristine kyrka Västerås 2 Självständig 32 Ja/Nej Kontrakt den 16 oktober 1721 och invigd den 18 april 1724.
1724 Leksands kyrka Västerås 1 10 Ny orgel byggdes 1720.[10] Flyttad till Djura kyrka 1895 och skänktes 1966 till Historiska museet.
1725 Köpings kyrka Västerås 1 11 Nej/Nej Kontrakt skrivet 25 november 1724. Kostade 4500 dr.
1725 Torpa kyrka, Östergötland Linköpings 1 8 Nej/Ja Orgeln kostade 2325 riksdaler kopparmynt. Till orgeln bekostade socknens herrskap så mycket som 2800 riksdaler. Orgeln reparerades 1756 av Jonas Wistenius, Linköping.[10]
1726 Romfartuna kyrka Västerås 1 6 Ja/Nej Positivet köptes in i Stockholm för 900 dr kmt till kyrkan av Johan Gabriel Sparfwenfeldt. Positvet såldes 1761 till Skå kyrka och sattes upp av Gren & Stråhle. 1909 köptes positivet av instrumentsamlaren Carl Claudius, Köpenhamn. Står idag på Historiska Museet, Köpenhamn.
1726 Åbo domkyrka 2 Självständig 32 Nej/Nej Kontrakt 3 maj 1725. Lovade bli färdig till midsommardagen 1727 men blef färdig omkring 1 september.
1726 eller 1725 Österlövsta kyrka Uppsala 1 9 Nej/Ja [10]
1727–1728 Lövstabruks kyrka Uppsala 2 Självständig 28 Ja/Ja [10] Kontrakt 20 december 1726. Invigd 22 oktober 1727. Målningar utfördes 1728 och eventuellt samma år komplettering med ryggpositiv.
1727–1728 Österåkers kyrka 1 5 Ett positiv byggdes av Cahman för 600 riksdaler. Orgeln reparerådes 1743 av Olof Hedlund, Stockholm. 1749 utökades orgeln med Vox Virginea och Cymbel av Jonas Gren och Petter Stråhle, Stockholm.[10]
1729 Simtuna kyrka Uppsala 1 8 Kontrakt 5 mars 1727. Orgeln byggdes i koret. Den flyttades till västra sidan 1758 av Jonas Gren.[10]
1729 Berga kyrka, Västergötland Skara Orgeln är troligen uppsatt av Olof Hedlund 1729.
1730 Drottningholms slottskapell 1 6 Orgeln bekostades av drottning Ulrika Eleonora.[10] Positiv.
1730 Norrby kyrka Västerås stift 1 9 [10]
1730 Gustav Adolfs kyrka, Sundsvall Härnösands 1 10
1730 Filipstads kyrka Karlstad 1 Självständig 18
1730 Sunne kyrka, Värmland Karlstad 1 8 [10]
1730 Vårdnäs kyrka Linköpings 1 6 [10]
1731 Göteryds kyrka Växjö stift 1 8 Orgeln kostade 9000 daler. Christina Dryander bekostad 900 daler.[10]
1731 Härnösands domkyrka Härnösands 2 Självständig 23 Nej/Ja
1731 Uppsala domkyrka Uppsala 2 Självständig 40 Nej/Nej
1732 Kristine kyrka, Jönköping Växjö
1733 Linköpings domkyrka Linköpings 2 28 Nej/Ja Kontrakt 24 januari 1732. Invigd 19 augusti 1733.
1733 Ljusdals kyrka Uppsala 1 10 Flyttades Bjuråkers kyrka. En ny orgel byggdes 1764 av Jonas Gren och Petter Stråhle, Stockholm. Cahmans orgel såldes då till Arbro.[10]
1733 Sankt Nicolai kyrka, Nyköping Strängnäs 2 Självständig 26 Kontrakt 9 december 1731. Invigd 29 september 1733.
1733–1734 Göteborgs domkyrka Göteborgs 2 Självständig 32 Nej/Nej Kontrakt 11 januari 1733. Avsynad 18 december 1734. Orgeln förstördes 1802 i en brand.
1733–1734 Kisa kyrka Linköpings 1 - 6 Orgeln beställdes 1733 och sattes upp sommaren 1734 av Olof Hedlund. Orgeln kostade 1200 daler. Den såldes 1755 till Sunds kyrka för 1000 riksdaler. Den skänktes av assessor Zacharias Strandberg. 1757 satte troligen Jonas Wistenius in en Flöjt 4' och gjorde en ny bälg.[10] 1798 flyttades orgeln till Ulrika kyrka. 1855 utfördes en omdisponering och en pedal byggdes till. Orgeln magasinerades 1926. 1970 sattes orgeln upp igen och den ursprungliga dispositionen återställdes av Bröderna Moberg. 2002–2003 restaurerades orgeln av Matts Arvidsson.
1735 Varbergs kyrka Göteborgs 1 - 10 Nej/Nej Förstörd i brand 1767.
1735 (1736) Fellingsbro kyrka Västerås 2 Självständig 27 (26) Nej/Ja 1736 byggde Cahman en ny orgel för 10000 riksdaler. Den reparerades av Olof Hedlund för 1800 riksdaler. Orgeln hade 4 bälgar. Den var 1773 den störa orgeln i en landskyrka i Västerås stift.[10]
1736 Caroli kyrka, Borås Skara 2 Självständig 28 Nej/Nej
1736 Habo kyrka Skara 1 8 Uppsatt av Cahman för 2000 riksdaler.[10]
1737 Maria Magdalena kyrka, Stockholm Strängnäs 2 Självständig 33 Nej/Nej Påbörjad orgel. Färdigställd av Olof Hedlund.
1739 Sorunda kyrka Strängnäs 1 8 Orgeln kostade 2000 riksdaler. Fröken Christina Fleming bekostade 1000 riksdaler.[10]

