Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
	Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
	Ingenjörsvetenskapsakademiens entré på Grev Turegatan
Förkortning	IVA, ledamot förkortas LIVA, utländsk ledamot förkortas LUVA.
Bildad	24 oktober 1919
Grundare	Gustaf V
Typ	Kungliga akademier
Syfte/fokus	En oberoende akademi som bygger broar mellan forskning, näringsliv och politik. Vision: Teknologi i mänsklighetens tjänst Målsättning: konkurrenskraft och hållbar utveckling
Preses	Marcus Wallenberg
VD	Sylvia Schwaag Serger
Akademisekreterare	Fredrik Hörstedt
Huvudorgan	Presidium
Webbplats	https://www.iva.se

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, förkortad IVA, är en kunglig akademi, grundad 24 oktober 1919 av Gustaf V på initiativ av kommerserådet Axel F. Enström (1875–1948). Den är världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi. IVA är den yngsta av de kungliga akademierna i Sverige, men den äldsta ingenjörsvetenskapsakademin i världen. Akademin består av ca 1300 ledamöter (Lista över ledamöter av Ingenjörsvetenskapsakademien), varav en majoritet är verksamma i Sverige. Ledamotskap i akademien förkortas LIVA och utländsk ledamotskap förkortas LUVA.

IVA:s uppdrag bygger på att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling. En viktig del av akademins arbete är kopplat till dess projekt- och programverksamhet. Fokus ligger på att förmedla kunskap som kan bidra till en hållbar utveckling inom samhällsviktiga kunskapsfält som digitalisering, energi och resurser, forskning och innovation, samhällsbyggnad, kompetensförsörjning och entreprenörskap.

Historik

IVA bildades i en tid då ingenjörsyrket börjat få ett allmänt erkännande i samhället. Det behövdes en akademi som kunde främja samhällsutvecklingen genom att driva den teknologiska forskningen framåt. I Sverige och Europa efterfrågades nya lösningar för att råda bot på den akuta bränslebrist som uppstått under första världskriget.

Till en början låg IVA:s huvudfokus på forskning och utvecklingen inom energiteknik. Under årens lopp har verksamheten breddats till att främja forskning inom fler teknikfält, men också inom de ekonomiska vetenskaperna. Sedan 50-talet driver IVA även ett näringslivsråd med fokus på näringslivets utveckling.

Föregångare till IVA var Sveriges Industriförbund (bildat 1910) och Kommerskollegiets industribyrå (som startade sin verksamhet 1912). Sedan 1919 har akademien sina lokaler i Ingenjörsvetenskapsakademiens byggnad vid Grev Turegatan 12–16.

En viktig uppgift för Akademien är att vara en mötesplats och den egna verksamheten arrangerar runt 120 möten och seminarier varje år i egna lokaler hos IVA konferenscenter, som öppnades i början av 1980-talet. IVA konferenscenter är också till för externa kunder.

Utdelade priser och utmärkelser

Stora guldmedaljen, sedan 1924
Guldmedaljen, sedan 1921
Brinellmedaljen, sedan 1936
Guldplaketten, delades ut mellan 1951 och 2002
Hedersledamotstecken, sedan 1919
Tacktecken, sedan 2002
Axel F. Enströmmedaljen, 1959–1981
Minnesmedaljen/minnesskriften, sedan 1924
Chester Carlsons forskningspris, sedan 1985
IVA:s pris för vetenskaplighet inom journalistik, sedan 2015
Hans Werthén Fonden

Ledning

IVA:s verksamhet och uppdrag regleras i akademiens stadgar. IVA styrs av ett presidium som fungerar som akademiens styrelse. IVA:s högsta beslutande organ är Akademisammankomsten. IVA:s kansli och kansliets ledningsgrupp arbetar med akademiens operativa verksamhet och driver utvecklings- och förändringsarbete.

