Hoppa till innehållet

Björneborg, Kristinehamns kommun

(Omdirigerad från Björneborg, Sverige)
För den finländska staden, se Björneborg.
Björneborg
Tätort
Björneborgs Jernverk
Björneborgs Jernverk
Land Sverige Sverige
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Kristinehamns kommun
Distrikt Visnums distrikt
Höjdläge 130 m ö.h.
Koordinater 59°14′37″N 14°15′26″Ö / 59.24361°N 14.25722°Ö / 59.24361; 14.25722
Area 146 hektar (2020)[2]
Folkmängd 1 101 (2020)[1][2]
Befolkningstäthet 7,5 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T5612[3]
Beb.områdeskod 1781TB101 (1960–)[4]
Geonames 2721828
Ortens läge i Värmlands län
Ortens läge i Värmlands län
Ortens läge i Värmlands län
Wikimedia Commons: Björneborg
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Björneborg, Värmlands Björneborg[förtydliga], är en gammal bruksort i Kristinehamns kommun i Värmland, cirka 12 km sydost om Kristinehamns centralort och cirka 12 km väster om Degerfors, vid södra änden av sjön Vismen, och har cirka ett tusen invånare.

Scana Steel Björneborg AB (grovsmide) är största arbetsgivaren. På orten finns också Björneborgs kyrka som är en långhuskyrka byggd av tegel och som saknar torn och har ett smalare kor. Den är byggd efter Cyrillus Johanssons ritningar och invigdes 1956.

I norra Björneborg ligger det kommunalt förvaltade Gräsviksbadet.

Björneborg är en gammal bruksort. År 1656 ansökte dåvarande rådmannen i Kristinehamn Olof Persson om rättigheter att anlägga en hammarsmedja vid Vismans utlopp i sjön Vismen. År 1659 kom verksamheten igång.

Detta järnbruk bestod länge av två stångjärnshamrar, men under 1830- och 1840-talen byggdes verksamheten ut. I början av 1870-talet skedde nästa stora utbyggnad. Då tillkom bessemerverk, stålsmedja med 14 ånghamrar, gjuteri, mekanisk verkstad samt en modern dubbelmasugn med uppsättningsmål efter Charlevilles konstruktion.

Bruket kom att vara i familjen Nordenfeldts ägo i flera decennier, tills det 1895 såldes på exekutiv auktion för 640 000 kr till Värmlands enskilda bank. År 1898 ombildades bruket till Björneborgs Jernverks AB. År 1905 bestod verksamheten av ett bessemerverk med 2 masugnar, 2 bessemerkonvertrar, 2 rostugnar m. m., ånghammarsmedja med 9 ånghamrar, gjuteri med 2 kupolugnar, mekanisk verkstad samt ångsåg. Även cirka 4 600 hektar åker, äng och skogsmark tillhörde järnverket. Bland senare ägare kan bl.a. Atlas Diesel AB, Motala Verkstad och Axel Johnson-koncernen nämnas.

I samband med omstruktureringar inom svensk stålindustri under 1980-talet avyttrade den dåvarande ägaren Avesta AB (tidigare Avesta Jernverks AB) Björneborgs Jernverk 1987. Ägandet kom sedan att övergå till Boxholms AB, sedan norska Scana Industrier (under namnet Scana Steel) 1993. Nuvarande ägarstruktur består av en trio värmländska investerare som köpte upp konkursboet efter Scana Steel i april 2019. Verksamheten omfattar stålverk, friformsmedja, värmebehandling, maskinverkstad samt färdigbearbetning på Höje inne i Kristinehamn. Antalet anställda uppgår till cirka 170 personer.

Vid 1900-talets slut drabbades Björneborg hårt av utflyttning och befolkningen minskade snabbt från 2 000 till 1 200 invånare. Detta drabbade affärslivet och med få års mellanrum försvann post, bank, försäkringskassa och vissa affärsrörelser som ICA i början av 1980-talet och Nordgrens Närbutik, vilken hade öppnats av Harald Nordgren 1965.

Björneborg är beläget i Visnums socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Visnums landskommun, där för orten Björnebergs municipalsamhälle inrättades 24 september 1948 och sedan upplöstes 31 december 1954. Från 1971 ingår orten i Kristinehamns kommun.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Björneborg 1950–2020[5][6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 691
1960
  
1 785
1965
  
1 858
1970
  
1 872
1975
  
1 960
1980
  
1 854
1990
  
1 694 159
1995
  
1 523 159
2000
  
1 343 159
2005
  
1 195 159
2010
  
1 099 157
2015
  
1 237 144
2020
  
1 101 146

Personer från Björneborg

[redigera | redigera wikitext]


  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 4 november 2013.[källa från Wikidata]
  4. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  6. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  7. ^ Statistiska tätorter 2020, befolkning och landareal per tätort och kommun, SCB, www.scb.se/MI0810. Publicerad 2021-11-24
  8. ^ ”Biskop Sören Dalevi”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/karlstadsstift/biskop-soren-dalevi. Läst 26 april 2023. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Dahlgren, Lotten (1922). Nordenfeldtarna på Björneborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 1471477 
  • Dahlgren, Lotten (1924). Björneborg i helg och söcken. Stockholm. Libris 87475 
  • Lundh, Hans Lennart (1959). Björneborgs Bruk. Björneborg: Björneborgs Jernverks AB. Libris 1161204 
  • Björneborgs Hembygdsförening (1994). Björneborg i våra hjärtan. Libris 2005331 
  • Dahlgren, Mikael (2006). Björneborgs järnverk : 1656–2006. Björneborg: Scana Steel Björneborg. Libris 10441770. ISBN 978-91-631-9631-7 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]