Övriga

[redigera | redigera wikitext]
År Ursprunglig kyrka Stift Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1701 Leksands kyrka Västerås Reparation av Johan Herman Cahman.
1703 Fellingsbro kyrka Västerås 10 Ombyggnation av äldre orgel. Färdigställd den 1 januari 1703. 7 nya stämmor, tre bälgar, nytt klaver av valnöt och svart trä. Nedtagen 1728 och uppsatt och reparerad 1735 i Glanshammars kyrka av Olof Hedlund.
1730 Strängnäs domkyrka Strängnäs Reparation.
1704 Skara domkyrka Skara Reparation. Kostade 600 dr. Kontrakt slöts den 4 september 1703 och orgeln blev färdig i september 1704. Den byggdes om 1781.
1706 Vänersborgs kyrka Skara Tillbyggde orgeln med pedalverk. Orgeln förstördes i brand 1777.
1706 Norrbärke kyrka Västerås 2 Självständig 20 (21) 1706 renoverar Johan Niclas Cahman, Stockholm en orgel och utökar den med 6 stämmor i pedalen och 5 stämmor i ryggpositivet för 1600 daler. Orgelns huvudverk var från en äldre orgel. Orgeln har 3 bälgar.[10]
1707 Kristinehamns kyrka Karlstads Tillbygde orgel från 1660-talet med pedalverk på 6 stämmor. Orgeln såldes 1859 till Lungsunds kyrka och ombyggdes där 1878 och 1888.
1711 Katarina kyrka Strängnäs Inkom med ritningar och modell till ett nytt orgelverk. Det avslogs p. g. a. dyrtiden. 1722 tog man ett nytt försök men kyrkans brand 1723 gjorde att planerna ändrades.
1713 Storkyrkan Uppsala Reparation och en del omdisponering enligt ett förlag av domkyrkoorganisten i Uppsala Christian Zellinger. Kontrakt slutet den 30 mars 1713 och arbetet skulle vara färdigt till nyåret 1714.
1713 Sala kyrka Västerås Reparation. Fyra nya bälgar. Ett kostnadsförlag från Cahman och Ernst Ferdinand Pape avsåg 1713 ett större arbete som inte utfördes.
1715 Riddarholmskyrkan Reparation.
1717 Maria Magdalena kyrka, Stockholm Strängnäs Planerad orgel med 32 stämmor med ett kostnadsförlag på 9000 dr smt. Den blev aldrig av p. g. a de dåliga tiderna i landet.
1717–1718 Strängnäs domkyrka Strängnäs Byggde till ett nytt pedalverk i pedalhuset på båda sidorna om det gamla orgelverket. Orgeln fick även tre nya bälgar.
1719 Riddarholmskyrkan Reparation för 100 dr smt.
1719 Borås kyrka Skara Ombyggnation av Magnus Åhrmans orgelverk från 1694. Den förstördes i branden 1727.
1719 Jäders kyrka Strängnäs Reparerade orgeln tillsammans med en gesäll och organisten i Strängnäs.[11]
1723 Jacobs kyrka Uppsala Reparation efter ett åsknedslag i maj 1723. Orgeln blev färdig i juni 1724.
1724 Norrbärke kyrka Västerås Besiktning av orgel den 24 februari.
1724 Stora Kopparbergs kyrka Västerås Reparation som kostade 750 dr. Förslag på åtgärder av Ferdinand Zellbell d.ä. och Cahman i samband med invigningen av Kristine kyrkas orgel. Förslaget antog den 26 april 1724. Färdigt i slutet av augusti samma år.
1724–1725 Vika kyrka Västerås Reparation av positivet från 1600-talet tillsammans med gesällen Johan Petri Ros.
1724–1725 Husby kyrka Västerås [12] Reparation och tillbyggnad av orgeln från 1600-talet med 5 stämmor.
1726 Storkyrkan Reparation och en del omdisponering. Handpenning fick han den 18 november 1725 på 500 dr kmt. Slutbetalningen i september 1726 på 800 dr kmt. Byggde tre nya stämmor till huvudverket och en tremulant.
1729 Sala stadskyrka Västerås Inventering av Ernst Ferdinand Pape och reparationer för 624 daler.
1729 Nyköpin, Allhelgona Strängnäs Reparation.
1729 Helga Trefaldighets kyrka Uppsala Reparation av 1600-tals positivet.
1731 Hedvigs kyrka Linköpings Ej utförd orgel.
1731 Hedvigs kyrka Linköpings Ej utförd orgel.
1732 Kristine kyrka, Jönköping Växjö Reparation.
1732 Helga Trefaldighets kyrka Uppsala Reparation av 1600-tals positivet.
1732 Vists kyrka Linköpings Två orglar som ej utfördes.
1732 Sankt Lars kyrka, Linköping Linköpings Orgelbyggargesällen Olof Hedlund förbättrade och lagade bälgarna, stämmorna och pipor på orgeln.[13]
1734 Hudiksvalls kyrka Uppsala [14] Orgeln får ett tillbyggt ryggpositiv med 6 stämmor. Ornament av bildhuggaren Johan Ljung, Stockholm sattes upp 1748.
1734 Marstrands kyrka Göteborgs Ja/Ja Reparation och omdisponering av Olof Hedlund. Står idag i Morlanda kyrka. Orgeln var byggd 1604 och ombyggd 1715.

