Bernardo de Sá Nogueira de Figueiredo, markis av Sá da Bandeira
Bernardo de Sá Nogueira de Figueiredo, markis av Sá da Bandeira, född den 26 september 1795 i Santarem, död den 6 januari 1876 i Lissabon, var en portugisisk statsman.
Sá da Bandeira deltog i revolutionsrörelsen 1820, kämpade 1822 för den fria författningen och nödgades därför 1824 efter absolutismens seger gå i landsflykt. Han återkom 1826 och slöt sig 1832 till dom Pedros anhängare. Som kommendant i Porto försvarade han staden mot dom Miguel och belönades med baronisering. Åren 1832–1833 och vintern 1835–1836 var han sjöminister. Efter septemberrevolutionen 1836, i vilken Sá da Bandeira inte deltog, var han ånyo till 1842 minister. Han bekämpade 1837 med framgång Saldanhas och Terceiras upprorsförsök. År 1846 trädde Sá da Bandeira i spetsen för den mot Saldanha riktade radikala resningen i Porto, drog 1847 med en här mot Lissabon, men måste i Setubal ge sig fången åt engelsmännen. Sina värdigheter, som Sá da Bandeira då berövades, återvann han snart genom den allmänna amnestin. Som oppositionsledare i pärskammaren spelade han en betydande roll. Sá da Bandeira återkom till makten 1856, var 1856–1859 marin- och kolonialminister, 1860–1864 krigsminister och april-september 1865, juli 1868–maj 1870, augusti 1870–september 1871 på nytt konseljpresident. Under denna sista epok innehade Sá da Bandeira även utrikesministerportföljen. År 1864 blev han markis.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Sá da Bandeira, Bernardo de, baron af Bandeira i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
|