Brugd

	Brugd; Status i världen: Starkt hotad
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Överklass	Broskfiskar; Chondrichthyes
Underklass	Hajar och rockor; Elasmobranchii
Överordning	Hajar; Selachii
Ordning	Håbrandsartade hajar; Lamniformes
Familj	Cetorhinidae; Gill, 1862
Släkte	Cetorhinus; Blainville, 1816
Art	Brugd; C. maximus
Vetenskapligt namn
	§ Cetorhinus maximus
Auktor	(Gunnerus, 1765)
Utbredning
	Utbredningskarta
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Brugd (Cetorhinus maximus) är en hajart och enda arten inom familjen Cetorhinidae.^[2] Den är den näst största fiskarten, efter valhajen.

Utseende

Brugden är brungrå till mörkgrå och har fem väldiga gälspringor som nästan möts undertill. Kroppslängden är normalt upp till 10 meter, ibland närmare 12 meter.^[3]^[a]

Vikten hos ett 9 meter långt exemplar är runt 3–4 ton.^[4] Man tror att ungarna är ca 1,6 meter långa när de föds.^[5] Den har flera rader med mycket små tänder, bara några millimeter långa.

Utbredning

Brugden förekommer längs kusterna av Atlantens och Stilla havets tempererade delar samt i Barents hav. Arten påträffas årsvis vid södra Norge och vid svenska västkusten (oftast i september–oktober^[6]). Brugden går normalt inte in i Östersjön, men ett exemplar fångades 11 januari 1960 vid Sadelöga nära Utö i Stockholms skärgård.^[7] Den 26 september 2020 upptäcktes också ett exemplar vid Styrsö i Göteborgs södra skärgård.^[8] Den hittades senare död vid Vrångö.^[9]

Ekologi

Brugden är liksom valhajen uteslutande planktonätare. Fisken lever pelagiskt och samlas tidvis i flockar, ibland upp till 60 eller till och med 250 djur. Födosöket sker ofta i vattenytan med ryggfenan och ibland också nosen uppe över ytan, vilket har givit den det engelska namnet ”Basking shark” (av ”bask”, som betyder ”solbada”). Planktonet filtreras på ungefär samma sätt som hos bardvalarna, genom att brugden simmar makligt, vanligen i vattenytan, med vidöppen mun.

Eftersom brugden saknar barder använder den istället fransar på gälbågen, så kallade gälräfständer;^[2] sådana finns hos många planktonätande fiskar, bland annat sillfiskarna. Gälräfständerna byts ut årligen i november till februari. En del forskare menar att brugden under denna tid livnär sig på olika bottendjur, medan andra anser att den inte förtär någon föda utan lever på näring lagrad i sin stora lever.^[10]

Fortplantning

Brugdens parningstid infaller på våren till försommaren. Liksom de flesta hajar föder brugden levande ungar, och detta efter en dräktighetstid om drygt 3 år.^[10] Ungarna, endast en eller två vid varje födsel, är över en meter långa. Ungarna föds vanligtvis på sensommaren i kustnära vatten.

Brugden och människan

Status och hot

Brugden hotas av överfiskning^[11] och den globala populationen kategoriseras som starkt hotad (EN).^[1] Den står med i CITES Appendix II.^[12] I svenska vatten är den ej bedömd av Artdatabanken^[13]. Den har minskat kraftigt längs västkusten under de senaste 50 åren.^[14]

Namn

Trivialnamnet brugd finns belagt i svenskan sedan 1770. Gamla dialektala namn är betthaj (Käringön), breidare (Bohuslän^[6]), brugdhaj eller brygde (1855), elefanthaj (brugdyngel), håmär (Fjällbacka), hästhaj (Bohuslän).

Anmärkningar

^ Curry-Lindahl uppger 15 meter som maximal kroppslängd, men Nationalnyckeln uppger att det största säkert uppmätta exemplaret var 12 meter.