Bevarade orglar

[redigera | redigera wikitext]

Av de cirka 35 verk, som utgick från den cahmanska verkstaden, har endast sex bevarats till vår tid:

Bevarade fasader

[redigera | redigera wikitext]

Därtill finns många fasader bevarade med nyare verk bakom, i till exempel

Medarbetare

[redigera | redigera wikitext]

Lista över gesäller vid Cahmans verkstad.

Gesäller

[redigera | redigera wikitext]
  • 1706 Johan (Joachim) Wagner
  • 1706 Jöns Didrichsson
  • 1727 Jan Ernest Sörgius
  • 1730 Aldrich
  • 1731 Caspar Krÿger
  • 1731–1734 Petter Sackum
  • 1731–1732 Olof Säterberg
  • 1732 Jonas Liunggren

Orgelbyggargesäller

[redigera | redigera wikitext]

Snickargesäller

[redigera | redigera wikitext]
  • 1721–1728 Erik Dahlberg (död 1728).[15]
  • 1727–1736 Olof Andersson
  • 1726 Cornelius Moses
  • 1726–1727 Johan Georg Götschke
  • 1729–1731 Ulrich Lidman
  • 1731 Johan Bruhns
  • 1731 Hans Eggertz
  • 1737 Brandius
  • 1737 Anders Ekbom
  • 1737 Carl Östberg