Verkställande direktörer

Följande personer har varit verkställande direktörer för IVA:^[1]

1919–1940: Axel F. Enström
1941–1959: Edy Velander
1960–1970: Sven Brohult
1971–1982: Gunnar Hambraeus
1982–1994: Hans G. Forsberg
1995–2000: Kurt Östlund
1999–2001: (tillförordnad) Enrico Deiaco
2001–2008: Lena Treschow Torell
2008–2017: Björn O. Nilsson
2017–2024: Tuula Teeri
2024-2030: Sylvia Schwaag Serger^[2]

Preses

Följande personer har varit preses för IVA:^[3]

1919–1922: Gustaf Ekman
1923–1923: Knut Jacob Beskow
1923–1925: Henning Pleijel
1926–1928: Sven Lübeck
1929–1931: Tore Lindmark
1932–1934: Gösta Malm
1935–1937: Sigfrid Edström
1938–1940: Axel Enström
1941–1944: Waldemar Borgquist
1945–1947: Sigurd Nauckhoff
1948–1949: Fredrik Göransson
1950–1952: Henning Fransén
1953–1953: Helge Ericson
1953–1955: Sven Schwartz
1956–1959: Karl-Gustaf Ljungdahl
1960–1962: Donovan Werner
1963–1965: Håkan Sterky
1966–1970: Halvard Liander
1971–1973: Sven Brohult
1974–1976: Arne Lundberg
1977–1979: Erland Waldenström
1980–1982: Nils Gralén
1983–1985: Gunnar Hambraeus
1986–1988: Sten Gustafsson
1989–1991: Sven Olving
1992: Björn Svedberg
1993–1995: Stig Hagström
1996–1997: Bert-Olof Svanholm
1997–2001: Björn Svedberg
2002–2004: Arne Wittlöv
2005–2008: Hans Dalborg
2009–2011: Lena Treschow Torell
2012–2017: Leif Johansson
2018–2021^[4]: Carl-Henric Svanberg
2022-2024: Marcus Wallenberg

Vice preses

Följande personer har varit vice preses

1989-1991 Bengt Kredell
1990-1992 Ragnar Uppman
1991-1993 Johan Myhrman
1991-1993 Karl Johan Åström
1992-1994 Ulf Lundkvist
1993-1995 Janne Carlsson
1994-1996 Nils-Gösta Vannerberg
1994-1996 Carl Johan Åberg
1995-1997 Kerstin Niblaeus
1996-1998 Anders Sjöberg
1997-1999 Ulf Jakobsson
1997-1999 Anders Vedin
1998-2000 Arne Wittlöv
1999-2001 Kristina Glimelius
2000-2002 Christer Zetterberg
2000-2002 Bengt Kasemo
2001-2003 Jan Martinsson
2002-2004 Cristina Glad
2003-2005 Peggy Bruzelius
2003-2005 Jan-Eric Sundgren
2004-2006 Billy Fredriksson
2005-2007 Karin Markides
2006-2008 Björn Hägglund
2006-2008 Erik Sandewall
2007-2009 Jan Uddenfeldt
2008-2010 Karl-Olof Hammarkvist
2009-2011 Charlotte Brogren
2009-2011 Peter Gudmundson
2010-2012 Staffan Josephson
2011-2013 Björn Savén
2012-2014 Lena Gustafsson
2012-2014 Margareta Norell Bergendahl
2013-2015 Marie Ehrling
2013-2015 Erik Lautmann
2014-2016 Anders Nyrén
2015-2017 Pam Fredman
2015-2017 Maria Strömme
2016-2018 Eva Hamilton
2016-2018 Pontus Braunerhjelm
2017-2019 Hans Stråberg
2018-2020 Pia Sandvik
2018-2020 Johan Sterte
2019-2021 Cecilia Hermansson
2020-2022 Magdalena Gerger
2020-2022 Magnus Hall
2021-2023 Stefan Bengtsson
2021-2023 Kristina Edström

Avdelningar

IVA:s ca 1000 svenska ledamöter är indelade i tolv avdelningar. Avdelningarna bevakar och arbetar med frågor inom sitt område, bland annat genom att arrangera seminarier och andra aktiviteter kopplade till aktuella händelser i omvärlden. Avdelningarna deltar i arbetet med IVA:s program, projekt och remissvar inom sina specialistområden, och föreslår inval av nya ledamöter. Avdelningssekreterare är alltid en medarbetare på IVA:s kansli.