Referenser

Noter

^ [a b] Rigby, C.L. et al. 2019 Basking Shark Cetorhinus maximus . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 11 oktober 2020.
^ [a b] ”brugd - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brugd. Läst 9 oktober 2023.
^ Sven O Kullander, Thomas Stach, Hans G. Hansson, Bo Delling, Henning Blom, Nationalnyckeln: Ryggsträngsdjur: Lansettfiskar-broskfiskar Chordata: Branchiostomatidae-Chondrichtyes Arkiverad 5 december 2014 hämtat från the Wayback Machine., 2011, ISBN 978-91-88506-74-0, sid. 228.
^ Ett exemplar på 8,5 m (28 ft) vägde 2985 kg (6580 lb) och ett på drygt 9 m (30 ft) vägde 3900 kg (8600 lb) enligt Basking shark Cetorhinus maximus i Henry B. Bigelow, William C. Schroeder, Fishes of the Gulf of Maine, 1953, sid. 28.
^ Nationalencyklopedin, chefredaktör: Arne Ekman, NE Nationalencyklopedin AB Malmö, 2009 . ISBN 9789186365202
^ [a b] Carlweitz, Petter (24 april 1999). ”Surfsverige - Svenska Hajar”. surfsverige.se. https://surfsverige.se/index.php/artiklar/36-svenska-hajar. Läst 9 oktober 2023.
^ Johnels, Alf G.; Hanström, B (1961) (på svenska). Djurens värld,Band 5 Fiskar 1. Förlagshuset Norden
^ ”GP: Brugd skapade uppståndelse vid Styrsö”. https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/brugd-skapade-uppst%C3%A5ndelse-vid-styrs%C3%B6-1.34645130. Läst 26 september 2020.
^ Tove Andersson, Andres Kriisa, Jonathan Larsson (20 oktober 2020). ”Brugden från Styrsö hittad död”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/brugden-fr%C3%A5n-styrs%C3%B6-hittad-d%C3%B6d-1.35841444. Läst 24 oktober 2020.
^ [a b] Bernt J Muus, Jørgen G Nielsen, Ulf Svedberg 1999 Havsfisk och fiske i Nordeuropa ISBN 91-518-3505-3
^ "brugd". Ne.se. Läst 3 oktober 2020.
^ CITES Appendices
^ Dyntaxa Läst 11 oktober 2020
^ Fiskeriverket Arkiverad 15 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.

Källor

Kai Curry-Lindahl 1985. Våra fiskar ISBN 91-1-844202-1
Per Pethon, Ulf Svedberg 1995 Fiskar i färg ISBN 91-1-923132-6
Engelska Wikipedia: Basking shark

[4] Curry-Lindahl uppger 15 meter som maximal kroppslängd, men Nationalnyckeln uppger att det största säkert uppmätta exemplaret var 12 meter.

[IUCN-1] [a b] Rigby, C.L. et al. 2019 Basking Shark Cetorhinus maximus . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 11 oktober 2020.

[:0-2] [a b] ”brugd - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/brugd. Läst 9 oktober 2023.

[3] Sven O Kullander, Thomas Stach, Hans G. Hansson, Bo Delling, Henning Blom, Nationalnyckeln: Ryggsträngsdjur: Lansettfiskar-broskfiskar Chordata: Branchiostomatidae-Chondrichtyes Arkiverad 5 december 2014 hämtat från the Wayback Machine., 2011, ISBN 978-91-88506-74-0, sid. 228.

[5] Ett exemplar på 8,5 m (28 ft) vägde 2985 kg (6580 lb) och ett på drygt 9 m (30 ft) vägde 3900 kg (8600 lb) enligt Basking shark Cetorhinus maximus i Henry B. Bigelow, William C. Schroeder, Fishes of the Gulf of Maine, 1953, sid. 28.

[ne-6] Nationalencyklopedin, chefredaktör: Arne Ekman, NE Nationalencyklopedin AB Malmö, 2009 . ISBN 9789186365202

[:1-7] [a b] Carlweitz, Petter (24 april 1999). ”Surfsverige - Svenska Hajar”. surfsverige.se. https://surfsverige.se/index.php/artiklar/36-svenska-hajar. Läst 9 oktober 2023.

[Djurens_värld_5-8] Johnels, Alf G.; Hanström, B (1961) (på svenska). Djurens värld,Band 5 Fiskar 1. Förlagshuset Norden

[9] ”GP: Brugd skapade uppståndelse vid Styrsö”. https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/brugd-skapade-uppst%C3%A5ndelse-vid-styrs%C3%B6-1.34645130. Läst 26 september 2020.

[10] Tove Andersson, Andres Kriisa, Jonathan Larsson (20 oktober 2020). ”Brugden från Styrsö hittad död”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/brugden-fr%C3%A5n-styrs%C3%B6-hittad-d%C3%B6d-1.35841444. Läst 24 oktober 2020.

[HFN-11] [a b] Bernt J Muus, Jørgen G Nielsen, Ulf Svedberg 1999 Havsfisk och fiske i Nordeuropa ISBN 91-518-3505-3

[12] "brugd". Ne.se. Läst 3 oktober 2020.

[13] CITES Appendices

[14] Dyntaxa Läst 11 oktober 2020

[15] Fiskeriverket Arkiverad 15 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[a]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]