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  • Cahman i J. Leonard Höijer, Musik-Lexikon (1864)
  • Edholm, Dag (1997). Stockholm orgelstaden : historia och nutid. Stockholm: Verbum. Libris 7411906. ISBN 91-526-2587-7 
  • Erici, Einar; Unnerbäck, R. Axel (1988). Orgelinventarium : bevarade klassiska kyrkorglar i Sverige ([Ny, rev. utg.] /R Axel Unnerbäck). Stockholm: Proprius. sid. 482. Libris 7605049. ISBN 91-7118-557-7 
  • Fredriksson, Niclas (2001–2002). ”Fasadarkitektur och gesällvandringar: Johan Niclas Cahman och Östersjöregionens orgelbyggeri. Del 1. Svenska och nordtyska prospekttyper. Del 2. Gesäller - möjliga förbindelselänkar mellan svenskt och utländskt 1700-talsorgelbyggeri”. Orgelforum 2001(23:4): sid. 146-157 ; 2002(24:1), s. 15-30. ISSN 0280-0047 ISSN 0280-0047.  Libris 8449804
  • ”Cahman”. Die Musik in Geschichte und Gegenwart : allgemeine Enzyklopädie der Musik. Personenteil 3, Bj-Cal. Kassel: Bärenreiter. 2000. sid. 1580. Libris 5911294. ISBN 3-476-41012-9 
  • The Nordic-Baltic organ book: history and culture. GOArt publications, 1404–8825 ; 11. Göteborg: Göteborg Organ Art Center, Univ. 2003. Libris 9152932. ISBN 91-973916-9-7 
  • Sohlmans musiklexikon (2., revid. och utvidgade uppl.). Stockholm: Sohlman. 1975–1979. sid. 691-192 (Band 1). Libris 8372037. ISBN 91-7198-020-2 
  • Västerås Domkyrkoförsamling Ala:1 (sid 5)
  • Västerås Domkyrkoförsamling C:3 (sid 104, 115)
  • Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:118 (sida 980)
  • Maria Magdalena Ala:1 (sida 328)
  • Svenskt Klavikordbygge 1720–1820. Stockholm: Eva Helenius-Öberg. 1986. sid. 14, 19-20, 32, 41, 80, 87, 93, 106-109, 114, 117, 120, 123, 131-132, 140, 149, 153-154, 156, 158-160, 220-222, 233, 236. Libris 8347701 
  • Överståthållarämbetet för uppbördsärenden (A, AB) G1BA:13:4 (1730) Sida: 219
  • Länsstyrelsen i Västmanlands län. Landskontoret I 1635–1915 (U) EIII:16 (1703–1705) Bild: 430, 500.
  • Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIa:541 (1724) Sida: 411
  • Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIa:542 (1725) Sida: 419
  • Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIa:543 (1726) Sida: 398
  • Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIa:545 (1728) Sida: 407
  • Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIa:546 (1729) Sida: 417
  • Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIa:547 (1730) Sida: 228, 311, 360
  • Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIa:548 (1731) Sida: 216-217
  • Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIa:549 (1732) Sida: 209-210
  • Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIa:550 (1733) Sida: 412
  • Riksgäldsarkiven Riksens ständers kontor Kammarkontoret GIa:551 (1734) Sida: 392-396, 457

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ läs online, www.klaverenshus.se , läst: 7 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ ArkivDigital online, läs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ ArkivDigital online, läs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  4. ^ ArkivDigital online, läs online, läst: 6 november 2021.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f g h] Johan Niclas Cahman och orgeln i Leufsta bruk [Elektronisk resurs]. Uppsala: Föreningen Leufsta & Cahmanorgelns vänner. 2016. Libris 20193336. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294168 
  6. ^ Västerås Domkyrkoförsamling (U) C:3 (1688–1731) sida 104
  7. ^ Västerås Domkyrkoförsamling (U) C:3 (1688–1731) sida 115
  8. ^ [a b] Västerås Domkyrkoförsamling (U) C:3 (1688–1731) Sida: 142
  9. ^ Maria Magdalena (A, AB) CIa:5 (1715–1729) sida 3
  10. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 253, 255-256, 258-261, 265-266, 272, 274-275, 277, 279, 281-282, 285-287, 298. Libris 2413220 
  11. ^ Jäder (D) K:1 (1650–1745) Bild: 132
  12. ^ Husby (W) LIa:4 (1705-1778) Sida: 59-60
  13. ^ Linköpings S:t Lars (E) CI:3 (1712–1762) Sida: 79, 153-154
  14. ^ Hudiksvall (X) LIa:1 (1714–1801) Sida: 37
  15. ^ Österlövsta (C) EI:1 (1702-1768)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Johan_Niclas_Cahman&oldid=55079729”