I Maskinteknik

Maskinteknik, vetenskaper som generar effektiv teknisk framtagning av tekniska produkter och system. Frågor om integration av produktutveckling och tillverkning.

II Elektroteknik

De elektrotekniska, elektroniska och programvarutekniska vetenskaperna samt frågor som rör system, anläggningar, apparater, komponenter och material.

III Samhällsbyggnad

Tekniska frågor gällande byggnader, anläggningar och transporter. Övergripande frågor om gestaltning, planering, processer, projektstyrning samt energi, miljö- och vattenresursfrågor.

IV Kemiteknik

Kemi och kemiteknik. Analysera och ta initiativ i frågor där kemibaserad kunskap bidrar till en ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling.

V Bergs- och materialteknik

Bergs- och mineral- och material teknik i alla stadier från uppletning av malmer och mineral, forskning kring nya material till framställning av färdiga material som metaller, keramer och polymerer.

VI Företagande och ledarskap

Företagsekonomi, industriell ekonomi och organisation, teknikhistoria och ekonomisk historia. Frågor kring företagande och ledarskap som kan bidra till utvecklingen av mer effektiva, konkurrenskraftiga och innovativa verksamheter inom näringsliv och förvaltning.

VII Teknikens grunder och gränsområden

De tekniska grundvetenskaperna, teknikens industriella tillämpningar samt teknikens gränsvetenskaper.

VIII - Skogsnäringens teknik

Skogsbruksteknik, processteknik samt system för hantering av råvaror och produkter inom skogsnäringen. Frågor som är väsentliga för skogsbruk och skogsindustrier i bred bemärkelse.

IX Ekonomi

De ekonomiska vetenskaperna med fokus på nationalekonomi och dess koppling till företagsekonomi samt samspelet mellan ekonomi och teknik. Frågor av vikt för Sveriges ekonomi och dess funktionssätt.

X Bioteknik

Bioteknik, livsmedelsteknik, medicinsk teknik, miljöteknik och processteknik samt dess tillämpningar framförallt inom grundläggande forskning, läkemedelsindustri/sjukvård samt jordbruk/livsmedelsindustri. Frågor som kan stimulera utvecklingen inom bioteknik.

XI Utbildning och forskning

Utbildningssystemets innehåll och organisation, ledning av forskning och utveckling inom universitet, högskolor, institut och näringsliv. Förvaltning av offentliga system och tjänsteföretag, FoU-verksamhetens stödsystem, forskning om forskning och utvecklingsverksamhet samt teknik- och näringslivshistoria.

XII Informationsteknik

Datavetenskap, informationsteknik och telekommunikation samt dessas tillämpningar och betydelse för samhällsutvecklingen.

Se även

Referenser

^ Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien: IVAs VDar Arkiverad 24 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine., läst 19 juli 2009
^ ”Sylvia Schwaag Serger ny vd för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)”. www.iva.se. https://www.iva.se/publicerat/ny-vd-for-iva/. Läst 2 oktober 2024.
^ IVA Matrikel 1982. Stockholm: Ingenjörsvetenskapsakademien. ISBN 91-7082-289-1
^ ”Akademien”. www.iva.se. Arkiverad från originalet den 6 december 2021. https://web.archive.org/web/20211206003228/https://www.iva.se/om-iva/Akademien/. Läst 13 december 2021.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.
Bilder & media
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien
Utmärkelser som IVA delar ut.

[1] Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien: IVAs VDar Arkiverad 24 februari 2012 hämtat från the Wayback Machine., läst 19 juli 2009

[2] ”Sylvia Schwaag Serger ny vd för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)”. www.iva.se. https://www.iva.se/publicerat/ny-vd-for-iva/. Läst 2 oktober 2024.

[IVA1982-3] IVA Matrikel 1982. Stockholm: Ingenjörsvetenskapsakademien. ISBN 91-7082-289-1

[4] ”Akademien”. www.iva.se. Arkiverad från originalet den 6 december 2021. https://web.archive.org/web/20211206003228/https://www.iva.se/om-iva/Akademien/. Läst 13 december 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]